MARSCH år gammal till Djagilev-baletten, där hon vidareutbildades av Cecchetti; vid Ballet Ram-bert 1930, tillhörde M. från 1932 Sadler’s Wells, som hon lämnade 1935 för att bilda egen trupp tills, m. A. Dolin. M. turnerade med denna till 1938, då hon engagerades vid ry. Monte Carlo-, baletten; var 1941—45 prima ballerina vid Ballet Theatre i New York och bildade 1946 en ny ensemble med Dolin. — M:s repertoar om-i fattar huvudr. i bl. a. Giselle, Svansjön, Eldfågeln, Bar aux Folies-Bergère, The haunted ballroom, Seventh symphony, Vienne 1814 och Rouge et noir. — Litt.: G. Anthony, A. M. (1935); C. Beaumont, A. M. (s. å.). K. R-n Marmontel [marmåptä'1], A n t o i n e Fr an? o is, fransk pianopedagog (1816 —98), ryktbar lärare vid MK i Paris 1848—87. M. skrev pianomusik för un-dervisningsbruk. Skrifter: Les pianistes célèbres (1878), Élé-ments d’esthétique musicale ... (1884), Histoire du piano et de ses origines.. . (1885; it. uppl. 1904) o. a. Å.B. Ma'rpurg [-pork], Friedrich Wilhelm, tysk musikskriftställare (1718— 95), utgav en rad musikteoretiska, -pedagogiska och -historiska arbeten, genom vilka han utövade ett vidsträckt inflytande på sin samtid. M. stud, ingående Bachs verk och Rameaus teorier och skrev på grundval härav bl. a. Ab-handlung von der Fuge, som är hans mest betydande verk och i vilket ges en översikt över dåtidens kunskap om flerstämmigheten. Bland hans hist. skr. bör framhållas Historisch-Kritische Beyträge ... Han var även en flitig tonsättare, men hans komp, anses icke äga större värde. — M. vistades 1746—49 i Paris och blev 1763 dir. för det preussiska lotteriet i Berlin. Skrifter: Die Kunst das Clavier zu spielen (d. 1, 1750: flera uppl.; d. 2. 1761), Abhandlung von der Fuge... (2 d., 1753—54; flera uppl., även fr. 1756), Historisch-Kritische Beyträge zur Aufnahme der Musik. (5 bd, 1754—78 i h.), Anleitung zum Clavierspielen ... (1755; flera uppl.), Handbuch bey dem Generalbasse und der Composition... (3 d., 1755—58; d. 1, 21762; sv. uppl. 1782 av J. Miklin, Kort begrepp om general-basen), Anhang zum Handbuche (1760), Principes du clavecin (1756), Systematische Einleitung in die musicalische Setzkunst, nach den Lehrsätzen des Herrn Rameau (1757; övers. Alicia Markova. av J. d’Alemberts Éléments ..., 1752), Anfangs-gründe der theoretischen Musik (1757), Anleitung zum Singcomposition (1758), Kritische Briefe über die Tonkunst (2 bd, 1759—64), Kritische Einleitung in die Geschichte und Lehr-sätze der alten und neuen Musik (1759), Herrn Georg Andreas Sorgens Anleitung zum Generalbass und zur Composition ... (1760; kritiskt arbete), Anleitung zur Musik überhaupt und zur Singkunst besonders... (1763), Legende einiger Musikheiligen (1786) och Neue Methode allerley Arten von Temperaturen dem Claviere aufs bequemste mitzutheilen (1790). — Litt.: E. Bieder, Über F. W. M:s System... (diss. 1923). I. S. MARS, förk. för ->Magyar Szövegirok, Zeneszerzö és Zenemükiadok Szövet-sége. Marsch (eng. march, fr. marche, it. marcia, ty. Marsch), en musiktyp, i sin urspr. form avsedd att beledsaga marscherande trupp och av utpräglat rytmisk och jämn karaktär. M. är en av militärmusikens huvudformer. M. omfattade urspr. två repriser på 8 el. 16 takter (t. ex. de karolinska marscherna). Numera är den mera utarb. och har vanl. en trio med tydligt framträdande melodi. Taktarten är 2/4 el. 4/4, ibland även 6/8. Karaktären varierar från snabba (kavalleri-) m. till långsamma 821 822