MAGNU Verk: Scenmusik till folkskådespelet Nye Tider (Khmn 1885); sångsaml. Romancer og Sange (1901), sånger ss. Venner, ser på Danmarks Kort (C. Richardt; 1906) och Der er så travlt i Skoven o. a. — Utg. Sanger til Skolebrug for en og to Stemmer (1877—78), Folkets Sangbog (1903), 100 koralförspel (1905) och Melodier til Salmebog for Kirke og Hjem (1908; båda tills, m. J. Mailing) m. m. Er-l Maes [ma:s], J e f, belgisk tonsättare (f. 1905 5/«), elev av MK i Antwerpen och lärare där från 1942. M. har skrivit operan Marise (1948), pianokons. (s. å.), violinkons. (1949) o. a. ork.-verk, kammarmusik, körer och sånger. Mae'stro, it., mästare (av lat. magi'ster), oftast begagnad som hederstit. för ansedda musiklärare, tonsättare och dirigenter. M. brukas även i sammansättningar ss.: m. di c a p p e'l 1 a, it., kapellm., av ålder om dem som handha musiken vid kyrkor (kören), m. al c e'm b a 1 o, it., generalbasspelare, tillika kapellm. vid orkestrar i äldre tid, m. c on-c e r t a t o'r e, it., konsertm. etc. Vid vissa it. kons, förlänas tit. som tecken på genomgångna högre ex. (t. ex. m. composito're). G. P. Maga'dis, grek., ett antikt grekiskt stränginstrument av harptyp. M. var av lydiskt ursprung och omtalas i litt. från omkr. 600 f. Kr. Det hade 10 dubbelsträngar, parvis stämda i oktaver, och spelades utan plektron. — Magadis a u 1 o s var en dubbelaulos med det ena röret ljudande en oktav lägre än det andra. Medeltida teoretiker begagnade ordet som benämning för monokordet. Ma'galov, N i k i t a, rysk pianist (f. 1912 26/i), numera bosatt i Schweiz. M. har stud, för Siloti och vid MK i Paris för I. Philipp. Han turnerade tills, m. J. Szigeti, deb. i London och har konserterat även i USA; sv. radio 1948. H.M-g Magani'ni, Q u i n t o, amerikansk tonsättare (f. 1897 30/ii), även uppskattad flöjtist och dirigent, ledare för den av honom 1930 gr. The Maganini Chamber Symph. Orch. M., som stud, i bl. a. Paris för Barrère (flöjt) och Nadia Boulanger (komp.), ledde 1929—32 New York Sinfonietta och blev 1950 dirig. för Norwalk Symph. Orch., Connecticut. Verk: Operan Tennessee’s partner (1942), baletten Even hours (1928) o. a. scenmusik; ork.-verk ss. rapsodin Toulumne för trumpet och ork. (1920), Concerto i d-moll, efter Dante, för stråkar (1929); kammarmus., körverk o. a. G. M. 773 Magasinsbälg ->Bälg. Magelssen, Ida, ->Basilier-Magelssen. Maggfni, Giovanni Paolo, italiensk violinbyggare (1580—ca 1632), den förnämste representanten för Brescia-skolan. F. i Brescia gick M. i lära hos Gasparo da Salö innan han etablerade sig i egen verkstad och påbörjade försöken att förbättra violin-byggandet genom noggrant urval av material och genom experiment med modell och trätjocklekar. Högst 50 instrument av hans hand äro bevarade. K. teatern i Sthlm äger en kon-trabas, tillverkad av M. 1597. — Litt.: M. L. Huggins, G. P. M.... (1892); A. Berenzi, Di G. P. M. (1907). Å. L-y Maggiore [mad^åTe], it. (av lat. ma'-for), eg. större, ->dur. Termen användes stundom som rubrik över formavsnitt ss. triodelar, variationer o. d. för att ange, att hela avsnittet försiggår i huvudtonartens durvarianttonart, dvs. i durtonarten med samma grundton. — Jfr Minore. Magnard [man^/r], Lucien Denis Gabriel A1 b é r i c, fransk tonsättare (1865 —1914), utbildad av bl. a. dTndy. I sin symf. musik anknytande till d’Indy tog M. som operakompositör djupa intryck av Wag-ner men bibehöll dock ett deciderat fr. tonspråk även i sina verk för scenen. Verk: Operorna Yolande (1891; Bryssel 1892), Guercoeur (1900; Paris 1931) och Bérénice (1909; Paris 1911); 4 symf. o. a. ork.-verk; stråkkvartett, kvintett för piano och blåsare o. a. kammarmusik; pianostycken och sånger m. m. Litt.: P. Landormy, La musique fran§aise ... (1943); P. Lalo, De Rameau å Ravel (1947); G. Samazeuilh, Musiciens de mon temps (s. å.). K.R-n Magnetofon ->Bandupptagning. Magnificat, Marias lovsång (Luk. 1: 46—55), ett av de tre ny testamen tliga cantica (->Canticum), så benämnt efter den lat. textens begynnelseord, Magnifi-cat anima mea Dominum (Min själ prisar storligen Herren). M. sj unges med antifon de tempore som can-ticum i vespern. Sv. Kyrkohandboken upptager M. även i ritualen för aftonbön, högtidligare form, dock utan antifon. Sv. Mässboken 2 meddelar greg. musik av den högtidliga tide-gärdspsalmodins typ till M. — Litt.: C. H. Illing, Zur Technik der M.-Kompositionen des 16. Jahrh:s (diss. 1934). R. S. Ma'gnii, Britta Helena, sångerska, sopran (f. 1917 12/n). Utbildad i Hfors, Berlin och för Britta von Vegesack i Sthlm 774