Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kollektivkoppel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERTFÖRENINGEN
Konsertföreningens orkester vid en repetition under A. Toscanini 1933.
nowski, Sjostakovitj, Stravinskij, Toch,
Wal-ton, Vaughan Williams m. fl. Bland sv.
tonsättare av solokons, märkas T. Aulin, W.
Sten-hammar, A. Wiklund, G. H. Heinze, G.
Ny-stroem, H. Rosenberg, D. Wirén, L.-E. Larsson,
G. de Frumerie o. a.
Betr, odlandet av concerto grosso-typen i
nyare tid ^-Concerto grosso, betr,
orkesterkonserten ->-Orkesterkonsert.
Litt.: A. Schering, Geschichte des
Instrumen-talkonzerts... (1905; 21927); H. Daffner, Die
Entwicklung des Klavier-Konzerts bis Mozart
(1906); H. Engel, Die Entwicklung des
deut-schen Klavierkonzerts von Mozart bis Liszt
(1927); H. Uldall. Das Klavierkonzert der
Ber-liner Schule... (1928); H. Engel, Das
Instru-mentalkonzert (i H. Kretzschmars Führer ...
Abt. 1, bd 3, 1932); H. Weber, Das
Violoncell-konzert des 18. und beginnenden 19. Jahrh:s
(diss. 1932); E. Rapp, Beiträge zur
Frühge-schichte des Violoncellkonzerts (diss. 1933); G.
Piccioli, Il »concerto» per pianoforte e
orchest-ra ... da Mozart a Grieg (1936); A. Veinus, The
concerto (1945; m. disk.); dens., Victor book of
concertos (1948); J. Culshaw, The concerto
(1949). I.B-n
Konsertant -»Concertant.
Konsertaria -»Aria, Koloratur.
Konsertcittra -»Cittra.
Konsertetyd -»-Etyd.
Konsertflöjt, en överblåsande
labial-stämma i orgeln av smal till medelvid
ge-nomskärningsmensur och 8' el. 4' tonhöjd.
Som namnet anger är tonen flöjtartad och
337
rund. Då stämman oftast utföres av trä, har
den dock en vekare karaktär än t. ex. den
närstående flüte harmonique. B. K.
Konsertföreningen i Stockholm
stiftades 1902 på initiativ av T. Aulin, J. May
och W. Stenhammar. Sedan den
begränsade verksamheten avtynat,
reorganiserades fören. 1914 av May, E. Lidforss, S.
Kjellström m. fl., nu som rent
orkesterföretag i full skala med fast engagerade
musiker. Ork. är Sveriges största
(tidigare ca 65, sedan 1930 ca 80 medl.); den
fungerar sedan 1937 även som
Radiotjänsts symfoniorkester.
Under K:s tidiga period gåvos med en
tillfälligt sammansatt ork. ett mindre antal kons,
årl., av vilka en del voro abonnerade, samt
kammarmusikkons. Dirigent till 1909 var Aulin.
Gbgs symfoniork. gav under hans ledning
säsongen 1909—10 fyra kons, i Sthlm. De två
följ, säsongerna omfattade verksamheten endast
kammarmusikkons., varefter den låg nere
under 1 V2 år. En insats av annat slag giorde
K. 1908 och åren därefter genom att anordna
kons, i Tyskland som propag. för sv. musik.
K:s nybildade ork. deb. under ledning av H.
Seeber van der Floe i Auditorium den 15 jan.
1914 (tidigare lokal var MA:s stora sal). Sedan
dess ha ca 2 kons, i veckan givits under
säsongen. Efter Seeber van der Floe och
efterträdaren E. Ochs följde 1915 G. Schnéevoigt
som 1. dirigent, och under hans målmedvetna
uppfostran nådde ork. snart en relativt hög
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0187.html