Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Marablé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARINUZZI
Litt.: D. Fryklund, Studier över m. (i STM
1919); T. Norlind, Bidrag till m:s historia (i
STM 1922); P. Garnault, La trompette marine
(1926). E.E.
Marinuzzi [-no'tsi], G in o jr, italiensk
tonsättare (f. 1920 7/4), son till dirigenten
och tonsättaren Giuseppe (G i no) M.
(1882—1945), vilken var dir. för Liceo
Musicale i Bologna 1915—19 och därefter
teaterkapellm. vid bl. a. Opéra-Comique
i Paris och La Scala samt i USA.
Utbildad vid Cons. Giuseppe Verdi i Milano
har M. skrivit ork.-verk ss. Concertino för
piano, oboe, saxofon och stråkar (1936),
Con-certo (1939—40), Suite concertante för piano och
ork. (1945) och Piccolo concerto för violin och
ork. (1949), den dramatiska balladen Edward
för soli, kör och 14 instr. (1948), pianostycken
och tills, m. fadern 2 baletter. G. M.
Ma'rio, eg. de Candia, Giovanni,
italiensk operasångare, tenor (1810—83),
en av samtidens mest firade sångare.
Urspr. militär kom M. 1836 till Paris;
utbildad av bl. a. Bordogni vid MK där deb. han
1838 på Stora operan som Robert i Robert av
Normandie. M., som från 1840 tillhörde Théåtre
des Italiens, gästspelade regelbundet i London,
Petersburg o. a. städer. Hans repertoar var den
samtida fr. och it. operans. — G. 1844 m.
operasångerskan Giulia Grisi.
Litt.: L. Engel, From Mozart to M. (1886);
Cecilia Maria Pearce & F. Hird, The romance
of a great singer (1910). G.P.
Marionetter, operabuffa efter J.
Benaventes skådespel De skapade intressena.
Musik av Hilding Rosenberg. Uppförd
ffg.: Sthlm 1939. — Huvudroller:
Lean-dro (tenor), Crispin (talroll), Donna
Sirena (mezzosopran), Colombina
(sopran), Polichinela (bas), Silvia (sopran).
Mariotte [mariå'tt], Antoine, fransk
tonsättare (1875—1944), skrev främst för
scenen.
M. var elev av dTndy m. fl. vid Schola
Can-torum i Paris; under fl. år dir. för MK i
Or-léans och 1935—39 administratör vid
Opéra-Comique i Paris. Sin största framgång vann
han med buffaoperan Gargantua (Paris 1935).
Verk: Operorna Salomé (1896; Lyon 1908), Le
vieux roi (1913), Esther, princesse dTsraèl
(Paris 1925) o. a. scenisk musik; Esquisse maritime
(1932), Kakémonos (1933; urspr. för piano) o. a.
ork.-verk; kammar- och pianomusik m. m. —
Litt.: R. Dumesnil, La musique en France
entre les deux guerres, 1919—1939 (1946). K.R-n
Mari-sagnet, opera i 3 akter med
prolog. Musik av J. Haarklou till text av
Anna Winge. Uppförd ffg.: Oslo 1910. —
819
Huvudroller’: Tore (baryton), Inger
(mezzosopran), Mari (sopran), huldran
(sopran), Per (tenor).
Ma'rkan, Maria, isländsk
operasångerska, sopran (f. 1905 25/((), har framträtt
i Tyskland, i Glyndebourne och vid Det
kgl. teater i Khmn 1939, Australien 1940;
engagerad vid Metropolitan 1941—42. M.
har konserterat i Skandinavien,
Tyskland, Amerika och hemlandet.
M:s bror, barytonsångaren E i n a r M. (f. 1902
17/7), deb. i Oslo 1925 och har konserterat i
Skandinavien; har skrivit en opera och sånger.
van Marken, Bob, holländsk
tonsättare (f. 1915 5/2), även uppskattad
vio-loncellist. M., som stud, vid MK i
Amsterdam för bl. a. Mulder, har skrivit 3
symf., en violinkons. o. a. ork.-verk,
kammarmusik (stråktrio, 2 violoncellsonater),
vokalverk, orgelstycken m. m. G. M.
Marke'vitj (Markevitch), Igor,
rysk dirigent och tonsättare (f. 1912 27/7),
en av nutidens mest framstående yngre
orkesterledare, fascinerande,
fantasieggande, med en eruptiv men oerhört
välbalanserad slagteknik.
Sedan barnaåren
bosatt i Schweiz stud. M.
från 1927 för Nadia
Boulanger i Paris och
producerade sig till en
början som tonsättare.
Småningom övergick
han till att dirigera,
var från 1940 bl. a.
verksam i Italien, där
han reorg.
symfoniorkestern i Florens, och
började turnera i
Europa med denna och
flera berömda orkestrar; gästdirig. även i Khmn,
Oslo, Hfors samt Sthlm (1951); ledde 1950 och
51 internat. dirigentkurser i Salzburg; utg.
självbiogr. Made in Italy.
Verk: Baletterna Rébus (1931) och L’envoi
dTcare (1933); Sinfonietta (1928), pianokons.,
Partita för piano och ork. (1936) o. a.
ork.-verk; oratoriet Lorenzo il Magnifico (1940),
kantaten Paradise lost (1936); sånger m. ork.;
kammar- och pianomusik m. m. H. M-g
Marko'va, Alicia, eg. Lilian Alice
Marks, engelsk dansös och balettledare
(f. 1910), en av sitt lands främsta
dans-artister och internat. berömd som smidig
ballerina i klassisk stil.
Som elev av Serafima Astafjeva kom M. 13
820
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0434.html