Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Downer, Christoffer
- Doxologi
- Drabant
- Draesecke, Felix
- Dragbasun
- Dragharmonika
- Draghi, Antonio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRAGHI
Musikaliska sällskapet i Åbo, där han
även 1824 blev director cantus vid
katedralskolan och 1826 musikdir. vid akad.
D. uppträdde ofta som violinist och var som
sådan en framstående solist. Han torde ha
skrivit promotionsmusiken 1823 och 1827, men alla
hans kompositioner ha gått till spillo. A. F.
Doxologi' (av grek. do'xa, lov, och
lo'gos, ord), lovprisande. Det judiska
gudstjänstbruket att avsluta vissa
läsningar med en lovprisning fortlever i
kristen gudstjänst i två former: den stora
doxologin (Gloria in excelsis Deo, Ära
vare Gud i höjden) i mässan och den lilla
(Gloria Patri, Ära vare Fadern och
Sonen), som avslutar psalmer och cantica (i
mässan vid gradualbönen och
intro-itus). Även slutformeln i Fader vår (Ty
riket är Ditt...) kallas ofta doxologi.
J. H. Å.
Draba'nt, polsk dans av ceremoniell typ
förekommande vid aristokratiska fester
under 1700- och början av 1800-talet. Den
inleddes med en högtidlig marsch och
övergick sedan i en ->o b e r t a s. H- R-n
Draesecke [drä:'-], Felix August
Bernhard, tysk tonsättare, musikpedagog
och musikskriftställare (1835—1913),
vilken framträtt med en rad kompositioner,
delvis i nyklassisk stil. Till hans lärjungar
hörde bl. a. R. Liljefors.
D. studerade vid MK i Leipzig för bl. a. J.
Rietz men påverkades även av Liszt, till vars
ivrigaste anhängare han hörde och vars vän
han var, liksom även von Bülows. Med
undantag för ett år 1888—69, då D. var dir. för MK i
München, verkade han 1864—74 som lärare vid
MK i Lausanne. Från 1876 bosatt i Dresden
blev han 1884 lärare vid MK (1892 prof.) där.
— Hdr vid univ. i Berlin 1912.
Verk: 6 operor till egna texter, däribland
Herrat (1853—57; Dresden 1892), Gudrun (1879
—84; Hannover 1884), Fischer und Kalif (1894—
95; Prag 1905), Merlin (1900—05; Gotha 1913) o. a.
scenmusik; 4 bevarade symfonier (op. 12 G-dur,
op. 25 F-dur, op. 40 Symphonia Tragica C-dur
och Symphonia Comica e-moll), symfoniska
dikter, uvertyrer, en violinkonsert e-moll, en
pianokonsert Ess-dur op. 36, en serenad D-dur op.
49 o. a. orkesterverk; en mässa fiss-moll op. 60,
ett rekviem h-moll op. 22, mysteriet Christus
op. 70—73 (bestående av förspel, Die Geburt
des Herrn, och 3 oratorier: Christi Weihe,
Christus und Prophet och Tod und Sieg des Herrn;
1864—99) m. fl. kyrkliga och världsliga
körverk; kammarmusik, bl. a. en pianokvintett
B-dur op. 48, två stråkkvintetter A-dur och F-
Felix Draesecke.
Porträtt i olja av Robert Sterl.
dur (op. 77) samt 3 stråkkvartetter (op. 27
c-moll, op. 35 e-moll och op. 66 ciss-moll),
sonater för altviolin och piano, violoncell och piano
samt klarinett och piano; pianostycken, sånger.
Skrifter: Anweisung zum kunstgerechten
Modulieren (1875), Zur Beseitigung des Tritonus
(1880), Die Lehre von der Harmonia in lustige
Reimlein gebracht (1883; 31900), Der gebundene
Styl. Lehrbuch für Kontrapunkt und Fuge (2
bd, 1902) och tidskriftsuppsatser.
Litt.: E. Roeder, F. D. Der Lebens- und
Lei-densweg eines deutschen Meisters (2 bd, 1931
—37; med verkfört.). A. D.
Dragbasun ->Basun.
Dragharmonika ->Dragspel.
Dra'ghi, Antonio, italiensk
tonsättare (1635—1700), sedan 1658 verksam
vid hovet i Wien, 1682 utnämnd till
kejserlig kapellmästare.
Efter att till en början ha gjort sig bemärkt
som librettoförf., framträdde D. från 1660-talet
även som kompositör och skrev t. o. m. år 1699
sammanlagt över 60 operor i venetianska
skolans stil och mer än 10O tillfällighetsstycken
(feste teatrali m. m.) för festligheterna vid
hovet. Han komponerade vidare nära 40
oratorier och passioner (sepolcri), uppförda i halvt
dramatisk form vid gudstjänsten på
långfredagen; därjämte hymner, kantater m. m. — Nytr.
av två mässor, ett Stabat Mater och två
hymner i DTÖ 23:1.
1177
1178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0631.html