KEP(P)LER music for 1950, frigöra jazzen från dess slentrian. Hans stora ork. består bl. a. av 16 stråkar, 2 horn, 5 trumpeter och 5 basuner. H. M-g Kep(p)ler, Johannes, tysk astronom (1571—1630), har i flera verk, främst Harmonices mundi (1619), gjort talteoretiska spekulationer, som tangera musikteorin. K. utvecklade den gamla pytagoreiska idén om harmoniska talförhållanden i världsalltet till sin egen fantastiska teori, enl. vilken vissa harmoniska förhållanden funnos i planeternas rörelser. Litt.: W. Förster, J. K. und die Harmonie der Sphären (1862); F. Erckmann, Sphärenmusik (i ZIMG 1907/08); C.-A. Moberg, Sfärernas harmoni (i STM 1937). M. T. Keppard [ke'ppad], Freddie, amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst (1883—1922), trumpetare, ansedd som en av de främsta av jazzens pionjärer och förebild för många trumpetare ur jazzens andra generation. K. spelade kornett i flera av New Orleans’ ork., innan han 1913 reste ut på turné över hela Amerika; från 1918 i Chicago. O. H. KereselFdze, A r c h i 1, georgisk tonsättare (f. 1912 5/7), bygger sina verk på georgisk folkmusik. K. har skrivit operan »Panterskinnets bärare», en pianokons, samt andra pianokompositioner. M. S. van Kerle, Jacob (Jacobus, Jaques de), flandrisk tonsättare (1531 el. 32—91), utövade till förmån för den polyfona kyrkomusiken betydelsefull inverkan på det tridentinska kyrkomötet, för vilket han 1562 skrev Preces speciales pro salubri generalis concilii successu ... K:s kompositionsstil befinner sig på gränsen mellan den nederländska och Palestrina-stilen; han sökte tillgodose kravet på hänsyn till texten utan att uppge den kontrapunktiska stilen. — K. innehade anställningar i Italien (Rom 1562 och senare), Tyskland och Flandern; blev slutl. 1582 hovkaplan hos kejsar Rudolf II i Prag. Verk (u. n.): Mässor (1562, 83), motetter (1571, 72 med Cantio... de sacro foedere contra Tur-cas, 73, 75, 85), Egregia cantio in gratiam... Melchioris Lineken Augustani (1574); Liber motettorum 4 et 5 voc. (1573) i UUB. — Nytr. av Preces... i DTB 26 utg. av O. Ursprung. Litt.: O. Ursprung, J. de K:s Werke och Die tridentinische Reform der Kirchenmusik (i DTB 26); H. Leichtentritt, The reform of Trent and its effect on music (i MQ 1944). I. S. (von) Kerll (Cherl, Gherl m. m.), J o-hann Caspar, tysk tonsättare (1627 Johann Caspar Kerll. Jerome Kern. —93), en av 1600-t:s främsta tyska orgelspelare, elev till Giovanni Valentini i Wien samt Carissimi och Frescobaldi i Rom, vilka jämte Schütz starkast påverkade K. i hans eget skapande. K. var 1656—74 kurfurstlig kapellm. i München, 1677—84 org. i Stefansdomen i Wien ävensom hovorg. och därefter åter verksam i München. — K. tillhörde de första operakompositörerna i Tyskland; alla hans dramatiska verk ha dock gått förlorade. Av hans kyrkomusik anses mässorna bäst. Verk i nytr.: 2 mässor och ett rekviem, utg. av G. Adler i DTÖ 25:1 resp. 30:1; 8 toccator, 6 canzoner o. a. orgelmusik, 9 andliga kons, för soli och ork. samt sonata för 2 violiner, viola da gamba och b. c. (ms. i UUB), utg. av A. Sandberger i DTB 2: 2. Litt.: A. Sandberger i DTB 2:2 (1901); G. Adler, Zur Geschichte der Wiener Messkom-position in der zweiten Hälfte des 17. Jahrh:s (i StM 1916). I.S. Kerme'ssen i Brügge el. De tre G a-v e r, romantisk balett i 3 akter av Aug. Bournonville med musik komp, och arr. av H. Paulli. Uppförd ffg.: Khmn 1851 och ännu på den stående repertoaren. Kern [kam], Jerome David, amerikansk tonsättare (1885—1945), främst känd genom bestickande »musical plays», bland vilka Showboat (New York 1928; Teaterbåten, Sthlm 1942) gjort sitt segertåg över världen även som film. K. stud, vid New York Coll. of Music och i Tyskland, uppmärksammades på Broadway 1911 med The red petticoat och slog 1914 igenom där med The girl from Utah. Denna följdes sedan av många succéstycken med melodier, som blivit världsschlager, ss. Who, Music in the air, Smoke gets in your eyes m. fl. I sina verk visar K. en sångbar, av artistisk smak och finess präglad melodik, impressionistiskt influerad harmonik och elegant orkestrering. 239 240