MOZART 3. uppl. (1937, omtr. 1947) vid sidan av en nyare numrering. Ordningsnumren inom instrumentalverken följa Breitkopf & Härtels sam-lingsutgåva av Mozarts verk. Verk, som äro försedda med dessa nummer, inleda resp, kategori. Scenisk musik: Operorna Die Schuldigkeit des ersten Gebotes (Salzburg 1767), Apollo et Hyacinthus (Salzburg 1767), La finta semplice (1768; Salzburg 1769), Bastien und Bastienne (Wien 1768; Sthlm 1893), Mitridate, re di Ponte (Milano 1770), Ascanio in Alba (Milano 1771), Il sogno di Scipione (Metastasio; Salzburg 1772), Lucio Silla (Milano 1772), La finta giardiniera (R. Calzabigi; München 1775), Il re pastore (P. Metastasio; Salzburg 1775), Zaide (1779?; delvis försvunnen; framförd i bearb. av R. Hirsch-feld i Wien 1902), Idomeneo, re di Creta (München 1781), Die Entführung aus dem Ser ail (C. F. Bretzner; Wien 1782; Enleveringen ur seraljen, Sthlm 1814), L’oca del Cairo (1783; ofullb.; i bearb. av J. Wilder och C. Constantin uppf. i Paris 1867), Lo sposo deluso (1783; ofullb.; i bearb. av Mojsisovitj uppf. i Leipzig 1911), Der Schauspieldirektor (Wien 1786; Theater-direk-tören, Sthlm 1857), Le nozze di Figaro (L. Da Ponte; Wien 1786; Figaros bröllop(p), Sthlm 1821), Il dissoluto punito o sia il Don Giovanni (L. Da Ponte; Prag 1787; Don Juan, Sthlm 1813), Cosi fan tutte (L. Da Ponte; Wien 1790; Troheten på prof, Sthlm 1830), Die Zauber-flöte (E. Schikaneder; Wien 1791; Trollflöjten, Sthlm 1812) och La clemenza di Tito (efter Metastasio; Prag 1791; Titus, Sthlm 1823); baletten Les petits riens (J. G. Noverre; Paris 1778; Amoriner, Sthlm 1925), skådespelsmusik till T. P. von Geiblers Thamos, König von Ägypten (1779; av J. Böhm begagnad som scenmusik till K. M. Plümeckes Lanassa (Frankfurt a. M. 1790), inlägg i främmande verk etc. Symfonier: 1 Ess-dur K. 16 (1764—65), 2 B-dur K. 17 (1765; tvivelaktig), 3 Ess-dur K. 18 (1765; trol. av C. F. Abel), 4 D-dur K. 19 (1765), 5 B-dur K. 22 (1765), 6 F-dur K. 43 (1767), 7 D-dur K. 45 (1768), 8 D-dur K. 48 (1768), 9 C-dur K. 73 (1771), 10 G-dur K. 74 (1770), 11 D-dur K. 84 (1770), 12 G-dur K. 110 (1771), 13 F-dur K. 112 (1771), 14 A-dur K. 114 (1771), 15 G-dur K. 124 (1772), 16 C-dur K. 128 (1772), 17 G-dur K. 129 (1772), 18 F-dur K. 130 (1772), 19 Ess-dur K. 132 (1772), 20 D-dur K. 133 (1772), 21 A-dur K. 134 (1772), 22 C-dur K. 162 (1773), 23 D-dur K. 181 (1773), 24 B-dur K. 182 (1773), 25 g-moll K. 183 (1773), 26 Ess-dur K. 184 (1773), 27 G-dur K. 199 (1773), 28 C-dur K. 200 (1773), 29 A-dur K. 201 (1774), 30 D-dur K. 202 (1774), 31 D-dur (»Paris») K. 297 (1778), 32 G-dur K. 318 (1779), 33 B-dur K. 319 (1779), 34 C-dur K. 338 (1780), 35 D-dur (»Haff-ner») K. 385 (1782), 36 C-dur (»Linz») K. 425 (1783), 37 G-dur K. 444 (1783; endast inl. av M., verket i övrigt av M. Haydn), 38 D-dur (»Prag») K. 504 (1786), 39 Ess-dur K. 543 (1788), 40 g-moll K, 550 (1788) och 41 C-dur (»Jupiter») 1037 K. 