GOBBI Benjamin Godard. en granskning av J. A. Josephsons och F. Ber-walds koralboksförslag. — LMA 1845. Verk: Rekviem (1887), Davids 98. Ps. för soli, kör och ork. (1862; omarb. 1865); 4 kungl. be-gravningskantater, kantat vid Lunds univ:s jubelfest 1868 (alla utom förstn. i hdskr. i LUB) m. m. Litt.: F. Wulff, W. T. G. Minnesbild den 11 november 1887 (1888). Å.B. Go'bbi, T i t o, italiensk operasångare, baryton (f. 1913 4/io), en av La Scala-operans främsta krafter inom sitt fack och välkänd i såväl Gamla som Nya världen genom omfattande gästspel. G. inledde sin sångarbana omkr. 1939 på Kungl. operan i Rom och har varit knuten till denna scen, liksom till andra operaföretag i Italien (San Carlo i Neapel, La Scala m. fl.). Under sina årl. turnéer har han gästat K. teatern i Sthlm 1947, 48, 50, då han framträdde som Scarpia i Tosca, Marcel i Bohème, i titelr. i Rigoletto och som Figaro i Barberaren i Sevilla. — G. har även inspelat ett antal filmer. Roller (u. n.): René i Maskeradbalen, Jago i Otello, titelr. i Falstaff, Tonio och Silvio i Pajazzo m. fl., inalles ett 40-tal partier. Godard [gåda:'r], Benjamin Louis Paul, fransk tonsättare (1849—95), elev till Reber (komposition) och Vieuxtemps (violin) vid MK i Paris. G:s mest fram gångsrika verk var operan La vivandière. Ett ännu i våra dagar populärt stycke är Berceuse ur operan Jocelyn. Hans verk äro skrivna i en enkel och ofta graciös men föga djupsinnig stil. Verk: Operorna Pedro de Zalamea (Antwer-pen 1884), Jocelyn (Bryssel 1888), La vivandière (Paris 1895) m. fl.; Symphonie ballet (1882), Symphonie gothique (1883), Symphonie orientale (1884) och Symphonie légendaire med soli och kör (1886), sviterna Scènes poétiques och Laterna magique, en violin- och en pianokonsert o. a. orkesterverk; körverket Le Tasse, kammarmusik, pianostycken, över 100 sånger. Litt.: M. Clerjot, B. G. (1902). I.S. Godbid [gå'ddbid], William, engelsk nottryckare (d. omkr. 1678), ansedd som den främste i landet under 1600-talet, tryckte bl. a. alla av musikförläggaren J. Playford 1658—78 utg. arbeten. Efter G:s död övertog änkan, Anne G., tryckeriet till 1682 och därefter G:s elev, J. Playford jr, till 1686. Å.V. Goddard [gå'dad], Arabella, engelsk pianist och pianopedagog (1836— 1922), en av sin tids bästa kvinnliga pianister, berömd bl. a. för sina tolkningar av Beethovens sista sonater. Hon konser-terade i Europa, Amerika (1873—76), Australien och Indien. G. 1859 m. musikskriftställaren James William D a v i s o n (1813—85). Å.B. Godefroid [gådfr°a'], Jules Joseph, belgisk harpist och tonsättare (1811—40), berömd virtuos på sitt instrument; skrev två komiska operor och kompositioner för harpa. G:s bror, Dieudonné Joseph Guillaume F é-lix G. (1818—97), var även en ansedd harpist; efter studier vid MK i Paris bosatt där, senare i Bryssel. Som tonsättare framträdde han med operor, kyrko- och kammarmusik samt verk för harpa. Å. B. Go'dess, H e r m a n n, lettisk pianist (f. 192 0 30/5), numera bosatt i Kassel, räknas till Eüropas mest löftesrika pianistbegåvningar. G. kom vid unga år till Paris, där han upptäcktes och skolades av R. Casadesus. Efter andra världskriget har han fortsatt att studera för Gieseking, konserterat i v. Tyskland och 1949 i Sverige. H. M-g Godfrey [gå'dfri], Sir Daniel (Dan) Eyers, engelsk dirigent och musikorganisatör (1868—1939), namnkunnig ledare av Bournemouth Municipal Orchestra, 611 612