HEBBE efter det sista kriget anordnats festspel, ägnade olika grenar av Haydns tonkonst. Först 1949 gr. ett Haydn-sällskap i eg. mening, The Haydn Society i Boston, som från 1950 avser att under red. av J. P. Larsen utge en ny saml.-utgåva av tonsättarens verk, varjämte gramm of oninsp. i anslutning till denna av vissa Haydn-komp. redan inletts (1949). G. P. Haydon [heMn], Glen, amerikansk musikteoretiker och tonsättare (f. 1896 °/i2), dr phil. 1923 vid univ. i Wien, sedan 1934 lärare vid Univ. of North Carolina i USA. H. har stud, vid Univ. of California, därefter i Paris och vid univ. i Wien. Han var 1920—34 lärare i musikteori vid Univ. of California. Som tonsättare har han framträtt med baletten The druid’s weed (1929) och scenmusik till Lysistrata (1936) m. m. Skrifter: The evolution of the six-four chord (1933), Introduction to musicology (1941) o. a. O. S. Hayes [he}z], Roland, amerikansk sångare, tenor, av negerhärkomst (f. 1887 3/g), främst känd som inspirerad tolkare av negro spirituals. H. stud. bl. a. vid Fisk Univ. i Nashville, Tennessee, och senare i Boston. Efter konsertturnéer i USA 1916—20 fortsatte han sina stud, för bl. a. Henschel i London, gav egna konserter och var solist med orkestrarna i Paris, Amsterdam, Wien, Berlin osv. till 1933, då han återvände till USA. Hdr vid Wesleyan Univ. i Delaware 1939. Han har utg. sångsaml. My songs ... (1948). Litt.: M. Helm, Angel Mo and her son, R. H. (1942). H.M-g Haym [haim] (it. namnform A i m o), N i c o 1 a Francesco, italiensk violoncel-list, librettoförfattare och tonsättare av tysk börd (omkr. 1679—1729), känd främst som textförf. till flera av Händeis operor. H. kom 1704 till London, där han ivrigt deltog i de första strävandena att åstadkomma en it. opera. Efter Händeis ankomst till England anslöt han sig till honom och skrev 1713 texten till Händeis Teseo. Detta blev upptakten till en rad ypperliga textböcker, bl. a. Radamisto, Ottone, Giulio Cesare, Rodelinda. Även Bo-noncini och Ariosti försåg han med texter. H:s libretti utmärkas av en stark känsla för dramatiskt effektfulla situationer och en smidig, levande dialog. — Av hans kompositioner kunna nämnas 2 saml. triosonater. Å. L-y Hayne [ä:n] van GhFzeghem (ibland endast Hayne, Heyne el. Ayne), fransk tonsättare, sångare vid katedralen i Cambrai 1453, omkr. 1468 möjl. vid Karl den djärves hov. Av H. finnas i nytr. 16 Signe Hebbe. 3—4-st. chansons i Les musiciens de la cour de Bourgogne au 15e siècle..., utg. 1937 av J. Marix. L S. Healey-Kay [hi:Ti ke1], Patrick, ->Dolin, Anton. Heath [hi:t>], Ted, engelsk jazzmusiker, basunist (f. 190 2 30/3), gr. 1945 en orkester, som sedan 1946 räknats bland Englands främsta. H. och hans ork., som 1946 besökte Sverige, spelar både sweet och swing med samma fina precision och balans; hans arr. äro av hög klass. Hebbe, Signe Amanda Georgina, operasångerska, sopran (1837—1925), under 1860- och 70-talen, icke minst utomlands, uppskattad för sina realistiska rollgestaltningar. Fruktbärande blevo även hennes insatser som scenisk instruktör och lärare i plastik; anställd vid MK:s teaterskola 1886—88. — LMA 1869. Signe Hebbe, som erhöll sin första sångutbildning av Dannström i Sthlm och R. Wüerst i Berlin, deb. 1855 på K. teatern i Sthlm som Stina i Värmlänningarne. Framgången uteblev, varför hon vid MK i Paris fortsatte stud, för Masset (sång) och N. P. Levasseur (dramatik). Är 1861 framträdde hon i Frankfurt a. M. ffg. i en större operaroll, engagerades 1862—63 till 993 32. Musik. II 994