ITALIENSK PRINCIPAL Namnet torde vara härlett ur verkets soliga, levnadsglada grundstämning, som återspeglar tonsättarens upplevelser och intryck under hans resa i Italien 1830 och som kulminerar i finalens uppsluppna saltarello. H. M-g Italiensk principal -^Principal. Italiensk uvertyr ->Uvertyr. rte, missa est, lat., Gån, gudstjänsten är fullbordad, i romersk mässa en avslut-ningsformel, versus clusor (grek. apo'lu-sis), som givit upphov till benämningen »mässa» (lat. missa) för den romerska nattvardsgudstjänsten. B. S. Itiberé', Brasilio, brasiliansk tonsättare (f. 1896 17/5). I. har skrivit effektfulla pianostycken och sånger influerade av de brasilianska negrernas rituella danser. Han har även framträtt med komp., i vilka han sammansmält förklassisk kontrapunktik och brasiliansk rytmik. Verk: Pianotrio (1939), Introduktion och allegro för flöjt, piano och stråkkvartett (1945), stråkkvartett (1946), dubbelkvintett för träblå-sare och stråkar (1946); Suite Litürgica Negra för piano (1940), O Cravo Tropical för två pianon (1944); O Canto Absoluto för bl. kör och ork. (1947), a cap.-körer och sånger. Litt.: V. Mariz, Figuras da müsica brasileira contemporånea (1948; med verkfört.). H. M-g Iturbi [ito'r°i], José, spansk pianist och tonsättare (f. 189 5 28/n), sedan 1933 även verksam som dirigent, vid Rochester Philharmonic Orch. 1936—44. Främst genom sitt briljanta och temperamentsfulla pianospel har L rönt uppskattning i USA. I. var elev bl. a. vid MK i Valencia och Paris. Sedan han 1919—23 lett pianoavd. vid MK i Genève, har han konserterat i Europa (Sthlm 1924), Sydamerika, USA (ffg. 1928), Afrika etc. Till hans komp, höra Soliloquy för ork., en fantasi för piano och ork., Pequena danza es-panola för piano m. m. — I. har blivit mycket populär tack vare grammofoninsp. och medverkan i filmerna Thousands cheer (1943; Soldatflamman), Two girls and a sailor (1944; Tre hjärtan i otakt), Music for millions (s. å.; Musik för miljoner), Holiday in Mexico (1946; Under Mexicos himmel) m. fl.; utförde pianopartierna i Chopin-filmen Song to remember (1945; Den stora drömmen). — Bild sp. 58. I:s syster Amparo Iturbi (f. 1899 12/s) är en uppskattad pianist och har framträtt såväl so-listiskt (i USA ffg. 1937) som tills, m. brodern. Litt.: C. O’Connell, The other side of the record (1947). A. B. Ivano'v, L j o v, rysk dansör och balettmästare (1834—1901). Utbildad vid Kejs. balettskolan i Petersburg till 1852 gjorde sig I. under ett par decennier gällande som en av Rysslands skickligaste dansörer. År 1885 utnämndes han till 2. balettm. under M. Petipa och fick därefter, dels i samarbete med denne, dels mera självständigt, komp, ett flertal baletter. Sålunda var koreografin till Svansjön (1895), som ibland tillskrivits enbart Petipa, delvis hans verk, och den ungefär lika berömda Nötknäpparen (1892) iscensattes av honom ensam. Bland hans övriga baletter må nämnas La forèt enchantée (1887), La tulipe de Haarlem (s. å.), Les espiègleries de 1’amour (1890) och La flüte enchantée (1893). K. R-n Ivano'v, M i c h a i 1 Michailovitj, rysk tonsättare och musikskriftställare (1849 —1927), blev 1876 musikkritiker i Novoje Vremja. I. stud, för bl. a. Tjajkovskij vid MK i Moskva och Sgambati i Rom. Han skrev 4 operor, en balett, symf. musik, ett rekviem, pianoverk, sånger m. m. samt publ. »Pusjkin i musiken» (ry.; 1900) och »Musikens historia i Ryssland» (ry.; 2 bd, 1910—11). Å.B. Ivano'v-Bore'tskij, M i c h a i 1 Vladimi-rovitj, rysk musikhistoriker och tonsättare (1874—1936), blev 1921 prof, i musikhistoria vid MK i Moskva. I. stud. komp, för Rimskij-Korsakov och musikhistoria vid MK i Florens. Han skrev bl. a. operan »Häxan» (Petrograd 1918). Skrifter (på ry.): »Beethoven» (1927), »Primitiv musik» (1925; 21929), »Dokument och material om 1500-talsmusiken» (1934) samt biogr. över Palestrina, Orlando di Lasso, Josquin des Prez, Mendelssohn, Schumann; tidskr.-art. M. S. Iva'novici, J., rumänsk populärkompositör (d. 1902), världsbekant genom valsen Donauwellen (Valurile Dunari, 1885). I., som var generalmusikinspektör för militärmusiken i Rumänien, skrev även en rad andra kända valser (Carmen Sylva, Vita d’amore ro-manea, Sospiro, Flots d’amour) o. a. dansmusik, marscher och salongsstycken. H. M-g Ivano'v-Radke'vitj, N i k o 1 a j Pavlo-vitj, rysk tonsättare och musikpedagog (f. 1904 10/2), sedan 1937 prof, i instrumentation vid MK i Moskva. Som kompositör har han påverkats av Rimskij -Korsakov, Mjaskovskij och Skr jabin. Utbildad vid MK i Moskva för Vasilenko och Glière (komp.) började I. sin musiklärar-bana 1926 och kallades 1929 till Moskvakons. Både som tonsättare och instruktör har han gjort en betydande insats, främst på biåsmusikens område. Bland hans talrika marscher må särsk. framhävas »Kapten Gastello», »Häm-narna», »Segermarsch» och »Kära Moskva». — Skrev »Instrumentationslära för biåsorkester» (1937; tills, m. E. Vilkovir). 55 56