Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANGE, AU GU STE
titelr. i Don Juan, Daland i Den flygande
holländaren, lantgreven i Tannhäuser, Mefistofeles
i Faust, titelr. i Mefistofeles, Figaro och Don
Basilio i Barberaren i Sevilla, Escamillo i
Carmen o. a. Er-l
Lange, Auguste, ->Loewe, C.
Lange, Francisco Curt, uruguaysk
musikskriftställare av tysk börd (f. 1903
12/12), ansedd som Sydamerikas främste
musikhistoriker; 1950 utsedd till ledare
för avd. musikforskning vid Univ.
Na-cional de Cuyo, Mendoza.
L. har stud, i Leipzig, Bonn, München och
Berlin för bl. a. Abert, Bekker, Bücken,
Ni-kisch och Sandberger. Han gr. 1930 Discoteca
Nacional, 1932 Instituto Interamericano de
Mü-sica och 1941 Editorial Cooperativa
Interameri-cana de Compositores, för vilka samtl. han är
dir. Utger Boletin latino-americano de müsica,
hittills 6 vol. (1935—46) med musikbil., en publ.
av grundläggande betydelse för kännedomen
om sydamer, musik och musikliv. L. har
dessutom föreläst vid olika univ. i Sydamerika och
USA och spec. stud, brasiliansk tonkonst. G. M.
Lange, Gustav Fredrik, norsk
violinist och tonsättare (1861—1939),
framstående musikpedagog. L:s
violinkompositioner äro av
betydelse, men han blev
mest känd för sina
pedagogiska arbeten.
— Litt. et art. 1897.
L. stud, violin vid
MK i Sthlm, för
Léo-nard i Paris, Sauret i
Berlin samt i Dresden
och Leipzig. Han var
en utomordentlig
orkestermusiker, anställd
i Christiania Theaters
ork., konsertm. i Nationaltheatrets ork., senare
i Filharm, selskaps ork. i Oslo; dessutom ledare
av Frimurernes och Oslo Handelsstands
orkestrar. Han har konserterat i Skandinavien
både som soloviolinist och som primarie i
den 1899—1906 existerande Langes s t r y k
e-kvårtet, där L. var 1. violinist och S.
Svendsen altviolinist.
Verk: För violin och piano: Lied og
Vugge-sang op. 1, Ungarisch op. 2, Miniatyrer op. 5,
Berceuse, Legende, Gavotte op. 7, Serenade,
Etude, Springdans op. 8, Ballade op. 9, Hymne,
Barcarole, Mazurka op. 10, To norske
rapso-dier op. 12, Chanson, Norsk sang, Albumblad,
Norsk humoreske op. 14, Halling, Melodi,
Springar op. 15, Sommerminder op. 19,
Ro-mance op. 21, Norsk dans op. 22. —■ För violin
solo: Etuder op. 6, Positionsstudier op. 11,
Dob-beltgrepetyder op. 17, Lette specialstudier op.
20. — Arr. av no. folkvisor och danser för
2 violiner el. violin och piano; pianostycken
m. m. — Musiklaere (31929) och Praktisk
har-monilaere C1935). H.K.
Lange, Hieronymus Gregor, tysk
tonsättare (1540—87), åren 1574—84
kantor i Frankfurt a. d. O., skrev utmärkta
och på sin tid populära lat. och ty.
motetter (nytr. i PÄPTM 29) samt 3-st.
sånger.
Lange, Ina Blenda Augusta, f. Forstén,
finländsk-dansk pianist (1846—1930),
författarinna, känd genom populära
musikhistoriska framställningar.
Utbildad bl. a. i Moskva och Berlin för A.
Rubinstein, Tjajkovskij och Tausig, framträdde
L. under konsertresor i Norden, Tyskland och
England som pianist och cembalist. Dansk
kammarpianist 1885. — G. 1876—98 m.
operasångaren Algot Lange.
Skrifter: Från rokokotidens musikliv (1912),
Skilda tiders musikmästare ... (1913), Den
unge Gluck (1917), Gluck, mästaren (1919),
Fré-déric Chopin och hans älskade (1920). A.F.
Lange, Kristian Albert, norsk
pianist (f. 1908 10/i), programsekr. vid
mu-sikavd. i norska radion sedan 1937.
Efter stud. bl. a. för Grüner-Hegge, N.
Lar-sen och Valen samt vid MH i Berlin deb. L.
1935; var därefter lärare i piano och
musikteori vid MK i Oslo och 1941—45 vid Rieflings
pianoinst.; uppträdde i sv. radio 1946. H. K.
Lange-Müller, Peter Erasmus,
dansk tonsättare (1850 1/i2—192 6 26/2), en
av Danmarks mest betydande
vokallyriker, vars melodiösa och harmoniskt
mättade verk fortsätta och avsluta linjen
från Heise, N. W. Gade och J. P. E.
Hartmann. Även hans sceniska musik, särsk.
till Drachmanns Der var engang och
Renaissance, åtnjuter alltjämt stor
uppskattning. — LMA 1904.
L., som urspr. stud, statsvetenskap vid univ.
i Khmn, övergick snart till musiken och
utbildade sig vid MK där för Neupert (piano).
Sjukdom förhindrade honom att fullfölja stud.,
och någon grundlig teknisk och teoretisk
skolning erhöll han aldrig. Är 1874 deb. L. som
tonsättare med ett h. sånger till B. S.
Inge-manns Sulamith och Salomon, Fem Sange ...
op. 1. S. å. var han med och stiftade K o
n-certforeningen, vars meddirig. han var
1879—83. Därutöver beklädde L. ingen offentlig
post inom musiklivet utan förde i stort sett
en mycket tillbakadragen tillvaro. Är 1879
erhöll han det Anckerske legat; 1925 instiftade
danska staten Lange-Müller-legatet.
L:s musikaliska begåvning visar sig mindre i
den formella behärskningen av stoffet än i
520
519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0278.html