DETROIT Destra, förk. d., it., höger, högra, i sammansättningar, huvudsakligen vid föredragsbeteckningar, ss.: a (m a n o) destra, förk. a. d., it., med höger hand; colla destra, förk. c. d., it., med högra (underförstått: handen). Destranges [detra/ng], Louis Augustin Étienne R o u i 11 é, fransk musikskriftställare (1863—1915). D. sökte genom talrika skrifter bereda marken för Wag-ners verk och den unga franska tonkonsten. Han utgav sålunda handledningar till verk av bl. a. Berlioz, Wag-ner, dTndy, Bruneau och Chabrier. Skrifter: Le théatre å Nantes depuis ses ori-gines (1888), Souvenirs de Bayreuth (1888), Dix jours å Bayreuth (1888), Uoeuvre théätrale de Meyerbeer (1893), Samson et Dalila de C. Saint-Saens (1893), Tannhaeuser de R. Wagner (1894), L’evolution musicale chez Ver di (1895), Une partition méconnue: Proserpine de Saint-Saens (1895), L’oeuvre lyrique de C. Franck (1896), Les femmes dans 1’oeuvre de R. Wagner (1899), Consonances et dissonances (1906) o. a. Å. V. De svenske, eg. Sångsällskapet De svenske, förk. D. S., manskör gr. 1923 i Stockholm av 25 f. d. medlemmar av den 1920 upplösta Svenska K. F. U. M.-kören och med H. Lindqvist som dirigent. Denne avgick redan 1924 och efterträddes av E. Carelius, vilken fortfarande står i spetsen för kören. Under sin 25-åriga tillvaro har D. S. på ett förtjänstfullt sätt representerat svensk manskörsång såväl i hemlandet som på talrika sångarfärder utanför Sveriges gränser, den första redan 1923. Bland dessa färder var den till Amerika 1927 den längsta någon svensk kör företagit: den sträckte sig från Atlantens till Stilla havets kust och därunder gåvos 38 konserter. ->D en nordiska kör. Litt.: I. Afzelius, med »De svenske» till Stil-lahavskusten... (1927). H. M-g Détaché [detaje:'], fr., eg. avskilt, lösryckt, är en av de viktigaste stråkarterna och utföres med tydligt skilda toner, ett stråk för varje ton. Ett typiskt exempel erbjuder preludiet till J. S. Bachs E-dur-partita för soloviolin. Jämförande art.: Stråkarter. I. B-n Detmold [-målt], huvudstad i det forna furstendömet Lippe i v. Tyskland (20 000 inv. 1943). Stadens äldre musikodling var huvudsakligen knuten till furstehovet, där flera berömda tonsättare varit verksamma, bl. a. A. Lortzing (1826—33) 1113 och J. Brahms (1857—59). Efter andra världskrigets slut har stadens betydelse som musikstad väsentligt Ökat och Detmold framstår numera som ett centrum för den nyare musiken i västra Tyskland. Bland viktigare musikinstitutioner i staden före 1945 må anföras Lippisches Landestheater, som hade såväl opera och operett som skådespel på spelplanen, samt Landestheater-Orches-ter, som svarade för den symfoniska musiken. Kammarmusiken odlades av Detmolder Streich-quartett och Lippisches Kammermusiktrio, medan körmusiken omhänderhades av ett flertal körsammanslutningar, främst Detmolder Lie-dertafel från 1851. Bland bemärkta musikfester, som höllos i Detmold, kan nämnas den årl. vid pingsttiden återkommande Richard Wagner-Festwoche, som stod under ledning av bl. a. Winnifred Wagner, K. Elmendorff och H. Tiet-jen. Musikundervisningen har sedan länge haft gott anseende och efter 1945 nått större betydelse än tillförne. Ledande institution var Lippisches Landeskonservatorium, efter andra världskriget ombildad till Staatliche Musik-Akademie, även kallad Nordwestdeutsche Mu-sikakademie, som framför allt blivit känd genom omfattande pedagogisk kursverksamhet. Till konservatoriet är sedan 1948 ansluten en operaskola under ledning av W. Storz och W. Wais. Tidigare var en Richard Wagner-Schule förlagd till Detmold som, förutom i musik, även undervisade i allmänna tyska kulturhistoriska ämnen. Konsertlokaler: Stadsteatern, Neuer Krug, Zum Falke och Evangelisches Vereinshaus. G. P. Det nordiske Kor ->Den nordiska kör. Detone'ra, detonering, sjunka i tonhöjd. Termen brukas framför allt på körsångens område. Orsakerna till detonering kunna vara såväl musikaliska (svårintonerade melodier el. klangföljder, enharmoniska förväxlingar m. m.) som rent sångtekniska. L Detroit [datrå^t], USA:s fjärde stad och som industristad dess tredje, belägen vid Erie-sjön i staten Michigan (1 623 500 inv. 1940). Detroit har först tämligen sent uppnått en position som musikstad men har i våra dagar ett jämförelsevis rikt musikliv, främst knutet till orkester- och körmusiken. Till denna utveckling ha i hög grad bidragit ett flertal goda undervisningsanstalter i staden. Scen- och konsertmusiken. För operakonsten, som har sitt hemvist i Detroit Opera House — uppfört 1869 och efter 1114