551 (1788). Utöver gängse numrering tillkomma: F-dur K. 75 (1771), F-dur K. 76 (1767), D-dur K. 81 (1770; tvivelaktig, trol. av L. Mo-zart), D-dur K. 95 (1770), C-dur K. 96 (1771), D-dur K. 97 (1770), D-dur K. 161b (1772), B-dur K. Anhang 8 (1778; tvivelaktig), Ess-dur (Sinfonie concertante) för oboe, klaver och ork. K. Anhang 9 (1778), B-dur K. Anhang 214 (1768), B-dur K. Anhang 216 (1771) och G-dur K. Anhang 221 (1768). Kassationer, serenader, divertimenti och smärre ork.-verk (med Breitkopfs genomgående numrering): Kassation nr 1 G-dur K. 63 (1769), 2 B-dur K. 99 (1769); serenad nr 3 D-dur K. 100 (1769), 4 F-dur K. 101 (1776), 5 D-dur K. 185 (1773), 6 D-dur K. 203 (1774), 7 D-dur K. 204 (1775), 8 D-dur (Serenata not-turna) för 2 ork. K. 239 (1776), 9 D-dur (»Haff-ner») K. 250 (1776), 10 D-dur (Notturno) för 4 ork. K. 286 (1776—77), 11 D-dur K. 320 (1779), 12 B-dur K. 361 (1781), 13 Ess-dur K. 375 (1781), nr 14 c-moll för blåsare K. 388 (1782), Sere-nade (»Eine kleine Nachtmusik») G-dur för stråkork. K. 525 (1787); divertimento nr 15 Ess-dur K. 113 (1771), 16 D-dur K. 131 (1772), 17 Ess-dur K. 166 (1773), 18 B-dur K. 186 (1773), 19 C-dur K. 187 (1773; bearb. av komp, av Gluck o. a.), 20 C-dur K. 188 (1776), 21 D-dur K. 205 (1773), 22 F-dur K. 213 (1775), 23 B-dur K. 240 (1776), 24 F-dur K. 247 (1776), 25 D-dur K. 251 (1776), 26 Ess-dur K. 252 (1776), 27 F-dur K. 253 (1776), 28 B-dur K. 270 (1777), 29 B-dur K. 287 (1777), 30 Ess-dur K. 289 (1777) och 31 D-dur K. 334 (1779); Galimathias musi-cum K. 32 (1766), Maurerische Trauermusik K. 477 (1785), Ein musikalischer Spass K. 522 (1787), marscher, danser m. m. Konserter: Piano: 1 F-dur K. 37 (1767), 2 B-dur K. 39 (1767), 3 D-dur K. 40 (1767), 4 G-dur K. 41 (1767; samtl. delvis sammanställda efter andra tonsättare), 5 D-dur K. 175 (1773), 6 B-dur K. 238 (1776), 7 F-dur för 3 pianon och ork. K. 242 (1776), 8 C-dur K. 246 (1776), 9 Ess-dur K. 271 (1777), 10 Ess-dur för 2 pianon och ork. K. 365 (1779), 11 F-dur K. 413 (1782— 83), 12 A-dur K. 414 (1782), 13 C-dur K. 415 (1782—83), 14 Ess-dur K. 449 (1784), 15 B-dur K. 450 (1784), 16 D-dur K. 451 (1784), 17 G-dur K. 453 (1784), 18 B-dur K. 456 (1784), 19 F-dur K. 459 (1784), 20 d-moll K. 466 (1785), 21 C-dur K. 467 (1785), 22 Ess-dur K. 482 (1785), 23 A-dur K. 488 (1786), 24 c-moll K. 491 (1786), 25 C-dur K. 503 (1786), 26 D-dur (»Kröningskons.») K. 537 (1788) och 27 B-dur K. 595 (1791); Rondo D-dur K. 382 (1782), Rondo A-dur K. 386 (1782). — Violin: 1 B-dur K. 207 (1775), 2 D-dur K. 211 (1775), 3 G-dur K. 216 (1775), 4 D-dur K. 218 (1775) och 5 A-dur K. 219 (1775); D-dur K. 277 a (1777; omarb. av främmande hand), C-dur för 2 violiner och ork. K. 190 (1773), Ess-dur (»Kon-zertante Sinfonie») för violin, altviolin och ork. K. 364 (1779) o. a. — Blåsinstr.: Flö'tkons. nr 1 G-dur K. 313 (1778) och 2 D-dur K. 314 (1777 —78), kons, för flöjt och harpa m. ork. C-dur 1038