- Project Runeberg -  Sohlmans musiklexikon / Första upplagan. 3. Initium - Opus /
819-820

(1948-1952) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marablé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MARINUZZI Litt.: D. Fryklund, Studier över m. (i STM 1919); T. Norlind, Bidrag till m:s historia (i STM 1922); P. Garnault, La trompette marine (1926). E.E. Marinuzzi [-no'tsi], G in o jr, italiensk tonsättare (f. 1920 7/4), son till dirigenten och tonsättaren Giuseppe (G i no) M. (1882—1945), vilken var dir. för Liceo Musicale i Bologna 1915—19 och därefter teaterkapellm. vid bl. a. Opéra-Comique i Paris och La Scala samt i USA. Utbildad vid Cons. Giuseppe Verdi i Milano har M. skrivit ork.-verk ss. Concertino för piano, oboe, saxofon och stråkar (1936), Con-certo (1939—40), Suite concertante för piano och ork. (1945) och Piccolo concerto för violin och ork. (1949), den dramatiska balladen Edward för soli, kör och 14 instr. (1948), pianostycken och tills, m. fadern 2 baletter. G. M. Ma'rio, eg. de Candia, Giovanni, italiensk operasångare, tenor (1810—83), en av samtidens mest firade sångare. Urspr. militär kom M. 1836 till Paris; utbildad av bl. a. Bordogni vid MK där deb. han 1838 på Stora operan som Robert i Robert av Normandie. M., som från 1840 tillhörde Théåtre des Italiens, gästspelade regelbundet i London, Petersburg o. a. städer. Hans repertoar var den samtida fr. och it. operans. — G. 1844 m. operasångerskan Giulia Grisi. Litt.: L. Engel, From Mozart to M. (1886); Cecilia Maria Pearce & F. Hird, The romance of a great singer (1910). G.P. Marionetter, operabuffa efter J. Benaventes skådespel De skapade intressena. Musik av Hilding Rosenberg. Uppförd ffg.: Sthlm 1939. — Huvudroller: Lean-dro (tenor), Crispin (talroll), Donna Sirena (mezzosopran), Colombina (sopran), Polichinela (bas), Silvia (sopran). Mariotte [mariå'tt], Antoine, fransk tonsättare (1875—1944), skrev främst för scenen. M. var elev av dTndy m. fl. vid Schola Can-torum i Paris; under fl. år dir. för MK i Or-léans och 1935—39 administratör vid Opéra-Comique i Paris. Sin största framgång vann han med buffaoperan Gargantua (Paris 1935). Verk: Operorna Salomé (1896; Lyon 1908), Le vieux roi (1913), Esther, princesse dTsraèl (Paris 1925) o. a. scenisk musik; Esquisse maritime (1932), Kakémonos (1933; urspr. för piano) o. a. ork.-verk; kammar- och pianomusik m. m. — Litt.: R. Dumesnil, La musique en France entre les deux guerres, 1919—1939 (1946). K.R-n Mari-sagnet, opera i 3 akter med prolog. Musik av J. Haarklou till text av Anna Winge. Uppförd ffg.: Oslo 1910. — 819 Huvudroller’: Tore (baryton), Inger (mezzosopran), Mari (sopran), huldran (sopran), Per (tenor). Ma'rkan, Maria, isländsk operasångerska, sopran (f. 1905 25/((), har framträtt i Tyskland, i Glyndebourne och vid Det kgl. teater i Khmn 1939, Australien 1940; engagerad vid Metropolitan 1941—42. M. har konserterat i Skandinavien, Tyskland, Amerika och hemlandet. M:s bror, barytonsångaren E i n a r M. (f. 1902 17/7), deb. i Oslo 1925 och har konserterat i Skandinavien; har skrivit en opera och sånger. van Marken, Bob, holländsk tonsättare (f. 1915 5/2), även uppskattad vio-loncellist. M., som stud, vid MK i Amsterdam för bl. a. Mulder, har skrivit 3 symf., en violinkons. o. a. ork.-verk, kammarmusik (stråktrio, 2 violoncellsonater), vokalverk, orgelstycken m. m. G. M. Marke'vitj (Markevitch), Igor, rysk dirigent och tonsättare (f. 1912 27/7), en av nutidens mest framstående yngre orkesterledare, fascinerande, fantasieggande, med en eruptiv men oerhört välbalanserad slagteknik. Sedan barnaåren bosatt i Schweiz stud. M. från 1927 för Nadia Boulanger i Paris och producerade sig till en början som tonsättare. Småningom övergick han till att dirigera, var från 1940 bl. a. verksam i Italien, där han reorg. symfoniorkestern i Florens, och började turnera i Europa med denna och flera berömda orkestrar; gästdirig. även i Khmn, Oslo, Hfors samt Sthlm (1951); ledde 1950 och 51 internat. dirigentkurser i Salzburg; utg. självbiogr. Made in Italy. Verk: Baletterna Rébus (1931) och L’envoi dTcare (1933); Sinfonietta (1928), pianokons., Partita för piano och ork. (1936) o. a. ork.-verk; oratoriet Lorenzo il Magnifico (1940), kantaten Paradise lost (1936); sånger m. ork.; kammar- och pianomusik m. m. H. M-g Marko'va, Alicia, eg. Lilian Alice Marks, engelsk dansös och balettledare (f. 1910), en av sitt lands främsta dans-artister och internat. berömd som smidig ballerina i klassisk stil. Som elev av Serafima Astafjeva kom M. 13 820

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 1 11:13:19 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-3/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free