MIT J AN A trummor och ljudkurbitser, vilka äro fästade under xylofonstavarna som resonatorer. En något självständigare betydelse erhöll m. under 1600-t. i form av den s. k. e u n u c k-flöjten (fr. chalumeau eunuque), en skal-mej artad träbildning med blinda grepphål och kulformat överstycke, som i det inre omsluter membranen. I denna form nyttjades m. enl. M. Mersenne i Frankrike t. o. m. till 4—5-st. konserter. E. E. Misere're, lat., förbarma, begynnelseordet av Ps. 51 (VV 50), där inledningen till vers 3 lyder: Miserere mei, Deus, secundum magnam misericordiam tuam, Gud var mig nådig efter Din godhet. M., som är en av de berömdaste s. k. botpsalmerna, har en framskjuten plats i den rom. liturgin under stilla veckans sista dagar, i det s. k. tenebrae-officiet, då det avslutar alla »kanoniska timmar». M. användes regelbundet i den rom. mässan i samband med antifonen ->Asperges me (som mässproprium förekommer den blott ett par ggr årl.). På bot- och fastedagar ingår den i laudes. För den spec. användningen i tenebrae har m. behandlats flerstämmigt. Äldsta bevarade ex. härrör från C. Festa 1517, som lät varannan vers sjungas i 4- el. 5-st. fauxbourdon-sats och varannan vers psalmodieras. Den rad av m.-kompositioner som därmed inleddes var främst avsedd för Sixtinska kapellet i Rom, som numera endast utför m. av Allegri, Baj och Baini. — Jämförande art.: Fauxbourdon 2, Tenebrae. T. N. Miskow, Sextus, dansk tonsättare och sångare (1857—1928), deb. på Det kgl. teater i Khmn 1880; senare verksam som sånglärare, kritiker och kördirigent. M. skrev scenmusik till Snehvide (1900; tills, m. C. Danning) och Fyrtöjet (1909), körverk och populära sånger, ss. Den spillemand snap-ped, m. m. samt självbiogr. Det var dengang (1926) och Pelikohl eller Så galt gik det (1928). Misraki', Paul, fransk tonsättare (f. 190 8 28/i), internat. berömd särsk. genom sina populära chansons, främst Tout va très bien, madame la marquise. Verk: Operetterna Normandie (Paris 1936; m. den kända schlagern Ca vaut mieux que d’att-raper la scarlatine), Si Eva si hubiese vestido (Buenos Aires 1943) och Le chevalier Bayard (Paris 1948); Rapsodia brasiliera för ork. (1946); filmmusik bl. a. till Manon (1949). K. R-n Missa ->Mässa. Missa'Ie (av lat. missa, mässa), den liturgiska bok, som innehåller texterna till den romerska mässan. M. har uppstått genom en sammanslagning av flera litur giska böcker, ss. sakramentarium och lektionarium. De tidigaste m. uppstodo redan mot slutet av 900-t. och början av 1000-t., men först under 1200-t. började de, främst genom inflytande från franciskanorden, bli vanliga. De medeltida stiften hade sina särtraditioner (usus), vilket avspeglas i deras m. Först 1570 utgavs det av Pius V rev. Missale Romanum, som skulle gälla hela den rom.-katolska kyrkan. M. omfattar Proprium de tempore med varierande partier för söndagar och Kristusfester (->-Mässpropriet), Ordo missae (offerritualen, ->Canon missae), som infogats omedelbart före påskdagens texter, vid bokens mittuppslag, Proprium de sanctis med de särsk. helgonfesternas texter (->Mässpropriet), Commune sanctorum med texter för olika grupper av helgon, som icke hava egna mässor, och Ordi-narium missae med de oföränderliga texterna. ->Mässordinariet. I sv. gudstjänstliv motsvaras m. av Kyrkohandbokens högmässoritual och Evangelieboken med dess texter för olika sön- och helgdagar. — Jfr Liturgiska böcker. R. S. Mistinguett [mistängä'tt], artistnamn för Jeanne Bourgeois, fransk revysångerska (f. 1869 23/2), särsk. under 1910- och 20-t. en av Paris mest firade revyartister och ledande kraft vid bl. a. Folies-Bergère och Casino de Paris. M. deb. på kaféestraden 1895 och på scenen 1897. Bland det otal chansons hon lanserade blev Mon homme ss. en av de slagkraftigaste hennes bestående signaturmelodi. Under sina turnéer med egen ensemble uppträdde M. i Sthlm 1931 och 47. K. R-n Mitja'na (y Gordon), R af a el, spansk musikvetenskapsman, diplomat (1869— 1921), stud, för E. Ocon, Pedrell och Saint-Saens. Han var verksam som diplomat i Ryssland, Turkiet, Marocko och Sverige (sp. minister i Sthlm); skrev scen- och orkestermusik. Skrifter: La musique en Espagne (i LavE 1: 4), L’orientalisme musical et la musique arabe (i Monde oriental 1906), En bibliografisk visit i Uppsala universitets biblioteks musikavdelning (i Allmänna svenska boktryckareföreningens meddelande 1907—08), Catalogue critique et descriptif des imprimés de musique des 16e et 17e siècles conservés å la Bibliothèque de 1’Université royale d’Upsala (bd 1, 1911; arb. forts, av Å. Davidsson, 2 bd 1951), Francisco Guerrero... (1922), Cristöbal Morales (s. å.), Anteckningar från Uppsala universitets bibliotek (12 bd; ms.) m. m. Cancionero de Upsala utg. av J. Bal y Gay 1944. — Ms. i MA:s bibliotek. 945 946