KUPLETT Elev av Helsingfors musikinst. (Merikanto), MK i Leipzig (Straube) samt M. Dupré i Paris, har K. konserterat i Finland och Skandinavien (sv. radio 1950); var lärare vid Viborgs kyrko-musikinst. 1922—39 och org. vid dess domkyrka 1930—40. — G. 1924 m. den danska pianisten Sigrid H o 1 s t-C hristensen (f. 1895 8/ø), elev av MK i Khmn och Leipzig och från 1943 lärare vid Sibeliusakad. i Hfors. G. D. KupleTt (av fr. couplet, visa el. vers), upprepning på samma el. ibland lätt varierade melodier av flera varandra efterföljande textavsnitt i en strofisk visa el. aria. K. förekommer ofta i äldre fransk opéra-comique och i andra länders sångspel och användes ännu med förkärlek i Gounods operor (»Gyllene kalven», Siebels visa i Faust m. m.). Även slutscenen i Mozarts opera Enleveringen ur Seraljen är hållen, i k:s form. Sceniskt hör k. fr. o. m. Offenbach framför allt hemma i den moderna operetten, varifrån den övertagits av revyn och schlagern. — K. betecknar i äldre tids instrumentalmusik hos Couperin o. a. mellansatserna, som alternera med det städse återvändande huvudtemat (refräng) enl. schemat A B A C A D. — Jfr Rondo. E. S-m Kurenke'jev, Muratal y, kirgisisk musiker (1860—1949), landets främste folklige tonsättare, vars melodier flitigt utnyttjats av yngre ryska kompositörer. K. vann redan vid 10 års ålder rykte som virtuos på komuz o. a. folkliga kirgisiska stränginstr. Ur hans repertoar har A. Zataje-vitj upptecknat omkr. 250 instrumental- och vokalmelodier. M. S. Kure'nko, Maria, amerikansk operasångerska, sopran, av rysk börd, sedan 1925 verksam i USA. Efter studier vid MK i Moskva var K. från 1918 anställd vid operan där. I USA har hon gästspelat och framträtt som orkestersolist samt sjungit i radio och på grammofon. H. M-g Kurre'nde (av lat. cu'rrere, springa), kollektiv benämning på fattiga skolelever (currenda'rii el. eleemoysina'rii), särsk. i Tyskland efter reformationen, vilka måste livnära sig under terminerna genom att sjunga såväl vid gudstjänster och andra kyrkliga förrättningar som på gatorna framför borgarnas hus i samband med upptagandet av allmosor. Kurrendeväsendet var allmänt i Tyskland redan före reformationen men fick stor omfattning i samband med upplösningen av katolska kloster- och stiftsskolor. Skaror av svältande och frysande ungdomar drogo från ort till ort och tvungo myndigheterna att upprätta 435 förordningar, som skulle skydda borgerskapet från olidligt tiggeri och tillvarataga de lokala kurrendenas intressen men som också hade till uppgift att organisera k:s disciplinära och mus. verksamhet och inlemma denna i gällande planer för kyrko- och skolmusik. K. skulle ledas av en prefekt (praece'ntor), som även hade att övervaka medlemmarnas uppförande. I k. finge upptagas endast behövande, ordentliga och begåvade barn med mus. fallenhet och sångröst. K. bildade den breda, nyttobetonade sångkören i skola och kyrka med enklare mus. uppgifter till skillnad från figuralkören (cho-rus musicus el. symphoni'acus), som utförde flerst. (kontrapunktisk) konstmusik. Begåvade kurrendaner flyttades givetvis över från den förra till den senare kören, äldre f. d. kurrendaner som själva blivit lärare (adjuvanter) bestredo de lägre stämmorna. — Motsvarigheter till k. funnos också vid de sv. skolorna, dock utan de här citerade benämningarna. Jämförande art.: Kantor. Litt.: J. Rautenstrauch, Luther und die Pflege der kirchlichen Musik in Sachsen (1907); F. Sannemann, Die Musik als Unterrichtsgegen-stand in den evangelischen Lateinschulen des 16. Jahrh:s (1907); G. Schünemann, Geschichte der deutschen Schulmusik (1928). C.-A. M. Kursverksamheten vid Sveriges universitet och högskolor -^Musikaliskt folkbildningsarbete, avd. Sverige. Kurt [kort], Hans, dansk operettsångare och skådespelare (f. 1909 28/a), har haft sina största framgångar som operetthjälte på Nörrebros teater från 1938 och Det ny teater 1943—45 i Khmn med Else Marie Hansen som partner; har även framträtt i Sverige samt medverkat i film, bl. a. Tordenskjold går i Land. Kurt [kort], M e 1 a n i e, amerikansk operasångerska av österrikisk börd, sopran (1880—1941), anställd (i Wagnerre-pertoaren) vid Metropolitan 1915—17; från 1939 sångpedagog i New York. — Kammersängerin. Kurth [kort], Ernst, schweizisk musikforskare av österrikisk börd (1886— 1946), den psykologiserande musikteorins främste förespråkare, docent vid univ. i Bern 1912 och prof, i musikforskning där från 1920. Elev av G. Adler i Wien, disputerade K. 1908 på avh. Der Stil der Opera seria von Chr. W. Gluck bis zum Orfeo (tr. i StM 1913 som Die Jugendopern Glucks bis Orfeo). I Die Voraussetzungen der theoretischen Harmonik (1913) och de omfångsrika Grundlagen des linearen Kontrapunkts. Einführung in Stil und 436