- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
337-338

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollektivkoppel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSERTFÖRENINGEN Konsertföreningens orkester vid en repetition under A. Toscanini 1933. nowski, Sjostakovitj, Stravinskij, Toch, Wal-ton, Vaughan Williams m. fl. Bland sv. tonsättare av solokons, märkas T. Aulin, W. Sten-hammar, A. Wiklund, G. H. Heinze, G. Ny-stroem, H. Rosenberg, D. Wirén, L.-E. Larsson, G. de Frumerie o. a. Betr, odlandet av concerto grosso-typen i nyare tid ^-Concerto grosso, betr, orkesterkonserten ->-Orkesterkonsert. Litt.: A. Schering, Geschichte des Instrumen-talkonzerts... (1905; 21927); H. Daffner, Die Entwicklung des Klavier-Konzerts bis Mozart (1906); H. Engel, Die Entwicklung des deut-schen Klavierkonzerts von Mozart bis Liszt (1927); H. Uldall. Das Klavierkonzert der Ber-liner Schule... (1928); H. Engel, Das Instru-mentalkonzert (i H. Kretzschmars Führer ... Abt. 1, bd 3, 1932); H. Weber, Das Violoncell-konzert des 18. und beginnenden 19. Jahrh:s (diss. 1932); E. Rapp, Beiträge zur Frühge-schichte des Violoncellkonzerts (diss. 1933); G. Piccioli, Il »concerto» per pianoforte e orchest-ra ... da Mozart a Grieg (1936); A. Veinus, The concerto (1945; m. disk.); dens., Victor book of concertos (1948); J. Culshaw, The concerto (1949). I.B-n Konsertant -»Concertant. Konsertaria -»Aria, Koloratur. Konsertcittra -»Cittra. Konsertetyd -»-Etyd. Konsertflöjt, en överblåsande labial-stämma i orgeln av smal till medelvid ge-nomskärningsmensur och 8' el. 4' tonhöjd. Som namnet anger är tonen flöjtartad och 337 rund. Då stämman oftast utföres av trä, har den dock en vekare karaktär än t. ex. den närstående flüte harmonique. B. K. Konsertföreningen i Stockholm stiftades 1902 på initiativ av T. Aulin, J. May och W. Stenhammar. Sedan den begränsade verksamheten avtynat, reorganiserades fören. 1914 av May, E. Lidforss, S. Kjellström m. fl., nu som rent orkesterföretag i full skala med fast engagerade musiker. Ork. är Sveriges största (tidigare ca 65, sedan 1930 ca 80 medl.); den fungerar sedan 1937 även som Radiotjänsts symfoniorkester. Under K:s tidiga period gåvos med en tillfälligt sammansatt ork. ett mindre antal kons, årl., av vilka en del voro abonnerade, samt kammarmusikkons. Dirigent till 1909 var Aulin. Gbgs symfoniork. gav under hans ledning säsongen 1909—10 fyra kons, i Sthlm. De två följ, säsongerna omfattade verksamheten endast kammarmusikkons., varefter den låg nere under 1 V2 år. En insats av annat slag giorde K. 1908 och åren därefter genom att anordna kons, i Tyskland som propag. för sv. musik. K:s nybildade ork. deb. under ledning av H. Seeber van der Floe i Auditorium den 15 jan. 1914 (tidigare lokal var MA:s stora sal). Sedan dess ha ca 2 kons, i veckan givits under säsongen. Efter Seeber van der Floe och efterträdaren E. Ochs följde 1915 G. Schnéevoigt som 1. dirigent, och under hans målmedvetna uppfostran nådde ork. snart en relativt hög 338

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free