JODDLING Johannes Joachim och A. Moser). — Olga Plaschke, Amalie J. (1899). G. P. Joanellus, R o g e r i u s, ->Giovanelli. Job, pantomimbalett, med undertiteln A masque for dancing. Koreografi av Ninette de Valois, musik av R. Vaughan Williams. Uppförd ffg.: London 1931. Éditions Musicales Jean Jobert [edi-s^u myzika'11 331) 3åbä:'r], franskt musikförlag i Paris, gr. 1911 av Jean Jobert, som även är dess nuv. direktör. Förlaget utger i synnerhet nutida musik. C. J. Jobin [3åbä'n], Raoul, fransk operasångare, tenor (f. 1906 8/4 i Canada). Utbildad bl. a. i Paris anställdes J. 1930 vid Stora operan och 1937 vid Opéra-Comique. Är 1940 deb. han som Des Grieux i Manon på Metropolitan, där han sedan framträtt bl. a. i titelr. i Hoffmanns äventyr och som Tonio i Regementets dotter; gästat operorna i Chicago och San Francisco samt Teatro Colon i Buenos Aires. Har även gjort grammofonin-sjungningar. G. M. Jobs, Anders (eg. Jobs Anders Andersso n), kyrkomusiker (f. 1876 20/io), musiklärare vid Högre allm. lärov. i Falun 1908—39, org. vid Stora Kopparbergs kyrka 1908—49. — AssMA 1949. J. avlade 1894 organistex., 1897 kyrkosångar-ex. och 1898 musiklärarex. vid MK i Sthlm. Han var en av de aktiva medarb. i sångsaml. Dala-Harpan (1914), varjämte han utg. Visor och låtar från Leksand o. a. pianoarr. J. har skrivit 2 oratorier, I Siljansbygd och Jätten Finn för kör och ork. m. m. H. M-g Jochum [jå'chom], Eugen, tysk dirigent (f. 1902 1/n), bror till G. L. och O. J., en av Tysklands främsta nu levande orkesterledare, särsk. uppskattad som Brucknertolkare; efter 1948 ledare för symf.-ork. i Münchens radio. — Prof. 1948. Utbildad vid MK i Augsburg och av S. von Hausegger var J. dirigent från 1926, bl. a. i Mannheim och Berlin; 1934—46 kapellm. vid operan i Hamburg och vid de filharm, konserterna där. Han har framträtt som gästdirigent, bl. a. i Sthlm 1933, och turnerat med Berlins Philharm. Orch. (Sthlm 1937 och 40). J:s dirigering utmärkes av storlinjighet och temperament. H. M-g Jochum, Georg Ludwig, tysk dirigent (f. 1909 10/t2), bror till E. och O. J., elev vid MA i München till von Hausegger (dirig.), Pembaur (piano) och J. Haas (komp.). 109 Eugen Jochum. Otto Jochum. J. blev 1934 1. kapellm. vid operan i Frankfurt a. M., var från 1937 verksam i Plauen och från 1940 i Linz, nu GMD i Duisburg. Han har dessutom gästdirig. i bl. a. Frankrike, Spanien och Portugal. G. M. Jochum, Otto, tysk tonsättare (f. 1898 18/3), bror till E. och G. L. J., en av den nutida katolska kyrkomusikens främsta företrädare, starkt påverkad av Regers stil men även av äldre vokalpoly-foni, främst Palestrinas och Bachs. J. stud. 1922—31 för bl. a. H. K. Schmid, Geirhaas och J. Haas; blev 1933 ledare av sångskolan i Augsburg och 1935 ledare av stadens skolsånglärarseminarium och kör. Sedan 1937 verksam som dirigent och pedagog. — Bland J:s verk må framhållas julaftonsmässan op. 29, helt uppbyggd på folkliga julvisor, den serie för hela kyrkoåret av omkr. 150 a cap.-satser för bl. kör op. 14—15, i vilka han upptagit liturgiska koralmotiv, samt 6 andliga sånger för bl. kör, soli och kammarork. op. 19 (utg. 1930 med titeln Maria). Verk: Oratorierna Der jüngste Tag (1932), Reigen des Jahres och Ein Weihnachtssingen; 16 mässor, bl. a. Marienmesse op. 1, Missa an-gelica op. 10, Cäcilienmesse op. 17, Messe zur Christnacht op. 29 och Lucien-Messe op. 40; över 150 andliga motetter o. a. körverk, bl. a. Karfreitagskantate op. 35 a, Maria op. 19, Ave Maria (1948), Präludium (s. å.) samt Gradua-lienwerk op. 14 och Of f er torienw er k op. 15; ork.-verk: Goethe-Symphonie (1941) och Flo-rianer-Symphonie (1947); kammarmusik, piano-och orgel verk; världsliga sånger, bl. a. Früh-lingsliederzyklus; omkr. 200 arr. av folkvisor, bl. a. Aus unserem Singschulgarten. I. S. Joddling (av ty. Jodeln), en sångart, främst kännetecknad av registerväxlingen mellan bröst- och falsettoner, av den rikliga användningen av vokaliser samt en benägenhet för stora intervallsprång (sext, septima) och stort melodiomfång. Joddlingens utbredning i olika delar av världen låter oss förmoda, att den är ett mycket gammalt kulturelement, som här i Europa kun 110