KU OSM A Litt.: D. F. Tovey, A companion to the Art of fugue (1931); B. Martin, Untersuchungen zur Struktur der »Kunst der Fuge»... (diss. 1941); art. av W. Graeser i BJ 1924, K. Gerst-berger i ZMW 1926/27, H. David i PJ 1927, W. Apel i Die Musik 1929/30, C. S. Terry i MQ 1933, R. Harris & H. Norton i dens. 1935 och H. Husmann i BJ 1938. G. P. Kunwald [ko/nvalt], Ernst, österrikisk dirigent och pianist (1868—1939), dr jur., ledde Cincinnati Symph. Orch. 1912 —17 och var dirigent, bl. a. för Singakad., i Königsberg 1920—27 (GMD från 1922). K. var elev vid bl. a. MK i Leipzig och ope-rakapellm. i Madrid, Frankfurt a. M., vid Kroll-Oper i Berlin, i Nürnberg och annorstädes; dirig. Philharm. Orch. i Berlin 1907—12 och Berliner Sinfonie-Orch. 1928—31, gjorde gram-mofoninsp. samt skrev Über das Dirigieren (ms.) och tidskr.-art. O. S. Kunz [kans], Charlie, engelsk populärmusiker av amerikansk härkomst (f. 1896 18/s), pianist. Utbildad i USA har K. sedan 1922 framträtt i underhållnings-orkestrar i London och medv. sedan 1934 i eng. radio och film. Kunz [konts], E r i c h, österrikisk operasångare, bas (f. 1909 20/a), en av Wien-operans främsta artister. — Kammer-sänger 1948. Efter engagemang i Troppau, Plauen och Breslau 1935—41 knöts K. till Staatsoper i Wien. Han har gästspelat i bl. a. Tyskland, England (Glyndebourne ffg. 1936), Italien och Buenos Aires (1949). Roller: Osmin i Enleveringen ur Seraljen, Figaro i Figaros bröllop, Leporello i Don Juan, Beckmesser i Mästersångarne i Nürnberg (bl. a. i Bayreuth), Dr Bartholo i Barberaren i Sevilla o. a. G. T-n Kunz [konts], Ernst, schweizisk tonsättare och dirigent (f. 1891 2/0), sedan 1919 bl. a. körledare i Zürich, Olten och Solothurn samt dirigent för stadsork, i Winterthur. K. stud. bl. a. vid MA i München och var därefter kapellm. vid olika tyska operascener. Som tonsättare har han tagit starka intryck av Pfitzner. Verk: Operorna Der Fächer (Zürich 1929), Vreneli ab em Guggisberg (Basel 1937) m. fl.; Requiem och Vom irdischen Leben (1949) o. a. körverk; 2 symf., Ritter, Tod und Teufel; pianokons., altviolinkons. (1951) o. a. ork.-verk; kammarmusik och sånger m. m. H. M-g Kunzen [ko'ntsan], Friedrich Ludwig AE m i 1 i u s, dansk tonsättare av tysk börd (1761—1817), en av de främsta före trädarna för de nationellt danska sång-spelssträvandena omkr. 1800. I ungdomsverken influerad av tidens franska sångspelskompositörer, av J. A. P. Schulz samt av Gluckskolan (Salieri och Nau-mann), blev K. efter bekantskapen med Mozarts verk en ivrig förkämpe för denne. Kungl. kapellm. i Khmn från 1795. Prof:s tit. 1809. LMA 1811. Efter juridiska stud, vid univ. i Kiel förmåddes K. av C. F. Cramer att helt ägna sig åt musiken, vars teknik han tillägnade sig utan att ha fått någon eg. undervisning. Är 1784 introducerade han sig i Khmn som pianist och tonsättare, senare även som dirigent. Han vann erkännande bl. a. för kantater och sånger men blev förbigången vid tillsättandet av sång-mästarposten vid Det kgl. teater. Operan Holger Danske (1789; text av J. I. Baggesen) blev, trots hög konstnärlig halt, ingen succé men i stället föremål för litterära stridigheter. 1789—91 var K. verksam i Berlin som Rei-chardts vän och medarb. i flera musiktidskr.; blev 1792 kapellm. i Frankfurt a. M. och 1794 i Prag. — G. omkr. 1793 m. sångerskan Johanna Margaretha Antonetta Z u c c a-rini (d. 1842). Scenisk musik: Operorna Holger Danske (Khmn 1789) och Erik Eiegod (Khmn 1798); sångspelen Fest der Winzer el. Weinlese (1793; Vinhösten, Khmn 1796), Hemmeligheden (1796), Dragedukken (1797) samt skådespelsmusik till Er opolis (1803) och Gyrithe (1807), alla i Khmn, m. fl. övriga verk: En symf. g-moll (trol. omkr. 1790), Skabningens Halleluja (Baggesen; 1797) o. a. körverk, Viser og lyriske sange (1786) m. fl. sångsaml., pianokomp. m. m. Litt.: Biogr. av V. C. Ravn i nyuppl. av kla-verutdraget till Gyrithe (1875); T. Krogh, Zur Geschichte des dänischen Singspiels (1924). K:s farfar, organisten och kapellm. J o h a n n Paul Kuntzen (1696—1757), som av Matthe-son nämnes som en av sin tids bästa tonsättare, var verksam bl. a. i Lybeck, Witten-berg och Hamburg; skrev operor och kyrkomusik m. m. Dennes son och K:s fader, Adolph Carl K. (1720—81), väckte tidigt uppseende som konserterande pianist; efterträdde sin fader som org. i Lybeck 1757. Hans produktion omfattar symf., kons., pianokomp, och sånger. Er-l KuoJema (Död), drama av Arvid Jär-nefelt med musik av J. Sibelius. Uppfört ffg.: Hfors 1903. Häri ingår den kända Valse triste. Kuosma [k°å'sma], Ven ni, finländsk organist (f. 1895 14/e), anställd i Helsingfors n. finska församl. sedan 1941. 433 434