GNOSSPELIUS Gläser (Glaeser), Joseph August Eduard Friedrich, dansk tonsättare av tysk börd (1835—91), son till F. G. och mest känd för älskvärda och stämningsfulla romanser och sånger. G., som föddes i Berlin, växte upp i Köpenhamn och utbildades bl. a. av fadern. Efter studieresor till Berlin, Dresden, Prag och Wien samt 1865 på det Anckerske legat till Wien och Paris blev han musiklärare i Hilleröd och organist vid Frederiksborgs slottskyrka. Verk: Baletten Fjernt fra Danmark (Khmn 1860; tills, m. A. F. Lincke och H. C. Lumbye) o. a. scenmusik, orkestermusik, pianostycken samt sånger ss. Droslen slog i skov sin klare trille, Höje Nord friheds hjem m. m. Er-l Glö'ersen, Christian August, norsk pianist (1892—1922), har efter debut i Berlin 1917 konserterat i Sverige, Norge, Tyskland och Holland; lärare vid MK i Oslo sedan 1920. G. studerade piano för bl. a. K. Nissen och F. Backer-Gröndahl, musikteori för J. Haar-klou och Holter samt vid MH och för Lamond i Berlin 1912—17. Han utgav även en del pianokompositioner, bl. a. Gavotte. H. K. Gmelch, J o s e p h, tysk musikforskare (f. 1881 22/4), elev till P. Wagner och dr phil. vid univ. i Fribourg 1910; prästvigd 1906; domkaplan i Eichstätt. Skrifter: Die Viertelstonstufen im Messtonale von Montpellier (diss. 1911), Die Kompositionen der heil. Hildegard (1913) m. fl. Å. V. Gmür Harloff, A m a 1 i e, ->Harloff. Gnatta'li, R a d a m é s, brasiliansk tonsättare och pianist av italiensk börd (f. 1906 27/i), tillhör de ledande nationalisterna i sitt lands tonkonst. G. är utbildad vid bl. a. Escola Nacional de Musica i Rio de Janeiro. Verk: Sinfonia miniatura (1942), två pianokonserter, nr 1 (1934) och nr 2 (1936), Concer-tino för piano, flöjt och stråk orkester (1942), Poema för violin och orkester (1934), en vio-loncellkonsert (1941), en violinkonsert (1947) och Très movimentos för piano, stråkorkester och pukor (s. å.) o. a. orkesterverk; kammarmusik, bl. a. två stråkkvartetter (1939 resp. 1943) och två pianotrios (1933 resp. 1941); pianostycken (främst Rapsodia brasileira) och sånger. Litt.: V. Mariz, Figuras da musica brasileira contemporånea (1948; med verkfört.). G.M. Gnecchi [gne'kki], Vittorio, italiensk tonsättare (f. 1876 17/7), vars opera Cassandra (Bologna 1905) livligt diskuterades på grund av stora överensstämmelser med R. Strauss’ Elektra. Michail Gnesin. Verk: Operorna Virtu d’amore (1896), La rosiera (Gera 1927) och Judith; orkesterverk, kyrko- och pianomusik, sånger m. m. Å. B. Gne'sin, Michail Fabiano vit j, rysk tonsättare (f. 1883 2/2), har varit elev vid MK i Petersburg till Rimskij-Korsakov och Ljadov. G. var lärare i komposition vid MK i Leningrad och vid Gnesin-inst. i Moskva. Hans tidigare verk äro impressionistiskt färgade; i sina senare har han ofta använt sig av hebreiska folkmelodier. Verk: Operan »Abrahams ungdom» (1923); orkesterverk; kammarmusik; sånger och pianostycken. Skrifter om bl. a. Rimskij-Korsakov samt en lärobok i komposition (1939; ry.). M.S. Gnosspe'lius, Wilhelm Theodor, violinist och tonsättare (1809—87), bl. a. sånglärare och domkyrkoorg. i Linköping från 1843, varefter han 1858 blev univ.-kapellm. och domkyrkoorg. i Lund. G., som innehade eget bryggeri i Stockholm, var en utmärkt kvartettspelare och inträdde i Harmoniska sällskapet där redan 1822; avlade musikdir.-ex. vid MA:s undervisningsanstalt 1841. Både för Östergötlands musikliv — han ledde Norrköpings och Linköpings förenade musiksällskap — och för Lunds medförde G:s verksamhet en uppblomstring. Han författade 609 20. Musik. II 610