MARTE AU Är 1810 gr. sålunda på privat initiativ den musikskola, som 1841 skulle bli en filial till MK i Paris, och 1871 ett Cons. Municipal de Musique et Déclamation, vars lärarstab och elevantal stadigt vuxit (43 lärare, 1 700 elever 1950/51) och vars kör sedan 1948 medv. vid de internat. musikfestspelen i det närbelägna Aix-en-Provence. Stadens Opéra Municipal, vars chef f. n. (1951) är Michel Leduc och 1. dirig. Pierre Cruchon, ger utom sin ord. säsong vissa friluftsföreställningar i Le Théåtre Silvain. För den symf. musiken svarar L’Association Artistique des Concerts Classiques, vars orkester — dirig. av André Audoli, konserva-toriedir. sedan 1940 — är sammansatt av en tidigare filharm, ensemble och medl. ur operakapellet. Körmusiken har odlats av bl. a. Chorale Goudimel och MK:s blandade kör. — M. har därjämte en lokalavd. av Jeunesses Musicales de France (JMF). K. R-n Marseljä'sen, fr. La Marseillaise, med textbörjan: Allons, enfants de la patrie, Frankrikes nationalsång från 1830, diktad och komponerad av C. J. Rouget de Lisle i Strasbourg natten mellan den 25 och 26 april 1792. Då sången sjöngs av frivilliga från Marseille vid deras intåg i Paris den 30 juli 1792, väckte den allmän hänförelse. Även i utlandet har den vunnit en enastående popularitet och översatts till många språk. Den första sv. övers, kom i Extra Posten redan i dec. 1792; mel. publ. i Musikaliskt Tidsfördrif följ. år. Litt.: J. Tiersot, Histoire de La Marseillaise (1915); D. Fryklund, Om Marseljäsen i Sverige (i STM 1935); dens., La Marseillaise dans les pays scandinaves (1936); dens., La Marseillaise en Allemagne (s. å.); dens., Marseljäsen. Ett 150-årsminne (1942). D. F. Marshall [ma:'fal], George, engelsk musiker (f. 1887 8/i), en av Frälsningsarméns främsta tonsättare, medl. av dess internat. musiknämnd i London. M., som blev salvationist 1901, har komp, och arr. omkr. 100 instrumental verk, däribl. meditationer och potpurrier ss. Army of the brave, Visions, Great and glorious, Joy and gladness, Behold the man, Olivet and calvary och Me-mories, marscher ss. Under fanan, Till vapen! m. fl. samt vokalverk ss. Someone, The old drummer, Sealed by Thy spirit, Jesus himself drew near o. a. P. A. Marskck, Armand, belgisk tonsättare (f. 1877 2O/o). Elev av bl. a. dTndy i Paris blev M. omkr. 1900 lärare vid MK i Aten och ledare för dess symfoniork. Verk: Operor ss. Vendetta C or sa (Rom 1912) och La Jane (Bryssel 1926), ork.- och kammarmusik, pianostycken och sånger. Marsfck, Martin Pierre Joseph, bel- Henri Marteau. gisk violinist och tonsättare (1848—1924), lärare i violin vid MK i Paris 1892—1900 och en av den fransk-belgiska skolans ledande violinister. M. stud, för Léonard vid MK i Bryssel, Mas-sart vid MK i Paris, Joachim m. fl. Efter deb. i Paris 1873 turnerade han i Europa (Skandinavien 1887) och USA; skrev 3 violinkons., violinstycken m. m. — Bland M:s elever märkas C. Flesch, J. Thibaud och G. Enescu. Å. B. Marteau [martå'], Henri, svensk violinist, dirigent och tonsättare av fransk börd (1874—1934), en bland samtidens främsta violinister och kammarmusiker. — LMA 1900. Sv. medb. 1920. M. stud, vid MK i Paris för H. Léonard (violin), T. Dubois (komp.) m. fl. och turnerade som violinist i Europa (Sthlm ffg. 1894) och USA. Han var från 1900 lärare vid MK i Genève, MH i Berlin 1908—15, varefter han begav sig till Sverige och bl. a. framträdde som dirigent i Gbgs orkesterfören. 1920; 1921—24 lärare (en tid även dir.) vid Tyska MA i Praha. Han undervisade 1926—27 vid MK i Leipzig, vid MK i Dresden från 1928. Tog initiativet till Franz Berwaldstiftelsen 1909, gr. Marteau-fonden i Sthlm för spridande i utlandet av kännedom om sv. musik och deltog aktivt i organiserandet av bl. a. de sv. musikfesterna i Dortmund 1912 och Stuttgart 1913. 825 826