- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
643-644

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINDEMAN, O. A. SLAKTEN LINDEMAN 1. Jacob Matsen; 1735—1822 l 2. Ole Andreas; 1769—1857 3. Fredrik Christian; 1803—1868 4. Jacob Andreas: 1805—1846 l 5. Peter Tången; 1810—1888 6. Ludvig Mathias; 1812—1887 7. Juliane Cathrine; 1816-1879 11. Kristian Theodor; 12. Fredrik Otto; 1870—1934 1865—1951 8. Just Riddervold; 1822—1894 9. Anna Severine; 1859—1938 10. Peter Brynie; 1858—1930 13. Astrid Swensen 1855—1936 l---------- 14. Signe Augusta: f. 1895 »h 15. Trygve Henrik; f. 1896 ••/„ 16. Ludvig Andreas; f. 1902 ’/s 17. Marie Louise: f. 1900 »/„ dets musikliv. Bland dessa böra särsk. framhållas Ole Andreas och Ludvig Mathias, vilka gjort betydande insatser på kyrkomus., folkmus. och musikpe-dagogiskt område. Släktens äldste kände medl. är tobaksspinna-ren Christopher C. Lin d e m an i Kristiansand, d. omkr. 1650. Hans sonsonson, häradshövdingen i Nordmöre Jacob Matsen L. (1) (1735—1822), var en god flöjtist och violinist. Av dennes 3 barn var 01 e Andreas (2) den näst äldste. Han hade 10 barn, av vilka 6 ägnade sig åt musik. Äldst bland sönerna var Fredrik Christian (3) (1803—68), som var dövstumslärare och vidare org. i Vor Frue kirke i Trondheim 1857—68, näst äldst Jacob Andreas (4) (1805—46), som 1826—39 var org. vid Vor Frelsers kirke i Oslo och sånglärare; utg. en saml. preludier för orgel och en koralbok för psalmodikon. Det femte av Ole Andreas’ barn var Peter Tången L. (5) (1810—88), läkare i Trondheim och samtidigt sånglärare vid realskolan. Av hans verk äro endast Sangmelodier til utvalgte svenske, norske og danske Digte (1833) kända. Av hans barn var Anna Severine (9) (1859—1938) pianolärare vid MK i Oslo 1891—1924; skrev även pianomusik, delvis saml. i Anna Lindemanalbum (1935), samt sånger. Hon gifte sig med sin kusin Peter Brynie L. (10); deras barn voro Signe Augusta (14) och Trygve Henrik (15). Det sjunde av Ole Andreas’ barn var Ludvig Mathias L. (6), vars söner voro Peter Brynie (10) och Kristian Theodor (11); den sistn:s son är pianisten och organisten Ludvig Andreas (16) (f. 1902 3/5), som efter pianostud. för N. Larsen och Dirdal och or-gelstud. för A. Sandvold i Oslo verkat som org. vid Höviks kyrka sedan 1936 och som pianolärare vid MK i Oslo från 1941. Ludvig Mathias’ yngste son, läkaren Fredrik Otto L. (12) (1865—1951), var under en följd av år altviolinist i Musikföreningen i Oslo. Ole Andreas’ yngsta dotter, pianisten Julia- 643 n e Cathrine (7) (1816—79), stud. bl. a. för Tellefsen i Paris och var även ansedd pianopedagog i Trondheim. Hennes yngste bror var Just Riddervold L. (8), vars dotter, pianisten Astrid, g. Swensen (13) (1855— 1936), hade 11 barn, däribl. Marie Louise (17), g. m. sin syssling Trygve Henrik (15). Litt.: T. Lindeman, Den trönderske familie L. (1924). H.K. 2. Lindeman, Ole Andreas, organist (1769—1857), son till 1, från 1799 verksam i Vor Frue kirke i Trondheim, utg. av Norges första koralbok. L. reste till Khmn för att stud, juridik men utbildade sig i stället till pianist och uppträdde snart på konserter; år 1793 i Oslo. Som organist gav han talrika orgelkons., bl. a. i Oslo 1821; dessutom anlitad pedagog. L:s främsta verk är Choral-Bog, indeholdende de i King-os, Guldbergs og den evangelisk-christelige Psalmebog forekommende Melodier (auktoriserad 1835). Koralboken innehöll dock så stora förenklingar av den sjungna traditionen, att den mötte hårt motstånd och hade svårt att hävda sig (->Salmesangstriden). L. bidrog även med folkmusikuppteckningar till sonen L. M. L:s saml. Bland hans verk märkas en pianokons. och Davids Hyrde-Psalme i syv Menig-heds-Sange (utg. 1882). Koralboken utkom i en folkuppl. i siffernotskrift av L. Roverud (6 h., 1841—43). — Litt.: O. Sandvik, Norsk koral-historie (1930). H. K. LINDEMAN, LUDVIG MATHIAS (6). Den norske folkmusiksamlaren, kyrko-musikern och tonsättaren Ludvig Mathias Lindeman, f. 1812 28/u i Trondheim, d. 188 7 23 / 5 i Oslo, intog en grundläggande position i sin tids norska musikliv. Hans Aeldre og nyere Norske Fjeldmelodier (1853—1907) är en av de första, största och noggrannast utförda i sitt slag och har under ett sekel tjänat norska ton- 644

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free