GODTEMPLARORDEN där han 1894—1934 föranstaltade uppskattade symfonikonserter, företrädesvis ägnade samtida brittisk tonkonst. G. tillhörde en ansedd musikerfamilj, vars medlemmar i generationer varit militärmusik-ledare. Farfadern, Charles G. (1790—1863), var musikdir. vid Coldstream Guards 1825— 63, och fadern, Daniel G. (1831—1903), beklädde 1856—96 samma post vid Grenadier Guards och var dessutom lärare i militärmusik vid Royal Acad. of Music i London. G. studerade vid Royal College of Music i London och var 1889—91 verksam som ledare för London Military Band. Åren 1891—92 medföljde han som kapellmästare Standard Opera Co. på dess turné i Sydafrika. Efter hemkomsten blev han 1893 dirigent i Bournemouth, vars musikliv han sedan kom att helt dominera. Är 1894 införde han regelbundna symfonikonserter och bildade även en till orkestern ansluten kör, Municipal Choir. — Knight 1922. G. komp, även danser och marscher samt skrev en bok, Memories and music (1924). Litt.: D. G. and Bournemouth (i MT 1916). G.P. Godin, Carl Johan, kördirigent (f. 190 9 25/g), blev 1940 v. och 1947 ord. dirigent för sångsällskapet O. D. i Uppsala. G., som studerat musikvetenskap för C.-A. Moberg, musikteori för S. E. Svensson och sång för Kock, har även framträtt som sångare och som tonsättare med solosånger och manskvartetter; musikkritiker i Upsala Nya Tidning. Godo'wsky, Leopold, amerikansk pianist och tonsättare av polsk börd (1870 —1938), ledare av mästarklassen i piano vid MA i Wien 1909 —12. G., som stod i främsta ledet bland samtidens klaverspe-lare och bl. a. var i besittning av en mycket högt uppdriven vänsterhandsteknik, är mest känd genom sina transkriptioner, bland vilka märkas glansfullt virtuosa av tre valser av Jo-hann Strauss d. y. G. stud, för Bargiel och Rudorff vid MH i Berlin och för Saint-Saens och deb. 1879; företog sin första konsertturné i USA 1884—86, sedermera följd av andra såväl i övriga Amerika som i Europa (Sthlm 1930) och Asien. Han undervisade från början av 1890-talet vid College of Music i New York, vid Con-servatory of Music i Philadelphia och Chicago och ledde 1918—21 mästarklasser i olika amer. städer, sedan han bl. a. från 1900 varit verksam i Berlin. Utgav The progressive series of lessons, exercises, studies and pieces (1912—21). Verk för piano: 53 studier över Chopins etyder, sonat e-moll (1911), Renaissance, Triakon-tameron, Symfoniska metamorfoser över J. Strauss’ Künstlerleben, Fledermaus och Wein, Weib und Gesang, Walzer masken, konsertetyder; 6 valspoem, svit, preludium och fuga för vänster hand m. m.; transkriptioner av verk av J. S. Bach, Brahms, Schubert m. fl. Litt.: M. Aronson, A key to the miniatures of L. G. (1935). . Å.B. Go'dron, Hugo, holländsk tonsättare (f. 190 0 22/n), elev av bl. a. S. Dresden i Amsterdam. I sina impressionistiskt färgade verk är G. influerad av brasiliansk folkton och negermusik. Verk: En symf., en pianokons. (1948), Concert voor clavecympel med stråkork., Concert-suite för piano och stråkork., Concerto grosso för klarinett och stråkork., Amabile-suite för klarinett, piano och stråkork. o. a. ork.-verk; As-sepoes för 2 röster, deklamation, damkör och ork. (1948); kammarmusik bl. a. Sonatine för flöjt, violor, violoncell och piano (1948) och en pianotrio (s. å.); pianostycken m. m. Litt.: Biogr. av W. Paap i Mens en melodie (1950). ' G.M. God save the King [gåd seiv ös -], eng., Gud bevare konungen, Storbritanniens nationalsång, sjöngs ffg. offentligt på föranstaltande av T. A. Arne och C. Burney på Drury Lane Theatre i London den 28 sept. 1745 i arr. av Arne; tr. ffg. i Thesaurus Musicus 1744 (God save our noble King). Sångens ursprung är omtvistat; uppgiften att H. Carey skulle ha komponerat melodin saknar grund. G. har givit upphov till en mängd efterbild-ningar. Här må nämnas ett danskt poem till Christian VII:s födelsedag (i Flensburgs Veckoblad, 27 jan. 1790), den tyska sången Heil Dir im Siegerkranz (1794), en rysk patriotisk hymn, de schweiziska fosterländska sångerna Rufst Du mein Vaterland och O monts indépendents och den svenska Bevare Gud vår kung. P. A. Scholes förtecknar 140 kompositörer, som använt melodin i någon form. Litt.: P. A. Scholes, God save the King! (1942). Å.V. Go'dske-Nielsen ni:T-J, Hakon [-Verner, dansk organist (f. 189 0 29/o), bl. a. orgellärare vid blindinst. i Khmn. G. har skrivit Harmonilaere (1939; tills, m. P. Hamburger) samt utg. en del orgelmusik för gudstjänstbruk. H. G. Godtemplarorden, eg. International Order of Good Templars, 613 614