GLYN Glyndebourne. utge dem i tryck, 1849—51. Myten att kompositören till Davids psalmer på äldre dagar skulle ha ångrat sina »ungdomssynder» har han själv kategoriskt avlivat i brev. Litt.: G. Wennerberg, Inledning till Glun-tarne (i Samlade skrifter, 2, 1882); G. Jean-son, Gunnar Wennerberg som musiker (1929). Å.V. Glyn [glinn], Margaret Henri-e 11 e, engelsk musikskriftställare (1865— 1946), har utg. ett flertal saml. klaver-musik av mästare från den elisabethanska epoken samt framträtt som tonsättare. Skrifter: The rhythmic conception of music (1907), Analysis of the evolution of musical form (1909), About Elizabethan virginal music and its composers (1924; 21934), Theory of musical evolution (1934). — Kompositioner: 6 symfonier, 2 uvertyrer, 6 orkestersviter, sånger o. a. Utgåvor: Simple English classics: Elizabethan virginal composers (2 bd, 1922), William Byrd (1923), The Byrd organ book (2 bd, 1923), verk för klaver av T. Weelkes (1924), av Gibbons (5 bd, 1925), 30 virginal pieces by various composers (1927), verk av Farnaby (1927), Par-thenia (21 komp, för virginal, 1927) och Early English organ music (16th century) (bd 1, 1939). Å.V. Glyndebourne [glaizndbå:n], lantegendom i engelska grevskapet Sussex, tillhörig orgelbyggaren J. Christie och världsbekant genom den av honom där 1934 gr. privata operainstitutionen Glyndebourne Opera House. Föreställningarna, som gåvos under sommar månaderna och som med undantag för Verdis Macbeth och Donizettis Don Pasquale helt voro ägnade Mozarts verk, nedlades hösten 1939. Från 1950 är scenen åter i bruk. Efter andra världskriget bildades Glyndebourne English Opera Co. (1946), som bl. a. framfört B. Brittens The Rape of Lucretia (1946) och Albert Herring (1947); fr. o. m. 1947 även gästspel vid Edinburgh Festivals. Glyndebourne Opera har haft anseende som en mönster institution, och dess föreställningar under F. Buschs musikaliska ledning och med Carl Ebert som regissör ha varit av högsta klass. Bland sångare, som varit engagerade till Glyndebournespelen, kunna nämnas: I. An-drésen, S. Baccaloni, J. Brownlee, W. Domgraf-Fassbaender, A. Kipnis, Aulikki Rautawaara och Ina Souez. Dessutom har Audrey Mildmay-Christie sjungit i flera av operorna. Å. L-y Gläser, Franz Joseph, dansk tonsättare av tysk börd (1798—1861), far till J. G., kapellmästare vid Det kgl. teater i Köpenhamn 1842 samt 1843—50 dirigent i Musikföreningen där. Dansk hovkapellmästare 1844; prof:s titel 1851. LMA 1857. G. utbildades i Prag och Wien, där han var kapellmästare vid olika teatrar; kom 1830 i samma egenskap till Berlin och skrev där flera sångspel, bl. a. Des Adlers Hor st (1832). G. var en habil tonsättare med känsla för melodi och instrumentation. Hans verk omfatta talrika sångspel o. a. scenmusik. — Ms. finnas på Det kgl. bibliotek i Köpenhamn. Er-l 607 608