KREUTZER Gentemot en äldre, främst på det biografiska inriktad musikhistorieskrivning företrädde K., liksom den jämnårige H. Riemann, en modernare syn på musikhistorien som en de musikaliska formernas historia, varom bl. a. den av honom utg. ser. Kleine Handbücher der Musikgeschichte nach Gattungen (1905 ff.) utgör ett vältaligt vittnesbörd och i vilken han själv bidrog med värdefulla stud, över den ty. lieden och över operans historia. Livligt intresserad av aktuella musikkulturella frågor tog han verksam del i musikundervisningens utveckling i Tyskland, varvid den musikaliska folkuppfostran låg honom särsk. varmt om hjärtat. I musikuppfostrans tjänst stod också hans i vida kretsar efterbildade men vetenskapligt anfäktbara ->hermenevtik. Skrifter: Peter Cornelius (1880), Führer durch den Konzertsaal (3 bd, 1887—90; bd 1: 71932, 2: 51921 samt 3: B1939), Gesammelte Aufsätze ... (2 bd, 1911—13), Geschichte des neuen deut-schen Liedes 1 (1911), Geschichte der Oper (1919), Einführung in die Musikgeschichte (1920), Bach-Kolleg (1922) m. fl. jämte talrika tidskr.-art. — Utg. I. Holzbauers Günther von Schwarzburg (i DDT 8—9) samt E. Bachs och V. Herbings Lieder (i DDT 42) m. m. Litt.: Festschrift H. K. zum 70. Geburtstage (1918); H. Abert, Zum Gedächtnis H. K:s (i PJ 1924). sr. W. Kreuder [krå^dar], Peter, tysk populärmusiker (f. 1915 18/8), under 1930-och början av 40-t. mycket uppburen, icke minst i Sverige, och känd över hela världen genom turnéer, ljudfilm och grammofon. K., som själv spelar piano, lanserade tills, m. några instrumentalsolister omkr. 1933 ett slags »skymningsmusik» till diskret, enformigt rytmiskt ackompanjemang. Tills, m. W. Forst bidrog han verksamt till den tyska musikfilmens genombrott på 1930-t. Som tonsättare i större format försökte sig K. med bl. a. operan Der Zerrissene (Lips, Sthlm 1941) och operetten Franzi (Malmö s. å.). H. M-g Kreutz [kråhs], Arthur, amerikansk tonsättare (f. 1906 25/?), stud, violin vid bl. a. MK i Gent; som tonsättare närmast autodidakt. K. har även verkat som dirigent. Verk: 2 symf. (båda 1945), Music for sym-phony orchestra (1940), Paul Bunyan, svit (s. å.), American dances (1941), Symphonic sketch on three American folk tunes (s. å.), Land be bright (1942), violinkons. (s. å.), klarinettkons. (1947) o. a. ork.-verk; körverk och sånger m. m. G. M. Kreutzberg [krå^tsbärk], Harald, tysk dansör (f. 1902), en av den fria dansens mest markanta personligheter. Harald Kreutzberg i Der erste Mensch. K., som utbildats av von Laban och Mary Wigman, har under turnéer i Europa och Amerika tidvis uppträtt med partner men starkast gjort sig gällande som originell solodansör med anmärkningsvärt stort register, omfattande såväl abstrakta kompositioner som dramatiska pantomimer i expressionistisk stil, tragiska stämningsbilder och älskvärda humoresker. Bland hans koreografiska fantasier och rollskapelser kunna nämnas Orfeus sörjer Eurydike, Bebådelsens ängel, Bödelsdans, Ceremonimästarens dans, Midnattstango, Hölder-lin, Li-Tai-Pe, Job, Ond dröm och Djävuls-besvärjelse. K. har uppträtt i Sthlm 1930, 37 och 49. — Litt.: E. Pirchan, H. K. ... (21950). K. R-n Kreutzer [krå^tsar], Leonid, tysk pianist av rysk börd (f. 1884 13/3), prof, i piano vid MH i Berlin 1921—33, därefter lärare vid Kejs. MA i Tokyo. K. utbildades vid MK i Petersburg för Anna Esipova (piano) och Glazunov (teori) samt verkade 1906—08 som pianist i Leipzig och från sistn. år i Berlin; företog turnéer i USA 1926— 28. Skrev Das normale Klavierpedal... (1915; 21928) och Das Wesen der Klaviertechnik (1923). — Bland komp, märkas balettpantomimen Der Gott und die Bajadere (Mannheim 1921) samt ped. utgåvor av bl. a. Liszts och Chopins pianoverk. M. S. Kreutzer [fr. uttal: krötsä/r, ty. uttal: krå^tsar], Rodolphe, fransk violinist och tonsättare av tysk börd (1766—1831), 401 402