MOSOLOV Under 1600-t. upptecknades i M. den äldsta bevarade saml. av ry. folkvisor (1619, endast texterna). Slottskören utökades till ett antal av 70 sångare. År 1674 började operaföreställningarna i Kremls slottsteater. Under 1700-t. blev grevarna Sjeremetievs arvgods i M:s omgivningar (Kuskovo och Ostankino) betydelsefulla centra för musiklivet. Ända till år 1810 uppfördes där inte mindre än 73 olika operor och 18 baletter, därav flertalet fr. och it., men även en del ry. verk, ss. oratorier av Sjeremetievs livegne S. Degtiarev och en »heroisk opera», »Izmails erövring», av Kozlovskij. Efter stadens delvisa förstörelse genom brand under Napoleons fälttåg 1812 fick M:s musikliv på nytt ett snabbt uppsving under 1830-t. Glinkas förelöpare A. Verstovskij anställdes 1828 som musikinspektör vid M:s Kejs. teatrar. År 1859 började (Kejs.) Ryska musiksällskapet under ledning av N. Rubinstein sin verksamhet i M. Fr. o. m. 1860 anordnades regelbundna symfonikons., vilka dirigerats av bl. a. Rubinstein (1860—81), V. Safonov (1885—1905) och M. Ippolitov-Ivanov (från 1906). Samma sällskap gr. 1866 ett MK med N. Rubinstein som förste dir. (till 1881), varefter bl. a. S. Tanejev (1885 —89), Safonov (1889—1905), Ippolitov-Ivanov (1905—22), V. Sjebalin (1942—48) och A. Svesj-nikov (från 1948) varit dess ledare. MK, som är uppdelat på 5 »fakulteter», har upprättat spec. musikskolor, där särskilt musikbegåvade barn vid sidan av den vanliga läroverksutbild-ningen få ägna sig åt musikstudier, och flertalet av dessa elever fortsätta sedan sin utbildning vid kons. Elever och lärare ge regelbundna kons, i teatrar, fabriksklubbar och kulturpalats samt direkt ute på arbetsplatserna. Denna utåtriktade verksamhet får allt större omfattning. Förutom Stora akademiska teatern har M. ytterligare 4 fasta operateatrar samt 5 symfoniork. I de ord. konsertsalarna samt i fabriker, företag, fackförenings- och studentklubbar m. m. anordnas årl. 4 000 å 4 500 orkester-, kammarmusik- och solistkons., flertalet kommenterade med orienterande föredrag. Är 1945 öppnade M:s statliga filharmoni, gr. 1883, ett folkuniv. för musikkultur med historiska, teoretiska och stilkritiska föredrag, föreläsningsserier o. seminarieövningar, avsedda för allmänheten. — En viktig odlingshärd för kyrkomusiken var tidigare den s. k. »Synodalskolan» i M., som av S. Smolenskij utrustades med landets enda specialbibi, för kyrkomus. hdskr. från 1400—1800-t. Litt.: S. Smolenski, »Sami, av äldre kyrkohdskr. i M:s synodalskola» (1895); N. Dimitriev, »Den kejs. operascenen i M.» (1898); Manikin-Nev-struev, »Kejs. musiksällskapet, M.-sektionen...» (1899; alla ry.). M.S. MosoTov, Aleksandr Vasil j e vit j, rysk tonsättare (f. 1900 11/8), internat. uppmärksammad för sin ultraradikala ba lett »Fabriken» (Moskva 1927), vars musik under namn av »Maskinernas musik» vann stor spridning i Europa och USA. Utbildad av Glière och Mjaskovskij vid MK i Moskva framträdde M. med verk i traditionell rysk stil. Under inflytande av Schönberg, Stravinskij och Prokofjev kom han dock snart att tillhöra den yttersta extremismen. I Ryssland mottogs M:s modernistiska experiment mycket ogynnsamt, men sedan hans komposi-tionsstil mot slutet av 1930-t. mognat har hans produktion följt enklare och måttfullare linjer. Verk (u. n.): Operorna »Hjälten» (1928), »Dammen» (1930), »Signalen» (1942) och »Maskeraden» (1944), operetten »Friedrich Barbarossa» samt skådespelsmusik; 5 symf., »Antireligiös symf.» (1929), »Skymning», symf. fragment, sviter, uvertyrer m. m., 2 pianokons., »Akademisk svit» för piano och ork., en violoncellkons. (1946), en harpkons. (1939); 2 stråkkvartetter, »Danssvit» för pianotrio, altviolinsonat; körverken »Sfinxen» (1924), »Kirgisien», rapsodi (1933), 1924, Lenin-symf. (1928), Ukraina, symf. dikt (1942) samt a cap.-kantaten »Minin och Pozjarskij»; pianokompositioner, däribl. 5 sonater, sånger m. m. M. S. Mostad, Alf, norsk militärmusiker (f. 188 7 29/5), stud, för Kahn m. fl. i Berlin, var 1937—46 dirigent för 1. och sedan sistn. år för 5. divisjons musikkår. M. har skrivit Norsk rapsodi, Norrön suite för ork., 2 kantater, manskörer och arr. av folkmusik. ö. G. Moszkowski [måjkå'fski], Moritz, polsk pianist och tonsättare (1854—1925), en tid lärare vid Kullaksches Kons, i Berlin och känd bl. a. genom tacksamma, välklingande verk för piano och värdefulla pianopedagogiska arbeten. M. stud, vid MK i Dresden samt vid Stern-sches och Kullaksches Kons, i Berlin, där han deb. 1873; framträdde därefter i Tyskland, Warszawa samt Paris, där han bodde från 1897. Verk: Operan Boabdil (Berlin 1892), baletten Lauprin (1896); sviter op. 23, 39, 47, symf. dikten Jeanne d’Arc op. 19, pianokons. E-dur op. 59 (1898), violinkons. op. 30 o. a. ork.-verk; Spanische Tänze, Serenata, Guitarre, Etincel-les, konsertetyder, valser m. m. för piano; sånger o. a. M:s bror, skriftställaren Alexander M. (1851—1934), var bl. a. musikkritiker i Deutsches Montagsblatt i Berlin; skrev Poetische Musik-geschichte (1876; 81891), Die Kunst in tausend Jahren (1910) m. m. Å. B. Mote'tt (av fr. 'mot, under 1100-t. synonym till texte; lat. motetum, motetus, motellus, motecta, modeta, muteta etc.), 999 1000