MARTI NI, N. Bohuslav Martinü. den, Sthlm 1799) o. a. operor; kyrko-, kammar-och pianomusik m. m. O. S. MartFni, N i n o, italiensk operasångare, tenor (f. 1905 8/8), med sin varma lyriska röst framgångsrik i den it. repertoaren. Efter stud, för Maria Gay, G. Zenatello m. fl. deb. M. i Milano 1925 som hertigen i Rigoletto; begav sig 1931 till Amerika, där han 1933—46 tillhörde Metropolitan. M. har turnerat och gästspelat i Europa, USA och Canada samt flitigt medv. i radio och film. H. M-g Martinon [martinå'n], Jean, fransk tonsättare och dirigent (f. 1910 18/i), bland Frankrikes yngre musiker en av de mest representativa. — Bild sp. 829. Utbildad vid MK i Lyon och Schola Canto-rum i Paris (bl. a. Roussel) var M. under 1930-t. violinist i bl. a. Lamoureux-ork., blev 1944 bitr, dirigent för Concerts du Cons. och 1946 ledare för symfoniork. i Bordeaux. Som dirigent har han flitigt verkat även utomlands. Som tonsättare bröt M. definitivt igenom 1943 med Chant des captifs (el. Psaume 136), ett expressivt oratorium, vilket, liksom körverket Absolve Domine (1940) och orkesterstycket Musique d’exil (1941), skrevs i ett krigsfångeläger och återger dess stämningar; vann 1949 i Budapest Bartok-priset för en stråkkvartett. Verk (u. n.): Baletten Ambohimanga (1946); 2 symf. (1936, 48), Sinfonietta för stråkork., piano, harpa och pukor (1935), Hymne å la vie (1944), Concerto lyrique för stråkkvartett och ork. (s. å.), Concerto giocoso för violin o. ork. (1942) o. a. ork.-verk; körverket Ode au soleil (1945); kammarmusik; solosånger m. m. — Litt.: A. Machabey, Portraits de trente musiciens frangais (1949; m. verkfört.). K. R-n Ma'rtinü, Bohuslav, tjeckisk tonsättare och violinist (f. 1890 8/i2), en av vår tids mera bemärkta mellaneuropeiska tonsättare; sedan 1941 bosatt i U. S. A. M. stud, violin och komp, för Suchy och Suk 1906—13 och blev sistn. år medl. av Tjeckiska filharmonin i Prag; var 1923—40 bosatt i Paris, där han en tid var elev av Roussel. Han var 1948—49 gästprof. vid Princeton Univ. M:s musik har ofta en starkt nationell anknytning utan att därför i någon större utsträckning upnta material direkt från den tjeck, folkmusiken. I sin berömda dubbelkons, för 2 stråkork., piano och slagverk (1938) visar han sig även behärska en internat. orienterad, modernistisk musikstil påverkad av bl. a. Stra-vinskij och Honegger. Denna dualism — i förening med en strävan att återupptaga barockens o. a. äldre former — är karakteristisk för hans rika produktion. Verk (u. n.): 8 operor, bl. a. Vojäk a Tanec-nice (1927; Brno 1928), Hry o Marii (1933; Brno 1934), Divadlo za bränou (1933; Brno 1934), Ju-liette (1936—37; Praha 1938), 2 radiooperor, 12 baletter, bl. a. Spalicek (1931; Praha 1932); symf. nr 1 (1942), nr 2 (1943), nr 3 (1945), nr 4 (s. å.) och nr 5 (1948), ork.-stycken, bl. a. Half-Time (1925), La bagarre (1926), La Rhapsodie (1928), Concerto grosso (1938), Tre Ricercari (s. å.), kons, för 2 pianon och ork. (1943), pianokons. (1925 och 35), Concertino för piano och ork. (1937), Sinfonietta giocosa för piano och kammarork. (1940), kons, för cembalo och kammarork. (1935), violinkons. (1932 och 43), Concerto da camera för violin och stråkork. (1941), violoncellkons. (1931, ominstrumenterad 1940), Sonata da camera för violoncell och kammarork. (1940), Sinfonia concertante för violin, oboe, fagott, violoncell och ork. (1949) o. a. ork.-verk; körverk m. ork., körer: stråksextett (1932), stråkkvintett (1927), stråkkvartett nr 1 (1921), nr 2 (1926), nr 3 (1932), nr 4 (1936), nr 5 (1938), nr 6 (1947), pianokvintetter (1934 och 44), pianokvartett (1942). violoncellsonater (nr 2, 1941) o. a. kammarmusik: pianomusik, sånger m. m. — Litt.: M. Safrånek, B. M.... (1944; m. komp.-fört.). B. W-r Mazrtin y Sole'r, Vicente, spansk tonsättare (1754—1806), mot slutet av 1700-t. mycket beundrad som buffakompositör, främst genom operan Cosa rara. M. gjorde sin eg. karriär som operatonsättare i Italien (från 1781) och Wien. Han skrev omväxlande musikdramer och buffaoperor men förvärvade de största framgångarna inom den senare genren. Förutom Una cosa rara o sia 831 Tryckt 7/u 51 832