Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Johnsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOSQUIN DES PREZ
även med Obrechts och Busnois’ verk,
var J. den ledande inom den tredje
nederländska skolan.
Om J:s tidigare liv vet man föga, och om
hans senare karriär gå uppgifterna i stor
utsträckning isär. Han var sångare i S:t Quentin,
fr. dep. Aisne, och blev senare präst och
körledare där. Från 1474 el. 75 vistades han i
Italien, först i Milano vid hertig Galeazzo Maria
Sforzas hov som körsångare, senare, omkr. 1483
—94, i Rom som påvlig sångare. Slutl.
återvände han till sin hemtrakt och slog sig ned i
Condé-sur-l’Escaut. — Få musiker ha redan
under sin livstid uppnått en sådan vidsträckt
berömmelse som J. Av en it. lärd blev han
jämförd med Michelangelo och av sin elev A. P.
Coclicus nämnd som »princeps musicorum»;
även Luther hörde till hans beundrare.
J:s verk omfattar såväl andliga som
världsliga komp. Någon markant stilistisk skillnad
mellan dessa bägge grupper föreligger ej.
Däremot framträda tydliga olikheter mellan hans
tidigare och senare verk. Medan de förra
främst präglas av fritt flödande flerstämmighet,
i vilken imitationstekniken alltmer gjordes till
ledande princip, utmärkas verken efter omkr.
1500 av en förenkling i stilen. I själva verket
utgjorde J:s senare stil en märklig
sammansmältning av äldre kontrapunktiska
traditioner med melodisk och harmonisk
uttrycksfullhet. Särsk. viktig och vittnande om
tonsättarens ställning på gränsen mellan gotik och
renässansstil blev emellertid hans behandling av
texten. Påverkad av humanismens idéer,
vaktade han noga på musikens riktiga anpassande
till ordens affektinnehåll, till rörelseord m. m.;
han sökte »ge ordens innehåll dess fulla
betydelse» (»musica reservata»). J:s verk bilda
också utgångspunkten för 1500-t:s inställning
till texten. På hans mus. idéer och lärometod
gr. sig den av Coclicus 1552 utg. Compendium
musices.
J. skrev trol. 22 mässor, av vilka 17 tr. under
hans livstid. Från 1502 stamma de berömda
mässorna +L’homme armé, komp, i den äldre
stilen och, liksom flera andra verk, byggande
på en profan melodi, samt La sol fa re mi,
kännetecknad av ovanlig melodisk uttrycksfullhet.
År 1512 utgavs ytterligare en bok mässor; av
dessa höra Ave Maris Stella, L’ami Baudichon,
Una musque de buscaya och D’ung aultre amer
till J:s senare stil. De tre kanske mest
storslagna mässkomp, äro De Beata Virgine (tr.
1514 i 3:e mäss-bandet), Da pacem och Pange
lingua (tr. 1539), sistn. två ansedda som
höjdpunkten i J:s mogna stil.
Omkr. 120 motetter (därav 9 till
evangelie-text) av J. utkommo i olika samlingsverk.
Dessa komp, ge den bästa föreställningen om
tonsättarens »dramatiska» stil, t. ex. den 5-st.
Miserere el. Absalon fili mi, den sistn. med
detaljerat ordmåleri. Märkliga äro
tonsättningarna av Kristi stamtavla enl. Matteus (tr. jämte
137
Josquin des Prez.
flera andra av J:s verk i H. Glareanus’
Do-decachordon, 1547) och Lukas. Ålderdomlig är
motetten Et ecce terrae motus, medan t. ex. In
principio erat verbum och Tulerunt Dominum
meum förebåda Palestrina-stilen.
Av J:s andliga komp, återstå att nämna de
omkr. 30 psalmerna; han synes ha varit en av
de tidigaste tonsättarna av psalmtexter.
Även J:s världsliga verk ha varit av största
betydelse. Jämte P. de la Rue inledde han
omkr. 1500 den franska chansonens glanstid.
De tidigare verken i denna genre (i O.
Petruc-cis samlingsverk) äro hållna i kontrapunktisk
stil, medan de yngre uppvisa en förenklad
faktur. Till skillnad mot motetternas bibeltext har
chansonernas mera ytliga ämnessfär icke lockat
tonsättaren till särsk. djupsinnig texttolkning.
J:s verk försvunno mot slutet av 1500-t.
alltmer ur repertoaren. Orsaken var bl. a., att den
stil som han själv inlett och som fullkomnats
av Palestrina o. a. började taga överhand,
medan J:s egna verk föreföllo omoderna.
Belysande äro de bearb., som under 1500-t. gjordes
av t. ex. Missa de Beata Virgine hän mot de
palestrinensiska stilidealen.
Verk: 22 mässor, därav i originaltr.: Misse
Josquin: L’homme armé super voces musicales,
La sol fa re mi, Gaudemus, Fortuna desperata,
L’homme armé, sexti toni (1502; flera uppl.),
Missarum Josquin, liber secundus: Ave maris
stella, Hercules dux ferrariæ, Malheur me bat,
L’ami Baudichon, Una musque de buscaya,
D’ung aultre amer (1505; flera uppl.), Missarum
Josquin, liber tertius: Mater patris, Faysans
regres, Ad fugam, Di dadi, De Beata Virgine,
Missa sine nomine (1514; flera uppl.), Pange
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0087.html