HEISE H., som avlagt lägre organistex. i Lund 1896, genomgick MK i Sthlm, där han 1899 utexaminerades som musikdir. Åren 1901—18 var han pianolärare vid R. Anderssons musikskola i huvudstaden. Från början konsertpianist, utvecklade sig H. till en mycket framstående orgelspelare: bl. a. gjorde han sig känd genom formsäkra och skickliga improvisationer. — Innehade statens tonsättarstip. 1920—24. Med stilistisk utgångspunkt från Reger och Sinding har H.’skrivit nästan uteslutande inom de större formerna, som han behandlade fritt men med utpräglad formkänsla. Hans mogna verk vittna om en egenartad personlighet, omedelbar uppfinning och ett överlägset kunnande. Hans bästa verk, t. ex. pianotrion nr 2 h-moll op 17, 2. violinkons. (1932) och dubbelkons, för 2 pianon a-moll (1935), ha alltmer börjat tränga igenom och vunnit förstående publik i alla läger. Även hans fåtaliga pianostycken (främst Dess-durballaden) vittna vältaligt om hans harmoniskt och melodiskt originella stil. Verk: 4 pianokons.: nr 1 f-moll op. 15 (1919), nr 2 e-moll (1925), nr 3 fiss-moll (1931) och kons, för 2 pianon a-moll (1935); 2 violinkons.: h-moll (1922) och e-moll (1932); Fantasi för violoncell och ork.; Kantat till Högalidskyrkans invigning 1923 för solo, kör och orgel, Kantat till Maria kyrkas 300 års jubileum 1934 för solo, kör, stråkar och orgel samt Kantat till kyrkoherdeinstallationen i Maria kyrka 1940 för solo, kör, stråkar och orgel; 3 pianokvintetter: a-moll, G-dur och h-moll; 2 pianotrios: A-dur och h-moll op. 17; violinsonat e-moll, Fantasi A-dur samt Toccata e-moll, båda för violin och piano, m. fl. kammar musik verk; 2 sviter: h-moll och b-moll, 2 ballader: Dess-dur (1916) och h-moll, Höst, fantasistycke, Toccata ciss-moll, Fyra pianostycken (1916) o. a. pianokompositioner. G. P. Heintze, Gustaf Wilhelm, tonsättare, organist och musiklärare (1825—1909), far till W. H., genom konsertresor i Sverige och Finland känd som framstående orgelspelare och pianist; organist och kantor vid Kristine kyrka i Jönköping från 1848 och 1860—96 samtidigt musiklärare vid läroverket där. — AssMA 1857. LMA 1906. H., som tillhörde en urspr. tysk släkt, avlade 1848 musikdir.-ex. vid MK i Sthlm oeh innehade under många år examinationsrätt till organist- och kantors-ex. H:s gedigna och om kunnighet vittnande kompositioner äro främst ägnade orgeln; skrev även kantaterna Kors och krona, Pilgrimsfärden samt pianosonater. G. P. Heintze, John Wilhelm, pianist och tonsättare (1886—1937), son till W. H. och bror till G. H. d. y., från 1910 lärare i pianospel vid MK i Malmö. 1009 Gustaf Hj. Heintze. Wilhelm Heintze. H. avlade organistex. i Lund 1904 och stud. 1906—10 för R. Andersson, vid vars musikskola han undervisade 1907—10. Han framträdde efter debuten i Stockholm 1920 bl. a. i Köpenhamn. Verk: Pianokonserter nr 1 ess-moll och nr 2 e-moll; oratoriet Satan o. a. vokalmusik; kammar-, orgel- och pianomusik samt sånger. Å. B. Heintze, Georg Wilhelm, organist och tonsättare (1849—95), son till G. H. d. ä. och far till G. H. d. y. och J. H., Sveriges främste orgelspelare under 1800-t., även internationellt ryktbar; 1881 —89 organist i Jacobs kyrka i Sthlm och från sistn. år univ.-kapellm. och dom-kyrkoorg. i Lund. — LMA 1882. H. stud, vid MK i Sthlm (orgel för G. Man-kell) och blev efter avslutade ex. där 1870 musiklärare vid läroverket i Kalmar och 1874 musikdir. vid Kungl. Jönköpings reg. H., som tidigt vunnit rykte som orgelvirtuos, utsågs 1871 av Musikaliska akad. att representera Sverige i London vid en tävlan mellan Europas yppersta orgelspelare (bl. a. Bruckner) och blev även här föremål för en smickrande uppmärksamhet. Efter hemkomsten bedrev han en omfattande konsertverksamhet med såväl äldre som nyare tonsättare (främst Widor) på programmen. Också som orgelpedagog var H. betydande: flera av Sveriges främsta orgelspelare voro hans elever. Av hans verk må framhållas en pianosonat (1871), kör- och orgelverk samt en koralbok (1889). G.P. Heinze [ha^ntsa], Sara(h), f. Magnus, tysk pianist av svensk börd (1837— 1901), pianolärare i Dresden och Hamburg, elev av bl. a. Liszt. H. utgav ett urval av Clementis Gradus ad Parnas-sum. — G. 1865 m. den tyske musikförläggaren Gustav Heinze. — LMA 1870. H:s dotter, pianopedagogen Helene Heinze (f. 1865 28/h), har utg. Schule des Daumensatzes. Heirmos ->Hirmos. Heise, Peter Arnold, dansk tonsättare (1830 11/2—1879 12/9). Litterärt bildad och 1010