- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
641-642

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIN DEM AN L. föddes i Karlstorp i Småland och fick sin skolutbildning i Växjö gymnasium. År 1829 kom han till Lund för att prästutbildas, måste emellertid på grund av sjukdom avbryta studierna och ägnade sig då åt musik (bl. a. violinutbildning för Lundholm). Han promoverades 1844 till magister. Under denna tid och de närmast följ, åren odlade han också med iver manskvartettsång, dels med en av honom gr. solokvartett, som gjorde uppmärksammade konsertturnéer (Sthlm 1845), dels med Lunds studentsångförening. Vid de stora skandinavis-tiska sångarfesterna blev han en centralgestalt. År 1847 lämnade han studentlivet och erhöll klockaretjänsten i Mellby i Skåne. L. anknyter i sina kompositioner till den ty. Liedertafelstilen, men hans tonspråk har en personlig färg av äkta sentiment, av frisk naturkänsla och -uppfattning. Hans tekniska kunnande är betydande och fakturen i t. ex. manskvartetterna mycket vårdad med skicklig stäm-föring. L:s huvudsaki. skapande verksamhet infaller under senare delen av 1830-t. samt under 40-t. Genom samvaron med lundaskalder ss. C. Strandberg (Talis Qualis), H. Säther-berg, C. A. Hagberg och G. Nyblaeus inspirerades han till ett 70-tal manskvartetter, Kungssången (Ur svenska hjärtans djup), Längtan till landet (Vintern rasat ut), Dalkarlssång (Jag vet ett land), Stridsbön (Du som världar har till rike), Orpheus sjöng till lutans toner o. a. liksom trios, duetter och ett 40-tal solosånger (Trollhättan, Dalen, Livdrabanten och kung Erik o. a.). — Ms. i MA:s bibi. Litt.: Självbiogr. i ms. i KB. — G. A. Feuk, O. L. och hans sångare 1840—1846 (1882; med verkfört.); K. Nyblom, O. L. (1927); T. Nerman, O. L., ett sångaröde (1930); E. Danell, Bidrag till O. L:s biografi... (i STM 1940). Å. L-y Lindblom, Karl August, fiolspelman från Skedevi socken, Östergötland (1832 —98), till yrket murare. Vida känd i Östergötland och Södermanland, uppfostrade L. ett flertal lärjungar. O. A. Linde, Mary, ->Greene, Eric. Lindedal, Styrbjörn, dirigent (f. 1904 5/n), kapellm. och repetitör vid Stora teatern i Gbg sedan 1927 (mus. ledare 1938), ledare för Gbgs janitscharork. och en av honom 1941 gr. kammarorkester. L. har stud, för K. Bäck (piano), von Wein-gartner (dirig.) m. fl. Han har gästdirig. på K. teatern i Sthlm (1936, 49) och vid inhemska or-kesterfören. samt skrivit baletter, musik till Gamla Heidelberg o. a. skådespel m. m. H. M-g Lindegren, Harald, ->Söderling. Lindegren, Johan, musikpedagog, -skriftställare och tonsättare (1842— 1908). Elev vid MK i Sthlm 1860—65, blev L. 1881 musiklärare vid Jakobs lä- roverk och 1885 kantor i Storkyrkan. — LMA 1903. Starkt intresserad av kyrkomusik, verkade L. som led. av 1895 års kommitté för kyrko-handboksmusiken för en rikare harmonisering och livligare rytmik och bidrog i 1897 års mässhandbok med 10 korsatser. Samma tendenser göra sig gällande i de av honom utg. Tidning för kyrkomusik 1881—82 och en koralbok (1906), i vilken dock en viss rytmisk onaturlighet yppar sig. Sin betydelsefullaste insats gjorde L. som inspirerande lärare i kontrapunkt åt bl. a. H. Alfvén, B. Beckman, H. Fryklöf och A. Wik-lund. Genom självstudier hade han samlat en aktningsvärd fond av mus. och humanistiska kunskaper. Sin kompositionsteknik vann han främst genom studier av J. S. Bachs verk, och hans tonsättningar utmärkas just av sin gedigna polyfona faktur. Till de bästa räknas en stråkkvintett, trol. komp. 1870—71. Verk: Utg. av Musikaliska konstfören.: Fuga uti fri stil för piano (1866), Stor sonat (canon) för piano op. 2 (1869) och stråkkvintett F-dur (1870—71; 1906, tr. 1908) samt kyrkomusik m. m. — 1819—1918. En studie öfver den protestantiska koralen (1907). Litt.: C.-A. Moberg, J. L. (i Kyrkosångsför-bundet 1942); H. Alfvén, Min lärare J. L. (i Musikmänniskor, 1943). I. S. Lindegrén, Sofie (S o f f i) Wilhelmina, operasångerska, sopran (1863—1943), på sin tid en av K. teaterns i Sthlm mest anlitade lyriska krafter. Utbildad för J. Günther vid MK i Sthlm, Désirée Artot i Paris och Signe Hebbe (plastik) deb. L. 1887 på K. teatern som Micaela i Carmen, tillhörde 1888—93 Stora teatern i Gbg och från 1894 K. teatern i Sthlm, under senare år bl. a. som sufflös. Roller: Susanna i Figaros bröllop, Agathe i Friskytten, Margareta och Siebel i Faust, titelr. i Mignon, Anna o. a. i Värmlänning ar ne m. fl. H. M-g Lindelöf, Carl Arvid, finländsk violinist (f. 1877 22/i), dir. musices, 1. violinist i Hfors filharm, sällskap, sedermera Hfors stadsork., 1903—44 samt lärare vid MK där 1903—48. Har även framträtt som dirigent. J • R-s Lindeman, norsk musikersläkt från Tröndelag, vars medl. sedan mer än 150 år utövat det största inflytande på lan- 641 21. Musik. III 642

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free