KANAZAWA • Fören. var verksam i Sthlm och närbelägna städer med omkr. 10 konserter årl. till 1927, då den på grund av bristande intresse från allmänhetens sida nedlades och dess tillgångar överlämnades till Mazerska kvartettsällskapet. Kammarmusiksällskapet i Finland (Suomen kamarimusiikkiseu-ra r. y.), gr. 1945 på initiativ av ingenjör T. Carlander, är en fören. av för kammarmusik ivrande fackmusiker och amatörer. Sällsk., som med hemort i Hfors har under-avd. i några andra finl. städer, verkar genom programaftnar, instruktionskurser och publikationer m. m.; utg. 1947 en katalog över tr. och otr. finl. kammarmusikverk. J. R-s Kammarmu'sikus, tidigare bet. för en instrumentalist i furstlig tjänst, numera (med epitetet Kungl.) titel för ord. medl. av K. hovkapellet i Sthlm. Motsv. titel i Danmark: Kgl. Kammermusikus. Kammaropera, nyare och i anslutning till kammarmusik gängse benämning för sceniska verk med liten, ofta för solistisk besättning anpassad orkester och ett fåtal agerande på scenen. K. har ibland betingats av ekonomiskt-or-ganisatoriska faktorer (förbilligande av driften) men kan samtidigt, delvis under intryck av den s. k. Händelrenässansen i Tyskland, betraktas ss. en medveten reaktion mot den efterwagnerska operans instrumentala och vokala massuppbåd. Tendens mot en k. föreligger i C. Debussys Pelléas et Mélisande (1902), där ork:s instrument ofta tilldelats solistiska effekter och klangen kring handlingen genomgående neddämpats. En liknande tendens förmärkes hos R. Strauss i Ariadne auf Naxos (1912). K. i eg. bemärkelse äro I. Stravinskijs Histoire du soldat (1918), ett mimiskt-musikaliskt skådespel med en enda (tal-)roll (berättarens) till ackomp. av 7 instr., och P. Hindemiths en-aktsopera Hin und zurück. (1927) med en ork. av 7 blåsiinstr. och 2 pianon. K. skrevos även bl. a. av A. Casella, D. Milhaud, amerikanarna L. Gruenberg, G. Antheil och E. Krenek samt vidare av B. Britten, som i The rape of Lucrezia (1946) inskränkt kören till två sjungande. — Ss. k. kunna även betecknas de första operorna från början av 1600-t. av J. Peri, G. Caccini o. a. — Jfr Opera. E. S-m Kammarorkester, orkester av kam-marmusikaliskt format. Termen innebär eg. en motsägelse, då en ensemble av så stort format, att den bör benämnas orkester, icke längre bör kallas kammarmusikalisk. Bet. har kommit till användning först under 1900-t. och synes härröra ur de neoklassicistiska strömningarna, som i reaktion mot 1800-t:s stora, småningom överlastade symf. ork. lanserade mindre orkestertyper i anknytning till framför allt senbarockens praxis på detta område. En k:s storlek kan variera från ett 10-tal upp till ett 30-tal medl. Den kan omfatta såväl stråkar som blåsare. — Litt.: M. Pincherle, L’orchestre de chambre (1948). I. B-n Kammarsonat(a) ->Sonata. Kammarsymfoni, symfoni av kammar-musikaliskt format och i regel skriven för en begränsad ensemble, t. ex. kammarorkester. ->Symfoni. Kammarton ->Normalton. Kammartrion gr. i Sthlm 1933 av C. Christiansen (violoncell), som med sig associerade Lottie Andréason (violin) och W. Witkowsky (piano). Trion, som företrädesvis spelat i radio, består numera av Lottie Andréason, T. Wiberg (piano) och A. Bergkvist (violoncell). H. M-g Kammerkvintetten, dansk biåskvintett, gr. 1943 i Khmn. K., som består av E. Thomsen (flöjt), M. Steen Andreassen (oboe), P. Nehammer (klarinett), A. Bredahl (fagott) och Knud Sörensen (urspr. G. Landssy; valthorn), har hållit regelbundna kammarmusiksoaréer samt gjort grammofoninsp. — Besökte Sthlm 1950. Er-l Kammermusikforeningen i Köbenhavn gr. 1868 av F. Neruda. I denna fören. ha ledande danska musiker tills, m. enstaka utländska gäster framträtt för en synnerligen kräsen publik, uteslutande herrar, under trivsamma, intima former. I regel hålles en musikafton i veckan under säsongen. Litt.: A. Hammerich, K. 1868—1893 (1893); dens., K. 1868—5. December 1918 (1918); K. Aarene 1918—38. Er-l Ka'mmersanger, da., K a'm m e r s ä n g-e r, ty., i Danmark resp. Tyskland och Österrike hederstitel föl’ särsk. förtjänta (opera)artister, motsv. det sv. hovsångare. Sångerskor tilldelas titeln K a m m e r-sangerinde resp. Kammersäng-e r i n. Kanaza'wa, Tomiko, amerikansk sångerska, sopran, av japansk börd (f. 1915 20/7), framträdde 1950 med stor framgång i Norden (bl. a. som Madame Butterfly på K. teatern i Sthlm). K. har huvudsaki. fått sin utbildning i USA, där hon uppträtt på olika operascener, samt har konserterat och gästspelat i bl. a. Frankrike och Wien. 193 7. Musik. III 194