- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
137-138

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOSQUIN DES PREZ även med Obrechts och Busnois’ verk, var J. den ledande inom den tredje nederländska skolan. Om J:s tidigare liv vet man föga, och om hans senare karriär gå uppgifterna i stor utsträckning isär. Han var sångare i S:t Quentin, fr. dep. Aisne, och blev senare präst och körledare där. Från 1474 el. 75 vistades han i Italien, först i Milano vid hertig Galeazzo Maria Sforzas hov som körsångare, senare, omkr. 1483 —94, i Rom som påvlig sångare. Slutl. återvände han till sin hemtrakt och slog sig ned i Condé-sur-l’Escaut. — Få musiker ha redan under sin livstid uppnått en sådan vidsträckt berömmelse som J. Av en it. lärd blev han jämförd med Michelangelo och av sin elev A. P. Coclicus nämnd som »princeps musicorum»; även Luther hörde till hans beundrare. J:s verk omfattar såväl andliga som världsliga komp. Någon markant stilistisk skillnad mellan dessa bägge grupper föreligger ej. Däremot framträda tydliga olikheter mellan hans tidigare och senare verk. Medan de förra främst präglas av fritt flödande flerstämmighet, i vilken imitationstekniken alltmer gjordes till ledande princip, utmärkas verken efter omkr. 1500 av en förenkling i stilen. I själva verket utgjorde J:s senare stil en märklig sammansmältning av äldre kontrapunktiska traditioner med melodisk och harmonisk uttrycksfullhet. Särsk. viktig och vittnande om tonsättarens ställning på gränsen mellan gotik och renässansstil blev emellertid hans behandling av texten. Påverkad av humanismens idéer, vaktade han noga på musikens riktiga anpassande till ordens affektinnehåll, till rörelseord m. m.; han sökte »ge ordens innehåll dess fulla betydelse» (»musica reservata»). J:s verk bilda också utgångspunkten för 1500-t:s inställning till texten. På hans mus. idéer och lärometod gr. sig den av Coclicus 1552 utg. Compendium musices. J. skrev trol. 22 mässor, av vilka 17 tr. under hans livstid. Från 1502 stamma de berömda mässorna +L’homme armé, komp, i den äldre stilen och, liksom flera andra verk, byggande på en profan melodi, samt La sol fa re mi, kännetecknad av ovanlig melodisk uttrycksfullhet. År 1512 utgavs ytterligare en bok mässor; av dessa höra Ave Maris Stella, L’ami Baudichon, Una musque de buscaya och D’ung aultre amer till J:s senare stil. De tre kanske mest storslagna mässkomp, äro De Beata Virgine (tr. 1514 i 3:e mäss-bandet), Da pacem och Pange lingua (tr. 1539), sistn. två ansedda som höjdpunkten i J:s mogna stil. Omkr. 120 motetter (därav 9 till evangelie-text) av J. utkommo i olika samlingsverk. Dessa komp, ge den bästa föreställningen om tonsättarens »dramatiska» stil, t. ex. den 5-st. Miserere el. Absalon fili mi, den sistn. med detaljerat ordmåleri. Märkliga äro tonsättningarna av Kristi stamtavla enl. Matteus (tr. jämte 137 Josquin des Prez. flera andra av J:s verk i H. Glareanus’ Do-decachordon, 1547) och Lukas. Ålderdomlig är motetten Et ecce terrae motus, medan t. ex. In principio erat verbum och Tulerunt Dominum meum förebåda Palestrina-stilen. Av J:s andliga komp, återstå att nämna de omkr. 30 psalmerna; han synes ha varit en av de tidigaste tonsättarna av psalmtexter. Även J:s världsliga verk ha varit av största betydelse. Jämte P. de la Rue inledde han omkr. 1500 den franska chansonens glanstid. De tidigare verken i denna genre (i O. Petruc-cis samlingsverk) äro hållna i kontrapunktisk stil, medan de yngre uppvisa en förenklad faktur. Till skillnad mot motetternas bibeltext har chansonernas mera ytliga ämnessfär icke lockat tonsättaren till särsk. djupsinnig texttolkning. J:s verk försvunno mot slutet av 1500-t. alltmer ur repertoaren. Orsaken var bl. a., att den stil som han själv inlett och som fullkomnats av Palestrina o. a. började taga överhand, medan J:s egna verk föreföllo omoderna. Belysande äro de bearb., som under 1500-t. gjordes av t. ex. Missa de Beata Virgine hän mot de palestrinensiska stilidealen. Verk: 22 mässor, därav i originaltr.: Misse Josquin: L’homme armé super voces musicales, La sol fa re mi, Gaudemus, Fortuna desperata, L’homme armé, sexti toni (1502; flera uppl.), Missarum Josquin, liber secundus: Ave maris stella, Hercules dux ferrariæ, Malheur me bat, L’ami Baudichon, Una musque de buscaya, D’ung aultre amer (1505; flera uppl.), Missarum Josquin, liber tertius: Mater patris, Faysans regres, Ad fugam, Di dadi, De Beata Virgine, Missa sine nomine (1514; flera uppl.), Pange 138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free