GEBRAUCHSMUSIK livsåskådning. Från 1826 åter i Köpenhamn, var G. elev till Kuhlau, Weyse, J. P. E. Hartmann och Krossing; organist vid S:t Petri kyrka från 1846 och från 1859 vid Helligaandskyrkan; lärare vid MK 1866—83; prof:s titel 1876. — G. var som kyrkomusiker mycket samvetsgrann, ägde förkärlek för den »utjämnade» koralen och polemiserade starkt mot tidens romanspräglade psalmer i livliga rytmer. Av hans psalmer och andliga sånger må nämnas Saa vil vi nu sige hverandre farvel och Her vil ties. För skolan utgav G. Bilag til den evangelisk-christelige psalmebog, Tillaeg til choralmelodierne efter Weyses koralbok och 3 h. sånger. Verk (utom nämnda): Barnsånger: 5 h. 1844 —49, varibland Solen synker nok saa smukt, Hist hvor vejen slaar en bugt, En lille nisse rejste, Ride, ride, ranke, Pandeben och Naar kommer vaaren vel; Nye börnesange (1854— 55); övriga sånger i saml. Sange med pianoforte-accompagnement (1870), varibland I alle de riger og lande och Nu lakker det ad tiden smaat. — Pedagogiska verk: C-D-E-bog, Laesebog for de förste begyndere i pianofortespil, Piano-forteskole (1865) samt övningsstycken; lätta preludier för alla sön- och helgdagar under kyrkoåret (utg. av C. Attrup); Tonographisk aesthetik (1866), Exempelbog til harmonilaeren (1875) m. m. Er-l Ge'bauer, Werner, tysk violinist och tonsättare (f. 1918 23/5). G. har studerat violin för Schnirlin och komposition för Kletzki och Leichtentritt i Berlin, debuterade 1934 och vann snart namn som framstående virtuos på sitt instrument. Bland hans verk märkas symfonier, kammarmusik, violinstycken m. m. G. P. Gebel, Georg, tysk musiker (1685— 1750), organist i Breslau 1713; komp, kyrkomusik och verk för klaver, vilket instrument han även sökte förbättra. Hans son, Georg G. (1709—53), var elev till fadern, 1729 organist i Breslau, 1735 medlem av det grevliga Brühlska kapellet i Dresden och 1747 furstlig kapellmästare i Rudolstadt. Han skrev bl. a. flera årgångar kyrkokantater, över 100 symfonier och 12 operor m. m. I. S. Ge'bhard [-hart], Hans, tysk tonsättare och musiklärare (1882—1947), känd som företrädare för ett teoretiskt-peda-gogiskt system, den s. k. »enhetliga musikläran», i vilken han ville sammansmälta alla musikteorins grenai’ till en enhet. Urspr. violoncellist och utbildad för H. Bec-ker i Berlin och i komposition av R. Kahn var G. från 1918 verksam i München som pedagog och kompositör. Som tonsättare utgick han från Brahms och senromantikerna men övergick senare till en fint utmejslad linjär stil med 505 starka personliga inslag. — G. m. pianisten Ma-thilde Küss. Skrifter: Körperstudien für den Ausdruck am Klavier, Grundlagen der logischen Modulation, Einheitliche Musiklehre. Verk: Kantaten Wer du auch bist (R. M. Rilke) för baryton, kör och orkester (1932); stråkkvartett fiss-moll, pianokvintett, pianotrio, violinsonat B-dur, violoncellsonat; sånger (bl. a. Morgenstern-Lieder för sopran och blockflöjt) samt folkvisebearb. m. m. G. P. Ge'bhard [-hart], Heinrich, amerikansk pianist och tonsättare av tysk börd (f. 1878 25/7), har främst vunnit rykte som tolk av den klassiska och romantiska pianolitteraturen; sedan 1940 verksam som pianopedagog i Boston. G. kom tidigt till USA, där han stud, piano och komp, i Boston. Efter fortsatt utbildning för Leschetizky i Wien deb. han 1900 som solist med Boston Symphony Orch. och har sedan spelat med många amer. orkestrar och kammarmusikensembler samt givit egna konserter. Verk: Den symf. dikten Across the hills (1940), fantasi för piano och ork. (1925), Divertimento för piano och kammarork. (1927), en stråkkvartett, sångcykeln The sun, cloud and the flower, sonat för piano och violin samt pianostycken m. m. H. M-g Ge'bhard [-hart], Max, tysk tonsättare (f. 1896 28/3), utbildad vid MA i München för bl. a. J. Haas (komposition) och von Hausegger (dirigering). G. blev 1934 en av direktörerna för MK i Nürnberg. Han har skrivit orkester- och körverk, kammarmusik och sånger. H. M-g Ge'bhardt [-hart], Rio, tysk pianist och dirigent (1907—44), blev 1934 kapellmästare vid Hamburgradion. G. började som pianistiskt underbarn, utvecklade sig till virtuos och specialiserade sig på jazzmusiken; framträdde även som kammarmusikspelare. Verk: Operetter; en pianokonsert, sagospels-uvertyren Infantinnans fest o. a. orkesterverk; pianostycken och schlager; även en Jazz-Kla-vier-Schule. H. M-g Gebrauchsmusik [gebra°'chsmozik], ty., eg. »bruksmusik», en i nyare tyskt mu-sikskriftställeri brukad term för ända-målsbunden konstmusik i motsats till den musik, som skapats enligt parollen »Vart pour Vart». Närmast avsågs med Gebrauchsmusik från början produkterna av vissa under framför allt 1920-talet lanserade livaktiga idéer. I reaktion mot romantikens genidyrkan och subjektivism 506