DRIESSLER veckotidskr. Oude Groene och 1923 i tidn. De Telegraaf i Amsterdam. Dresden har även ivrat för nutida musik, grundade jämte andra en förening för modern musik 1918 och är sedan 1931 ordf, i den holländska sektionen av Internationella sällskapet för samtida musik. Som tonsättare utgick Dresden från fransk impressionism, vilken han dock omformat på ett fullt personligt sätt. Till hans främsta verk räknas Chorus tragicus för blandad kör, 7 biåsinstrument och slagverk (1928), 4 Vocalises för en röst och 7 instrument (1934), manskören Boerenfest och Meilied för blandad kör a cap. Verk (utom nämnda): Den komiska operan Toto; två violinkonserter, en pianokonsert, en oboekonsert (1939), Symphonietta för klarinett och orkester (1938) o. a. orkesterverk; kammarmusik (bl. a. 3 sextetter för piano och blå-sare, en fuga för stråkkvintett, två stråkkvartetter, en trio för två oboer och engelskt horn, en pianotrio, två sonater för violoncell och piano, sonat för flöjt och harpa samt en solosonat för violin); körverk, orgel- och pianostycken m. m. — Het muziekleven in Neder-land sinds 1880 (1923) o. a. skrifter. Litt.: P. F. Sanders, Möderne nederlandsche componisten (1930). G.M. Dresdenkvartetten, ty. D r e s d n e r Streichquartett, tysk stråkkvartett, gr. i Dresden 1923. D. har konser-terat i hela Europa, även i Sverige (1938), samt i Orienten. Kvartettens ursprungliga medlemmar voro violinisterna G. Fritzsche och F. Schneider, altviolinisten H. Riphahn (senare G. Hofmann-Stirl) samt violoncellisten A. Kropholler (senare G. U. von Bülow). Är 1937 utträdde Fritzsche och bildade Fritzschekvartetten (->Fritz-sche, Gustav), medan D. fortsatte sin verksamhet med C. Kopatschka som primarie och från 1942 med W. Esterl som violoncellist; Kopatschka ersattes 1948 med E. Drolz. G. B. Dre'ssel, Erwin, tysk tonsättare (f. 1909 10/8). Elev av Klatte och Juon i Berlin debuterade D. som tonsättare med teatermusik för Staatliches Schauspiel-haus i Berlin, dit han återvände efter en säsong som dirigent i Hannover 1927—28. Verk: Operorna Armer Columbus (1928), Der Kuchentanz (1929), Der Rosenbusch der Maria och Die Zwillingsesel (1932); Abendmusik för liten orkester (1934), två symfonier; två stråkkvartetter, en sonat för saxofon (1933) m. m. Å.L-y Dre'ssler, G a 11 u s, tysk kyrkotonsät-tare och musikpedagog (f. 1533), lärare vid Magdeburgs gymnasium 1558—75 och 1563 kantor. Verk: Zehnen deudscher Psalmen ... (4—5-st.; 1562) och 5 böcker Cantiones Sacrae (1565 A. Dreyschock. Sem Dresden. —74) m. m. — Practica modorum explicatio (1561), Praecepta musicae practicae (1563) och Musicae practicae elementa (1571). Litt.: W. M. Luther, G. D. Ein Beitrag zur Geschichte des protestantischen Schulkantorats (1942; fört, över hdskr. och nyutgåvor; med tematisk verkfört.). M. W. Dreves [dre/fes], Guido Maria, pseud. Ulrich von Uhlenhorst, tysk hymnolog (1854—1909). D. tillhörde tidigare jesuitorden men utträdde sedermera ur denna. Han företog omfattande forskningsresor och började utge det av C. Blume fullbordade samlingsverket Analecta hymnica medii aevi (55 bd, 1886—1911), av stor vikt även för musikforskningen men av denna ej på långt när utnyttjat. Hdr vid univ. i München. Skrifter: Die Hymnen des Johannes von Jen-stein (1886), Aurelius Ambrosius, der Vater des Kirchengesanges (1893), Gottschalk, Mönch von Limburg an der Hardt... (Hymnologische Bei-träge 1, 1897), Die Kirche der Lateiner in ihren Liedern (1908), Ein Jahrtausend Lateinischer Hymnendichtung (2 bd; utg. av C. Blume 1909) o. a. C.-A.M. Dreyschock [dra^fåk], Alexander, böhmisk pianist och tonsättare (1818— 69), en briljant virtuos, vars tekniska skicklighet jämförts med Liszts. D. uppträdde offentligt redan vid åtta års ålder, studerade senare för J. Tomaschek i Prag och företog från 1838 långa konsertresor genom Europa (Sverige 1856 och 62). Är 1862 kallades han till Petersburg som hovpianist, prof, vid den nybildade MK och dir. för Kejserliga operans musikskola. — LMA 1856. Verk: En opera, smärre orkesterstycken, en stråkkvartett, omkr. 140 pianostycken. F. H. T. Driessler [dri:'-], Johannes, tysk tonsättare, lärare i komposition vid MA i Detmold. D. hai’ fäst uppmärksamheten vid sig genom ett flertal solosonater och pianostycken, julkantaten Denn Dein 1189 1190