GRÜNER-HEGGE men började redan samma höst sin operettkarriär på Vasateatern, där hon som O Mimosa San i Geishan gjorde stor lycka. Sedermera engagerad bl. a. hos Ranft och vid Oscarsteatern utförde G. de flesta stora sopranpartierna i såväl den klassiska som den moderna repertoaren. Under årl. sommarturnéer konserte-rade hon i hem- och utlandet, 1907 tills, m. Emma Meissner i Amerika. Ären 1914—15 gästuppträdde G. på K. teatern. Roller: Germaine i Cornevilles klockor, Yvonne i Surcouf, titelr. i Lille hertigen och Sköna Helena, Fiorella i Frihetsbröderna, Rosalinda i Läderlappen, Laura och Bronislawa i Tiggarstudenten, Alice i Dollarprinsessan, Gab-rielle i Wienerblod, Angèle i Greven av Luxemburg, Zorika i Zigenarkärlek, Leonora i Trubaduren, Santuzza i Cavalleria rusticana, Nemea i Konung för en dag o. a. H. M-g Grü'ner-Hegge, O d d, norsk dirigent och tonsättare (f. 189 9 23/9), konstnärlig ledare för Filharmonisk selskaps orkester sedan 1945, där han gästspelat från 1927 och blev kapellmästare 1931. G.-H. är administrativt verksam i en rad sammanslutningar: ordf. el. v. ordf, i Norsk So-listforbund sedan 1939, v. ordf, i Norsk komponistforening sedan 1932 och ordf, i dess sakkunniga råd, v. ordf, i Tono sedan 1930 m. m. Han innehar konung Håkons förtjänstmedalj i guld. G.-H. stud, piano för N. Larsen och F. Backer-Gröndahl, komp, för Winter-Hjelm och G. Lange samt dir ig. för Weingartner; deb. som pianist i Oslo 1918, som dirigent i Filharm, selskaps ork. där 1927 och som operadirigent i Nationaltheatret 1932. Han har gästdirigerat i Sverige (bl. a. på Konsertfören. i Sthlm 1946), Khmn, Berlin, Budapest, Paris och Holland. Han var musikkritiker i Dagbladet 1925—28. Verk: Elegi för stråkork. (1942), pianotrio op. 4 (1919), sonat för violin och piano (1917), Suite for piano op. 2 (1917), Små klaverstykker av Dagboken op. 3 (1920), Småtrold (1920). H.K. Grü'ner-Nielsen [-ni:T-], Hakon Harald, dansk folkminnesforskare (f. 1881 24/7), en av nutidens främsta kännare av den nordiska folkvisan; arkivarie vid Dansk Folkemindesamling i Khmn 1915, organist vid Kingokyrkan där från s. å. G., som blev cand. mag. 1906 och 1913 avlade organistex., anställdes sistnämnda år som assistent vid den då nyinrättade Dansk Folkemindesamling, där han haft folkvisans texter och melodier, folkdans och ordspråk som specialområden. Efter E. Tang Kristensen är han även den flitigaste samlaren av dansk och färöisk folklig sång, sådan den bevarats till våra dagar. Skrifter och utgåvor: Melodierna till Dan-755 marks gamle Folkeviser bd 8 (delvis)—10 (oavslutat) samt bd 11 (oavslutat; tills, m. E. Abra-hamsson; 1935 ff.); Danske Viser fra Adelsvise-böger og Flyveblade 1530—1630 (7 bd, 1912—32), Vore aeldste Folkedanse (1917), Folkelig Vals (1920), Faeröske Melodier til danske Kaempe-viser (utarb. på grundval av ett efterlämnat arbete av H. Thuren; 1923), Danske Folkeviser (2 bd, 1925—27), Danske Skaemteviser fra 16.— 18. Aarhundrede (1927—28), De faeröske Kvad-melodiers Tonalitet i Middelalderen ... (tills, m. E. Petersen; 1945) m. m. Sch. Grünfarb, Josef, violinist (f. 1920 27/8), f. n. en av Sveriges både tekniskt och konstnärligt förnämsta violinister. G. stud, för fadern, violinisten M o s c h k o G., vidare för C. Gara-guly och för J. Ruth-ström vid MH i Sthlm. Han deb. redan vid 12 års ålder vid en skol-kons. i Sthlms konsertförening och har på senare år framträtt som solist och kammarmusikspelare. Sedan 1943 förste violinist i Konsertföreningens orkester utsågs G. hösten 1946 till 3. konsertm. — Han uppbar 1945 Jenny Linds stipendium. H. M-g Grünfeld, Alfred, österrikisk pianist och tonsättare (1852—1924), berömd för sitt eleganta föredrag av egna konsertparafraser över Straussvalser. — Kungl. preussisk hovpianist. G., som hade stud, vid MK i Prag och för T. Kullak i Berlin, företog från 1880-t. vidsträckta konsertresor, varunder han 1889 och 1906 tills, m. brodern uppträdde i Sthlm. Verk: Operetten Der Lebemann (Wien 1903), operan Die Schönen von Fogaras (Dresden 1907) samt en rad pianokompositioner. G:s bror, den tyske violoncellisten av österrikisk börd Heinrich G. (1855—1931), verksam i Berlin från 1876 och »preussisk prof.» där 1904, utgav bl. a. de värdefulla memoarerna In Dur und Moll (1924). H. M-g Grüning, Emil Hermann Wilhelm, tysk operasångare, tenor (1858—1943), verksam vid Hofoper i Berlin 1898—1917 och mycket uppburen som Wagnersångare. G. deb. 1885 i Posen och var bl. a. knuten till operascenerna i Hannover och Hamburg; vid Bayreuthfestspelen medverkade han 1889—97.— Kungl. preussisk kammarsångare. Roller: Titelr. i Rienzi och Tannhäuser, Wal-ther i Mästersångarne i Nürnberg, Siegfried i Nibelungens ring, titelr. i Parsifal o. a. G. P. Grützmacher, Friedrich Wilhelm 756