VON GECZY ville man sätta det goda hantverket (->Ny saklighet), istället för till den stora konsertpubliken ville man vända sig till nyvunna kretsar av amatörer ur bredare sociala skikt, vilka kunde återuppliva äldre epokers »Hausmusik» och därmed förknippade stilideal, främst från barocken. Bland de tonsättare, som stodo i spetsen för dessa strävanden, må nämnas E. Krenek och P. Hindemith. Sedermera har ordet börjat användas i vidare mening för all slags tillfällighets- och beställningsmusik. Det råder intet tvivel om att dessa 1920-talets återknytningar till äldre epoker och försök till nyskapande i dess anda verkningsfullt' bidragit till att minska det förakt man särskilt under 1800-talet hyst för all konst, som tillkommit på sådant sätt. I modern tid har möjligheten att skapa haltfull Gebrauchsmusik (t. ex. för pedagogiskt bruk) t. o. m. betraktats som ett ovärderligt medel för de skapande musikerna till att överbrygga den klyfta, som skiljer dem från publiken. Jämförande art.: Hausmusik, Modem musik. I.B-n von Geczy [ge'kji], B a r n a b a s, ungersk violinist (f. 1897 4/3), kultiverad och elegant företrädare för konstnärligt högtstående underhållnings- och dansmusik. G. har med egen orkester spelat på kontinentens förnämsta hotell och badorter, företagit konsertresor (Skandinavien 1939) och svarat för en rad grammofoninspelningar. Han blev 1940 förordnad att leda specialkurser i violinspel vid MH i Berlin. H. M-g Geda'ckt, ty., inom orgelbyggeriet dels en samlingsbeteckning för ->heltäckta stämmor, dels namnet på en dylik stämma av normalkaraktär och som sådan en sällan utesluten ingrediens i en orgeldisposition. Beroende på sin funktion i denna har ge-dackten medelvid till normal genomskärnings -mensur, normal el. smalare labiebredd och medelhög uppskärning. En god gedackt har en tydlig och klar tonsats även i djupare lägen samt en lugn men ej för rund klang. Den byggdes i alla lägen från 32' till 2'. B. K. Geda'cktpommer, ty., en i våra dagars orgelbyggeri åter i bruk tagen barockstämma av 16'—2' tonhöjd. Den kan betecknas som en vidare mensurerad ->Kvintadena med kraftig tonangivning. Gédalge [gedals], André, fransk tonsättare och musikskriftställare (1856— 1926), blev 1905 lärare i kontrapunkt vid MK i Paris, där han gjorde en betydelsefull insats. Efter studier för Guiraud vid MK i Paris erhöll G. det andra Rompriset 1866. Bland hans elever märkas Honegger, Koechlin, Laparra, Milhaud, Ravel, Roger-Ducasse, Schmitt m. fl. — G. m. musikpedagogen Amélie Alex-andrine D’Obigny de Ferrières (f. 1865 2V2). Verk: Pantomimen Le petit savoyard (Paris 1891), den komiska operan Pris au piège (Paris 1895), det lyriska dramat Hélène (1895). — 3 symf., en pianokons. o. a. ork.-verk; kammarmusik, pianostycken och sånger m. m. — Traité de la fugue ... (2 d. 1901; d. 1, ty. övers. 1907), L’enseignement de la musique par 1’éducation méthodique de Voreille ... (2 bd, 1921—22) o. a. pedagogiska skrifter. Å. B. Gedda, G i u 1 i o Cesare, italiensk vio-loncellist, dirigent och tonsättare (f. 1899 18/4), lärare i harmonilära och kontrapunkt vid MK i Turin. Efter studier för bl. a. Alfano vid Liceo Mu-sicale G. Verdi i Turin företog G. konsertresor som violoncellist; blev 1929 dirigent vid Turins radio, ledde 1932 symfonikonserter där och 1935 Casino Municipale i San Remo. Verk: Operabuffan L’amoroso fantasma (Turin 1931); Poema elegiaco, en violoncellkonsert o. a. orkesterverk, stråkkvartett, pianotrio, trio för oboe, klarinett och fagott, sonat för fagott och piano o. a. kammarmusik; Cantico sacro för sång och ork. samt sånger med piano m. m. Geehl [dgi:l], Henry Ernest, engelsk pianist, dirigent och tonsättare (f. 1881 28/ø), blev 1918 prof, vid Trinity College of Music i London. Verk: Två operor; en symfoni d-moll, en violinkonsert, en pianokonsert och 3 orkestersviter; Cromwell, Cornish rhapsody o. a. stycken för militärork.; pianostycken och sånger (bl. a. For you alone); arr. för militärorkester. H.M-g Geering [ge/-], Arnold, schweizisk sångpedagog och musikforskare (f. 1902 14/5), dr phil. vid univ. i Basel 1931, bl. a. lärare vid Schola Cantorum Basiliensis. G. har studerat vid MK i Basel, sång för bl. a. A. Cairati i Zürich, musikvetenskap, filologi och historia vid univ. i Basel. Han har utgivit bl. a. Ludwig Senfl, Deutsche Lieder (EDM, Reihe 1, bd 10 och 15; tills, m. W. Altwegg). Skrifter: Die Volksmusik in der Schweiz zur Zeit der Reformation (i SchwJMW 1933), Volks-lied und Kunstlied im 16 Jahrh. in der Schweiz (i Volkslied und Hausmusik 1935) m. m. H. M-g Gehot [goå'], Joseph (Jean), belgisk violinist och tonsättare (f. omkr. 1750), huvudsakligen verksam som virtuos utanför hemlandet. G. vistades på 1780-talet i Paris, Berlin och London. Är 1792 kom han till Amerika, där bl. a. hans Overture in 12 movements, expressive of a voyage from England to America uppfördes i Philadelphia. 507 508