VON KEUSSLER Operetter (u. n.; en del även som filmer): Sally (1920), The cabaret girl (London 1922). Sunny (1925), The cat and the fiddle (1931), Music in the air (1932), Roberta (1933), The three sisters (London 1934), Gentlemen un-afraid (1938) m. fl., alla utom de två angivna med premiärer i New York. Filmmusik: Reckless (Hjärter i trumf), Swingtime (Dansen går), The joy of living (Livet på en pinne), Can’t help singing (Med list och lust), When the clouds roll by (Efter regn kommer solsken), Centennial summer (Sommar med melodi) m. fl. Verk för ork.: Portrait of Mark Twain (1942) o. a. Litt.: R. Simon, J. K. (i Modern music 1929). H. M-g Kerr [ka: el. ka:], Harriso n, amerikansk tonsättare (f. 1899), utbildad bl. a. i Paris av Nadia Boulanger. Bland K:s verk märkas 3 symf. (nr 3, 1945) o. a. ork.-verk samt kammarmusik (bl. a. en stråkkvartett och 2 pianotrios) m. m. Kerr [ka: el. ka:], Mur i el, kanadensisk pianist (f. 1911 18/i), efter stud, för Grainger, Rachmaninov, Hutcheson m. fl. sedan 1935 lärare vid Juilliard School of Music i New York. Hon har konserterat i USA, Canada och Europa (Sthlm 1948). Kersley [ka/sli], Leo, engelsk dansör (f. 1920). Utbildad av Idzikowski, Marie Rambert och Tudor har K. som skicklig och uppskattad solist ambulerat mellan olika ensembler, ss. Ballet Rambert (1936 —39, 40—41, 45), The International Ballet (1941, 45—46) samt Sadler’s Wells (1941 —42 och sedan 1947). Han har gjort markanta prestationer i bl. a. Rosendrömmen, En fauns eftermiddag, Descent of Hebe och Perseus. R- B-n Ke'stenberg, Leo, tysk musikpedagog och pianist av slovakisk börd (f. 1882 27/n), har gjort en uppmärksammad insats inom det tyska undervisningsväsendet som referent 1919—32 för musikfrågor vid Preussisches Kultusministerium. K., som stud, för F. Kullak, Busoni, Drae-secke m. fl., blev 1909 lärare vid Klindworth-Scharwenka-Kons. och 1921 prof, vid MH i Berlin. Som ministerialråd från 1929 visade han stor initiativrikedom, och tack vare honom omlades det musikaliska undervisningsväsendet i Preussen efter nya, progressiva linjer. Han verkade från 1933 i Praha (Prag), där han s. å. gr. ett internat. inriktat Gesellschaft für M u s i ke r z i e h u ng och knöts till det tj. inrikesministeriet. K. var 1939—44 chef för »Palestinas orkester» och utnämndes 1945 till dir. för musiklärarseminariet i Tell-Aviv och chef för musikavd. vid Palestinas radio i Jerusalem. Skrifter: Musikerziehung und Musikpflege (1921; 21927), Éducation musicale — trait d’union entre les peuples (1937), Musikerziehung als Einheit (i SchwM 1938), Music éducation goes its own way (i MQ 1939); utg. kommenterade förordningarna Prüfung, Ausbildung und An-stellung der Musiklehrer an den höheren Lehranstalten in Preussen (1925), Privatunter-richt in der Musik (1925; 41929) och Schulmu-sikunterricht in Preussen (1927; alla i fl. uppl.; tills, m. W. Günther m. fl.), Jahrbuch der deutschen Musikorganisation (1931; tills, m. Beidler), tidskr. Die Musikpflege (tills, m. E. Preussner) och Musik und Technik (1930), hu-vudutg. av skriftser. Musikpädagogische Bib-liothek (1928—31). M.T. Ketelbey [ke'tlbi], Albert William, engelsk tonsättare (f. omkr. 1885), efter stud, vid Trinity Coll. of Music i London verksam bl. a. som teaterkapellm. där; bekant för sina populära genrestycken för orkester. Verk: In a monastery garden (I en klosterträdgård), In a Per sian market (På en persisk marknad), Sanctuary of the heart (Hjärtats helgedom), In a Chinese temple garden (I en kinesisk tempelgård), By the blue Hawaian waters (Vid Hawaiis blåa vatten) m. fl.; en opera, kammarmusik m. m. H. M-g Ke'tting, P i e t, holländsk tonsättare (f. 190 5 20/ii), blev 1939 lärare vid MK i Rotterdam och musikanmälare i Rotter-damsche nieuwsblad samt 1945 dir. för lyceet i musik i Amsterdam. Efter stud, vid MK i Utrecht var K. elev till Pijper, vilken kom att utöva stort inflytande på hans utveckling. Hans stil kännetecknas av ett radikalt harmoniskt och komplicerat kontrapunktiskt skrivsätt. Verk: En symf. (1928—29) o. a. ork.-verk; kantater o. a. körmusik; kammarmusik (3 stråkkvartetter, trios för olika besättningar m. m.); pianostycken (bl. a. 4 sonatiner) och sånger. H. M-g Kettledrum ->Puka. Keurvels [kö:'r-], Edward H. J., belgisk tonsättare och dirigent (1853— 1916), från 1882 kapellm. vid den flamländska nationalteatern i Antwerpen. K., som var elev till Benoit, skrev operor, kantater, sånger m. m. von Keussler [fånn kåizs-], Gerhard, tysk tonsättare, dirigent och musikskrift 241 242