LEOPOLIT A Gjurgja Leppée. LeopolVta (Lwo'wczyk), Martin, polsk tonsättare (d. trol. 1589), en av de främsta i den polyfona körstilen, influerad av fransk och nederländsk kompositionsteknik. L. var elev till Felsztyn och blev 1560 kungl. hovkompositör i Krakow. — Av L. finnas endast några få kyrkomus. verk bevarade, bland dem nytr. av en 5-st. Missa paschalis i Surzyn-skis Monumenta musices sacrae in Polonia 3. Litt.: A. Chybinski, »Den polska musikens relationer till den västerländska på 1400-. och 1500-talen» (po.; 1908). I. S. Lepesjfnskaja, Olga, rysk dansös (f. 1916), en av de mest namnkunniga i Rysslands nutida balett. — Bild sp. 598. Färdig med sin utbildning i Moskvas balettskola 1933, fick L. redan från början rang och titel av premiärdansös. Hon är en utpräglat klassisk ballerina med virtuos teknik och har framträtt bl. a. i Svansjön, Törnrosa, La filte mal gardée och La bayadère. K. R-n de L’Épine [dalepi'n], Frangoise Mar-gherita (Marguerite), engelsk sångerska trol. av italiensk börd (efter 1685 —1746), från omkr. 1702 verksam i London som framstående vokalartist och kla-verspelare. 595 Efter konsertframträdanden deb. L. 1707 på Drury Lane Theatre och sjöng därefter bl. a. på Haymarket Theatre. Scenen lämnade hon, då hon 1718 gifte sig med J. C. Pepusch. — Litt.: E. L. Moor, Some notes on the life of F. M. de L. (i ML 1947). G. P. Leppée, Gjurgja, svensk operasångerska av kroatisk börd, mezzosopran (f. 1907 7/0), en talangfull sångerska med intensivt temperament, som gjort sig starkt gällande även på konsertestraden. — Sv. medb. 1946. L. stud, vid MK i Zagreb samt för H. Duhan (Wien) och B. Fenyves (Budapest). Efter ett uppträdande vid festspelen i Salzburg 1931 deb. hon på Zagreb-operan 1933 som Carmen och blev en av de ledande krafterna vid denna scen. Hon har skördat internat. berömmelse genom talrika gästspel på en rad eur. operascener och konsertestrader; uppträdde på K. teatern i Sthlm ffg. 1943, varefter hon även gästspelat i Gbg och Malmö samt vid Riksteatern. Roller: Grevinnan i Figaros bröllop, titelr. i Salome, Octavian i Rosenkavaljeren, titelr. i Arabella, Eboli i Don Carlos, Desdemona i Otello, Santuzza i C av aller ia rusticana, Nedda i Pajazzo, Mimi i Bohème, titelr. i Tosca och Madame Butterfly, Tatjana i Eugen Onegin, Lisa i Spader dam o. a. K. R-n Le'psöe, Christoffet, norsk kördi-rigent (1859—1914), kontorschef, ledare av flera sångfören. i Bergen och känd som tonsättare av manskörer och sånger, främst Eg elskar dei voggande Tonar. Lerche, Nils Leo, finländsk tonsättare (f. 190 5 22/io), har främst skrivit operett -och balettmusik samt eleganta, delvis programmatiska orkesterstycken. L. har stud, för B. von Törne och B. Carlson samt i Wien. Hans operett, Hundratusen dollar för en fru, har spelats utomlands (Gbg 1942).— Fick 1947 Sibeliusstip. Verk: 2 operetter, 2 baletter, scenmusik till Kyskhet (V. Moberg), ork.-verk (bl. a. symf. dikter), en pianokons., Ballad för piano och ork. m. m. E. B. Lergök ->Kärlflöjt. Leroux [loro'], X a v i e r Henri Napo-léon, fransk tonsättare (1863—1919), från 1896 lärare vid MK i Paris, där han utbildats av T. Dubois och Massenet. I sina talrika scenverk är L. influerad av den sistn. men än mer av A. Bruneaus naturalism. Verk: Operorna Astarté (Paris 1901), La reine Fiamette (Paris 1903), William Ratcliffe (Nizza 1906), Théodora (Monte Carlo s. å.), Le chemi- 596