LACHMANN samt piano- och orgelstycken m. m. Utg. äldre musik i DTÖ. O. S. de Laborde [dalabå'rd], Jean Benjamin, fransk tonsättare och musikskriftställare (1734—94), elev bl. a. till Rameau, i hovtjänst hos Ludvig XV och giljotinerad under revolutionen. L:s främsta verk är Essai sur la musique ancienne et möderne (4 bd, 1780), som jämte ung. samtidiga arbeten av t. ex. J. Hawkins och J. N. Forkel betecknar inledningen till en modern musikhistorieskrivning. L. komp, även operor och sånger och utgav sångsaml., Choix de chansons mises en musique (1773). — Litt.: J. Devisme, J.-B. L. ... (1936). S. W. Labro'ca, M a r i o, italiensk tonsättare (f. 189 6 22/n), en av sitt lands ledande nyklassiker. L. har stud, för Malipiero och Respighi och blev 1936 konstnärlig ledare vid Teatro Co-munale i Florens; har skrivit operorna La prin-cipessa di Perepepè (Rom 1927) och Le tre fig-liuole di Pinco Pallino (Rom 1928), symf. (1934), kammar- och pianomusik, sånger m. m. H. M-g Labunski [-ba'nski], Felix Roderick, amerikansk tonsättare av polsk börd (f. 189 2 27/12), bosatte sig 1936 i New York och blev 1945 lärare i instrumentation, komposition och formlära vid Coll. of Music i Cincinnati; amer. medb. 1941. L. har stud, vid MK i Warszawa och var senare elev vid École Normale de Musique i Paris till Dukas samt till Nadia Boulanger och Migot; gr. 1927 tills, m. andra polska tonsättare »Sällskapet för unga polska tonsättare i Paris» och var dess president 1930—34. Anställd vid radion i Warszawa 1934—36. L:s verk visa en blandning av harmonisk och kontrapunktisk stil med inslag av polsk folkton. Har även medverkat i en rad facktidskrifter. Verk: Danse fantastique (1928), Triptyque champètre (1931), svit för stråkar (1941), variationer (1947) o. a. ork.-verk; kammarmusik (stråkkvartett 1934 m. m.); körverk och sånger (bl. a. The birds för sopran och ork. 1934, Song without words för sopran och stråkkvintett 1946) m. m. G.M. Le lac des cygnes ->Svansjön. Lach, Robert, österrikisk musikforskare och tonsättare (f. 1874 20/i). L. har särsk. ägnat sig åt jämförande musikforskning och åt utforskning av folkmusik och primitiv musik. Som tonsättare har han framträtt på en rad områden med verk i senromantisk stil. L. stud, vid MK i Wien 1893—99 och samtidigt juridik och humanistiska ämnen; dr phil. 1902 i Prag med en förstudie till sitt stora arbete Studien zur Entwickelungsgeschichte der ornamentalen Melopöie... (1913). Han har där gjort en utförlig analys av de melodiska elementens utveckling från primitiv musik till den moderna konstmusiken. L. förestod 1911— 20 musikavd. vid Wiens hovbibi.; utnämndes 1920 till e. o. och var 1927—39 ord. prof, vid univ. i Wien. Skrifter (u. n.): S. Sailers’ »Schöpfung» in der Musik (1916), W. A. Mozart als Theoretiker (1918), Eine Tiroler Liederhandschrift des 18. Jahrh:s (1923), Zur Geschichte des musikalischen Zunftwesens (1923), Die vergleichende Musikwissenschaft ... (1924), Das Konstruktionsprin-zip der Widerholung... (1925), Gesänge rus-sischer Kriegsgefangener (3 bd, 1926—40), Geschichte der Wiener Staatsakademie für Musik (1927), Die musikalischen Konstruktionsprinzi-pien der altmexikanischen Tempelgesänge (i J. Wolf Festschrift, 1929), Die Musik der Natur-und orientalischen Kulturvölker (i AdHM) samt art. i SIMG m. m. Verk (tr.): Altdeutsche Volkslieder (2 h.), Orientalische Gesänge (2 h.); (otr.): 2 operor, 8 mässor, 10 symf., kammarmusik, körverk och solosånger m. m. M. T. Lachats [lafa'ss], en i Skåne förekommande dans i 2/4 takt. Deltagarna gå parvis i marschtakt, avbruten av figureringar, först mot den egna damen, därefter mot grannens dam, som sedan byter kavaljer och följer med i marschomgången. På detta sätt skiftas damer för varje gång. M. R-g de la Chevardière [- Javard^/r], franskt musikförlag i Paris, trol. gr. omkr. 1758. Förlaget utgav främst mannheimarnas verk och samtida fr. opéras-comiques samt var, såvitt man kunnat fastslå, det första, som utgav ett verk av J. Haydn (Six symphonies ou qua-tuors dialogués, annonserade i jan. 1764). Förlaget upphörde på 1780-t., och dess saml. övertogos av ->Leduc. C. J. Lachmann, Robert, tysk musikforskare (1892—1939), en av de främsta kännarna av orientalisk musik, vilken han ägnat en rad grundläggande arbeten. Efter filologiska och musikvetensk. stud, i Berlin och London (dr phil. i Berlin 1922) var L. 1927—33 bibliotekarie vid Preussische Staats-bibl:s musikavd. i Berlin; från 1935 verksam vid hebr. univ. i Jerusalem, där han gr. ett arkiv för orientalisk musik. Initiativtagare och medred. från 1933 i Zeitschrift für vergleichende Musikwissenschaft. Skrifter: Die Musik in den tunisischen Städ-ten (i AMW 1923), Musik des Orients (1929; sp. övers. 1931), Die Musik der aussereur. Natur-und Kulturvölker (1929), Asiatische Parallelen zur Berbermusik (i Zeitschrift für vergleichende Musikwissenschaft 1933; tills, m. E. von Hornbostel), Das indische Tonsystem bei Bha- 493 494