DET MUSIKALISKA SVERIGE ställdes av Gustaf III den 8 aug. 1771. M:s storslagna program kunde länge endast till ringa del förverkligas, bl. a. på grund av penningbrist; den främsta inkomstkällan utgjorde i början konserter under medv. av medl. själva. Undervisningsverket, som är det äldsta utom-it. kons, och där undervisningen alltifrån början varit fri, kunde sålunda periodvis ej hållas i gång. M:s mångårige sekr., P. Frigel, lyckades dock mot 1700-t:s slut få till stånd en regelbundnare undervisning åtminstone i sång. En donation 1813 på 10 000 rdr från kronprinsen, Carl Johan, möjliggjorde sedan en utvidgad verksamhet, varigenom undervisningsverket mot mitten av årh. växte ut till en allt fullständigare mus. utbildningsanstalt, som 1864 fick namnet konservatorium. En blomst-ringsperiod för M. betydde hertigens av Östergötland, sedermera Oskar II, presidietid 1864— 72. Kons, utvidgades till att 1885—88 omfatta även en teater- och 1899—1913 och fr. o. m. 1924 även en operaskola. Genom talrika donationer, bland vilka Jenny Linds stipendiefond och Christine Nilsson-fonden äro de största, har M. fått möjlighet att till elever o. a. årl. utdela stora belopp för fortsatta in- och utländska studier. Trots en organisation som ett slutet sällskap framträdde M:s karaktär av Kungl. M:ts sakkunniginstans i mus. frågor tidigt. Redan 1773 överflyttades prövningen av blivande orgelbyggare från Kungl. Vetenskapsakad. till M., och 1814 ålades denna att examinera sökande till musiklärartjänster vid allm. skolor. Sedan 1932 står även Musikhistoriska museet i Sthlm under M:s överinseende. M:s och undervisningsverkets nu gällande stadgar och reglemente, i vilket bet. konservatorium utbytts mot musikhögskola, fastställdes 1940, med vissa ändringar 1945. M:s och högskolans angelägenheter handhavas närmast av akad:s preses, nu Bror Jonzon, styrelse och förvaltningsnämnd samt av skolans lärarråd, vars ordf, är skolans dir., f. n. E. Ralf. M:s nuv. sekr. är K. Atterberg och föreståndare för dess förnämliga bibi. G. Mo-rin (->Musikaliska akademiens bibliotek). Akad. består av högst 80 sv. och har rätt att invälja högst 50 utländska ledamöter och att utse högst 40 sv. el. utländska associéer. Musikhögskolan hade vårterminen 1951 47 lärare och 258 elever. M. utdelar sedan 1945 med konungens medgivande en egen medalj, »För tonkonstens främjande». Litt.: O. Morales & T. Norlind, Kungl. Musikaliska akademien 1771—1921 (1921); O. Morales, Kungl. Musikaliska akademien 1921— 1931 och 1931—1941 (1932 resp. 1942); S. Walin, Kungl. Svenska Musikaliska akademien. Förhistoria, första stadgar och instiftande (1945); sekr:s årsberättelser (1919—42 i STM, därefter i Kungl. Musikaliska akad:s årsskrift). S.W. 1057 Musikaliska akademiens bibliotek, Kungl. (Svenska), Sveriges enda specialbibliotek på musikaliskt område, gr. liksom MA 1771. Biblioteket äger Nordens största musiksamling, nu uppgående till omkr. 500 000 nr musikalier, därav omkr. 20 000 hdskr. — med bl. a. autografer av ett flertal av de internationellt ledande tonsättarna —, vartill komma omkr. 20 000 böcker om musik och ca 15 000 brev. — Bibliotekets chef är sedan 1933 G. Morin. Förutom värdefulla manuskriptsaml. av de flesta mera betydande sv. tonsättarna är bibi, särsk. rikt på 1700-talsmusikalier. Bland de främsta saml. märkes J. F. Hallardts, inköpt 1795 och bestående av 1700-talsmanuskript och -tryck, även litt. Från 1790-talets senare hälft och av ung. samma karaktär är sällskapet Utile Dulcis musiksaml. År 1847 mottog bibi, som donation av J. Mazer den s. k. Mazerska saml., omfattande omkr. 3 400 nr, även den 1700-talsmanuskript och -tryck. Vidare märkas hertig P. A. Fouché d’Otrantes saml. av partitur till operor och kantater, skänkt 1858, och greve Gustaf Göran Gabriel Oxenstiernas saml. från 1860, innehållande partitur, arior och ensembler ur operor samt klaverutdrag, mestadels från 1600- och 1700-t. Tyska kyrkans saml. överlämnades 1874 och består av vokalmusik från 1500- och 1600-t., däribl. det enda fullständiga exemplaret av J. H. Scheins Diletti Pastorali (1624) och det enda kända ex. av E. Hoffmanns XXIIII Cantiones... (1577). Ytterligare kan nämnas ingenjör C. O. Boijes af Gennäs saml. gitarrmusik, skänkt 1924. Litt.: Katalog öfver Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek (2 d., 1905—10); C. F. Hen-nerberg, Brevsamlingen i Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek (i STM 1927); dens., Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek (i NTBB s. å.); G. Morin, Musikaliska akademiens bibliotek (i Nordisk familjeboks månadskröni-ka 1938). G. M. Musikaliska konstföreningen, en i Sthlm 1859 gr. förening för utg. av tidigare ej publ., företrädesvis större värdefulla komp, av sv. tonsättare (till 1905 även norska). De först publ. verken ut-kommo 1860. T. o. m. 1950 ha utg. 135 olika komp., vartill komma vissa piano-arr. av ork.- och kammarmusikverk, representerande Sveriges ledande tonsättare under denna tid. Ordf, är sedan 1940 Otto Olsson. — Litt.: Matrikel för år 1910 med 50-årsberättelse. G.M. Det musikaliska Sverige, musiktidskr. 1058 34. Musik. III