LUNCEFORD Hans Christian Lumbye. egen ensemble, som snabbt blev populär. När Tivoli i Khmn 1843 öppnades, anställdes L. med sin ork.; förutom underhållningsmusik framförde han där även symf. tonkonst och bidrog härmed att grundlägga etablissemangets musiktraditioner. Ork:s standard upparbetades, och den kunde ingå som grundstomme i den av N. W. Gade 1850 bildade Musikforen:s ork. Under vintrarna spelade L. på olika ställen i Khmn och företog dessutom turnéer i in- och utlandet (Paris, Wien, Berlin 1844; Sverige 1860 och 69). L:s musik, ännu delvis livskraftig, är påverkad av Lanner och J. Strauss (far och son) men utpräglat dansk i tonfallet. Den kännetecknas av strålande verve, charm och god instrumentation. Scenisk musik: Skådespelsmusik till Berthas klaver (1855), Den sidste nat (1856; Sthlm 1860) och Altfor smuk (1856); balettinlägg i Napoli (1842), Fjernt fra Danmark (1860), Livjaegerne paa Amager (1861; alla i Khmn) m. fl. Övriga verk: Orkesterfantasierna Drömme-billeder (1846) och Slaget ved Isted (1851); marscher, däribl. Carl XV:s Kroningsmarch (1860), Frederik VIILs (1861), Georg I:s (1863), Christian IX:s (1864) och Carl XV:s Honnör-march (1869); valser, ss. Amélievals (1846), Krolls Ballklänge (1846), Sophievals (1850), Caecilievals (1852), Dronning Louises Vals (1868) ; polkor, däribl. Amagerpolka (1849 och 69), Godnatpolka (1857), Hilda Polka (1859), Koncertpolka för 2 violiner och ork. (1863); Britta Polka (1864); galopper, ss. Corsikaner- galop (1843), Telegrafgalop (1844), Champagne-galop (1845), En Tur paa Dyrehavsbakken (1845), Köbenhavns Jernbane Dampgalop (1847), Polichinellas tarantellgalop (1856), Columbine polka-mazurka (1862), Salut for August Bour-nonville (1869), Bouquet royal (1870) o. a. danser; sånger, ss. Violen, Invaliden, Sypigen (alla 1856) m. fl. — L:s musik har begagnats i ba-lettdivertissemanget Drömmebilleder (1915) och sångstycket Champagnegaloppen (1935). Litt.: P. Engell, Kjöbenhavns Tivoli i 50 aar (1893); C. A. Clemmensen, Tivoli... 1843—1918 (1918); G. Skjerne, H. C. L. og hans samtid (-1946). L:s söner fortsatte mera anspråkslöst i faderns fotspår. Carl Christian L. (1841—1910) var kapellm. vid olika etablissemang i Khmn och kompositör av dansmusik. Georg August L. (1843—1922), utbildad i Paris, var under vintrarna 1870—80 dirig. hos Blanche’s i Sthlm; från 1891 några år i Tivolis konsertsal, Khmn. Skrev sånger, dansmusik m. m. — Litt. et art. 1875. Er-l Lunceford [la'nsfå:d], James (J i m-m i e) Melvin, amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst (1902—47), saxofonist, ledare för en av 1930-t:s mest bekanta jazzorkestrar. Ork. bildades i Memphis 1928 och slog igenom 1934; därefter amer. och eur. turnéer (Sverige 1938). O.H. Lund, stiftsstad i Malmöhus län (33 636 inv. 1950). Biskopssätet gr. under den danska tiden omkr. 1060, och från omkr. 1100 till 1500-t:s början var L. ärkebiskopssäte. L:s äldre musikodling vilade helt i de talrika kyrkornas och klostrens hägn med centrum i den under 1100-t:s förra hälft byggda domkyrkan. Körsången där reglerades genom ärkebiskop Eskils korordning från omkr. 1137, ersatt med en ny 1386. Orgel nämnes redan 1331; en nybyggnad på 1500-t. skall ha ägt bestånd in på 1770-t. Vid det svenska univ. (stiftelseurkund av 1666, invigt 1668) bildades på 1720-t. ett mindre kapell, som dock existerade endast i 20 år. År 1745 gr. Kongl. Academiska Capel-let i Lund med S. Lagerbring som inspektor och F. Kraus som ledare (från 1748). Han efterträddes av C. Wenster (1781—1806) och dennes son E. Wenster (1806—56). Från 1802 anställde kapellet även yrkesmusiker. Med 1800-t. inträdde större mus. livaktighet, bl. a. genom tillkomsten av ->Lunds student-sångfören. (1831), som under O. Lindblad erhöll ett snabbt uppsving. Akademiska kapellet gick däremot starkt tillbaka; först med W. Gnosspelius’ tillträde 1858 av univ.-kapellm.-och domkyrkoorg.-befattningarna (förenade från sistn. år och till 1895) skedde en uppryckning, som även kom kammarmusikodlingen till 727 728