JIRÅNEK uppmärksammade konsertverksamhet, och senare ha de fyra tonsättarna framträtt var för sig, utan gruppbeteckning. Litt.: Kajsa Rootzén, »La Jeune France» (i Musikvärlden 1946); G. Michel, The group »Jeune France» (i Chesterian 1947/48). K. R-n Jeunesses Musicales -^Musikaliskt folkbildningsarbete. Jeux [30], balett. Scenario och koreografi av V. Nizjinskij, musik av C. De-bussy. Uppförd ffg. av Djagilev-baletten i Paris 1913. Den införlivades 1920 med Svenska balettens repertoar, koreogra-fiskt omgestaltad av J. Börlin. Jevse'jev (Evsejev), Sergej Va-siljevitj, rysk tonsättare och pianist (f. 189 3 24/1), blev 1922 lärare i musikteori vid MK i Moskva. J., som varit elev av bl. a. Medtner och I. Tanejev i Moskva, har även verkat som organisatör och ledare av folkkons. Bland hans komp, märkas en symf. fiss-moll op. 4 (1925), en pianotrio op. 7, »Lyrisk idyll» för violin och piano op. 11, kör- och solosånger, »Dityramber» för en röst, violin, altviolin och piano op. 10, pianoverk, däribl. en sonat op. 2, samt arr. av ryska folkvisor m. m. G. B. Jezek [je'zek], Jaroslav, tjeckisk tonsättare (1906—42). Elev av Jiråk och Suk vid MK i Praha (Prag) skrev J. förutom operetter och sånger verk av livfull och avancerad karaktär. Verk: Scenmusik; pianokons. (1927), fantasi för piano och ork. (1931), kons, för violin och blåsork. (1929); biåskvintett, stråkkvartett, duo för två violiner, violinsonat (1933); pianomusik och sånger. Å. B. Jig [d3igg], skotsk folkdans i jämn takt och livligt tempo, dansad än solo, än parvis, än av flera personer hand i hand. Den gav i slutet av 1500-t. upphov till den mera aristokratiska ->gigue men höll sig dock i sina ursprungsformer kvar till mitten av 1800-t. K. R-n Jiménez (Giménez) [chimä'nät>], J e r 6 n i m o, spansk tonsättare och dirigent (1854—1923), populär zarzuela-kompositör. J. stud, för bl. a. A. Thomas vid Paris MK och var dirigent för Sociedad de Conciertos i Madrid. Av hans sångspel, bland vilka El baile de Luis Alonso, La boda de Luis Alonso, La tempranica m. fl. särsk. framhållits, ges några ännu i den spansktalande världen. Jfndrich, J i n d r i c h, tjeckisk tonsättare (f. 1876 5/3). J. har nedlagt ett be-105 tydande arbete på att insamla, uppteckna och bearb. kodiska folkvisor. Hans egna verk ha sina rötter i den tjeckiska folkmusiken men röja dessutom påverkan från Novåk, för vilken han studerat. Verk: Melodramen Haloubek (»Duvan»); »Karakteristiska variationer» för piano; ett stort antal sångcykler, bl. a. »Kodisk visbok» (7 d.); körer o. a. H.M-g Jfråk, Kar el Boleslav, tjeckisk tonsättare och dirigent (f. 1891 28/i), en av sin generations ledande musiker i Tjeckoslovakien. J. var 1920—34 lärare i komp, vid MK i Praha (Prag), senare musikchef och 1. dirigent vid tjeckiska radion och från 1949 ledare för musik-teor. avd. vid Roo-sevelt Coll., Chicago. J. stud, komposition för Novåk och Foerster (Wien). Han var efter debuten i Prag 1912 operakapellm. i bl. a. Hamburg 1915—18 och Brünn (Brno) 1918—19, 1920—21 dir. för körsällskapet Hlahol och 1920 dirigent vid Filharmoniska ork. i Prag, där han varit musikkritiker; förf. »Musikalisk formlära» (tj., 1924; c1946). — J., som i sitt tidigare skapande mottog starka impulser av Mahler och R. Strauss, visar i sina verk en intellektuell läggning. — G. 1935 m. operasångerskan, alt, Marta Kråsovå (f. 1901 18/3), som 1927 anställdes vid operan i Praha; även lärare vid MK där. Hon besökte Skandinavien 1937. Verk: Operan Apollonius von Tyana (1913; Gott und das Weib, Brünn 1928); symf. nr 1 c-moll (1916), nr 2 F-dur (1923), nr 3 (1939), nr 4, uvertyren Mlddi, serenad för stråkar (1940), symf. var. (1941), pianokons., Nacht-musik för violin och ork., Capriccio för violin och ork.; Psalm 23 för kör och ork.; kammarmusik; pianoverk; sångcyklar och sånger (även med ork.) o. a. vokalmusik m. m. Litt.: M. Ocadlik, K. B. J. (tj., 1941). Å. B. Jfrånek, Josef, tjeckisk tonsättare (1855—1940), åren 1891—1923 lärare i piano vid MK i Praha (Prag). J. stud, för Smetana och vid Prager Orgel-schule, var harpist vid Landestheater i Prag samt 1877—91 pianolärare i Charkov. Han skrev Ballade och Scherzo fantastique för ork., kammarmusik och pianostycken. Pedagogiska arbeten: Anschlagsübungen, Neue Schule des Tonleiterspiels (2 d.), Tech-nische Übungen in Verbindung mit praktischen Fingersatzstudien (3 d.), Neue Schule der Tech- 106