KARSTEN Tamara Karsavina som ballerinan i Petrusjka. trädde K. som den turnerande truppens prima ballerina i Eldfågeln och Giselle, 1911 i bl. a. Rosendrömmen, Petrusjka och Le dieu bleu tills, m. V. Nizjinskij, som även var hennes partner i Daphnis et Chloé (1912) och Jeux (1913), medan hon i Thamar (1912) dansade med A. Bolm. Efter ett uppehåll 1914—19 återförenade sig K. sistn. år i London för en kort tid m. Djagilevs nu fristående ensemble och uppträdde jämte L. Mjasin i Den trekantiga hatten. K. är numera bosatt i London, där hon utg. självbiogr. Theatre street (1930; 21948). Litt.: V. Svetlov, T. K. (1922). K. R-n Karsten, Christoffer (C hrist o-p h e r) Christian, operasångare, tenorbaryton (1756 9/0—1827 7/8), jämte C. Stenborg och Elisabeth Olin den gustavianska operaepokens främste scenartist, verksam ännu under 1800-t:s två första årtionden. K. betraktades även som en av tidevarvets yppersta vissångare. K. uppträdde redan 1768 i samband med univ:s i Lund jubelfest och fick genom änkedrottning Lovisa Ulrikas ingripande 1771 tillfälle att förkovra sin röst; anställdes två år senare som körsångare vid Svenska operan i Sthlm och deb. där 1776. Återkommen från ett års stud, för P. Potenza i Khmn, sjöng han bl. a. i Naumanns Amphion (1778) och översteprästens roll i Alceste. Vid Operans indragning 1806 pensionerades K. men gästspelade fram till 1821. Han sjöng med stor framgång 1788 vid hoven i Berlin och Mecklenburg, besökte efter Gustaf IH:s död London samt 1810 Paris, där han fann en beundrare i Grétry. B. von Beskows omdöme, att K. var »be-gåfvad med den skönaste stämma som Sverige frambragt, och tillika den ypperste dramatiske sångare vi egt», bestyrkes av andra samtida. Rösten ägde tenorens klangfärg, men omfånget tillät honom även att uppträda i baspartier. Efter Stenborg övertog han titelr. i Glucks Orfeus och uppträdde bl. a. som Ataliba i Cora och Alonzo och i titelr. i A. Sacchinis Oedip i Athén. — Förste hovsångare 1777 (ev. 1778), LM A 1787, hovsekr. 1791. — G. 1781 m. den polska sångerskan och skådespelerskan Mariana Theresia (S o p h i e) S t e b-nowska (1753—1848), anställd vid Operan i Sthlm 1782—1803. — Bild sp. 222. Litt.: Marianne Ehrenström, Notices sur la littérature et les beaux-arts en Suède (1826); B. von Beskow, Lefnadsminnen (1870; 21928); N. Arfvidsson, Teaterbilder från fordom (1885); J. Flodmark, C. K. ... (i Sveriges teaterhist. samfunds årsskr. 1912). E.S-m Karstens, Gerda, dansk dansös (f. 1903 9/b), deb. 1920 på Det kgl. teater, där hon sedan 1930-t. hört till de mest uppskattade krafterna främst tack vare sitt temperament och sin originella mimiska talang. K. var den första som (1938) utnämndes till »kar akter danser inde», en titel som dock åter försvann, då hon 1942 blev premiärdansös. Hon har givit en levande tolkning åt partier som Häxan i Sylfiden, Muri i Et folkesagn, Venus i Psyche, December i Tolv med posten, lärarinnan i Slaraffenland och Giselles moder i Giselle. — G. 1925 m. dansören vid Det kgl. teater Svend Karlog (f. 1900 27/8). Sv. Kr.-J. Karto, Toini, f. Weckman, finländsk danspedagog (f. 1888), v. ordf, i Finlands danskonstnärsförbund. K. har en följd av år lett en egen balettskola i Hfors. R af H. Ka'rtsev, Aleksandr Aleksejevitj, rysk tonsättare (f. 1883 10/7), stud, för S. Tanejev och Glière samt för Juon (Berlin). Han har skrivit operan Undine (1923), kammarmusik, pianostycken och sånger. M- S. Kartun [kartöhj], L é o n, fransk pianist (f. 1895). Elev av bl. a. Diémer har K. framträtt även i utlandet samt gjort grammofoninsp. Han har dessutom skrivit verk för sitt instr. och utg. pianoped. arbeten och transkriptioner av Bachs orgelverk. G. M. Ka'rvonen, Arvi Aleksanteri, finländsk musikpedagog (f. 1888 29/a), fil. mag., 219 220