MUSIKPSYKOLOGI förbunden), har på sista tiden fått kommunernas allt kraftigare stöd genom inrättandet av kommunala musikledartjänster. Det stigande musikintresset har noterats av statsmakterna genom tillsättandet av 1947 års musikutredning. Genom denna utveckling har musikpedagogiken vidgats från att huvudsaki. ha varit en skolans och yrkesmusikerutbildningens angelägenhet till att bli en fråga om folklig musikuppfostran i stort. I alla musiklivets olika yttringar har den ped. synpunkten blivit allt starkare framträdande. Litt.: J. Curwen, The art of teaching... be-ing the teacher’s manual... (1875; fl. uppl.); E. Jaques-Dalcroze, Methode Jaques-Dalcroze (11 h., 1900—11); F. Jöde, Musik und Erziehung (21924); A. T. Davison, Music education in America (1926); G. Kugler, Unterrichtsskizzen zum Schulgesang (1927); E. B. Birge, History of Public school music in the United States (1928); F. Jöde, Das schaffende Kind in der Musik (1928); E. Pfannenstiel, Entwurf eines Musik -lehrplans für die achtklassige Volksschule... (1928); G. Schünemann, Geschichte der deut-schen Schulmusik (2 bd, 1928—32); E. Preuss-ner, Allgemeine Pädagogik und Musikpädago-gik (1929); W. Diekermann, Der Musikunter-richt in der Volksschule (1929); S. Coleman, Creative music for children (1929); R. Münnich, Jale ... (1930); G. Schünemann, Musik-Erzieh-ung... (1930); Grundfragen der Schulmusik (1931; utg. av J. Moser); Handbuch der Mu-sikerziehung (1931; utg. av E. Bücken); Käte Mollowitz, Über die Musikerziehung bei Ann Glover und John Curwen (diss. 1933); J. Mur-sell, Human values in music education (1934); W. Earhart, The meaning and teaching of music (1935); A. Hundoegger, Leitfaden der To-nika-Do-Lehre, für den Schulgebrauch (71938); J. Mursell & M. Glenn, The psychology of school music teaching (21938); J. Mursell, Music in American schools (1943); R. Schooch, Musikerziehung durch die Schule (1946); Marian Brooks & H. A. Braun, Music education in the elementary school (1946); Musical education (1946; utg. av H. W. Shaw); A. Nikolajev, Music education in the USSR (1947); A. Lech-ner, Ein froher Weg ins Reich der Töne (2 bd, 1949); V. Jones, Music education in the college (1949); H. Berekoven, Musikerziehung... (1950); Louise Kifer Myers, Teaching children music in the elementary school (1950); J. Mursell, Music and the classroom teacher (1951). Nordisk litt.: F. Höffding, Den elementaere Hörelaere (1936); S. Walin, Musiken vid skolorna i Sverige under upplysningstidevarvet (i STM 1938); H. Torell, Musikundervisningen i skolan... (1944); dens., Musikalisk fostran i skolan (2 d., 1944—46); J. Norrman, Skolsång och notskrift (2 d., 1945); H. Torell, Sången i småskolan (21947); dens., Musik och fostran (1948); Annie Petersson, Vi sjunger och spelar (1949); A. Aulin, Musiken i folk- och småskolan (1950). B,F, 1109 Musikprocessen, beryktad rättegång i Uppsala år 1800, varvid ett musikaliskt fiasko inom Akademiska kapellet togs till förevändning för att från univ. avlägsna några musikamatörer bland lärarna, vilka politiskt ansågos vara jako-biner. Upphovsmannen till det hela var den kvicke och mångsidige G. A. Silverstolpe, då docent vid univ. Då vid en akademisk högtid den 4 april Gustav IV Adolfs kröning skulle högtid-lighållas, lyckades Silverstolpe förmå dåv. dir. mus., den senile Lars Fredrik v. Leijel (1744— 1808), att på musikprogrammet upptaga en tonmålning, Bataille de Fleurus av F. Mezger. I denna ingick några takter av Marseljäsen, och eftersom detta ansågs högst anstötligt för ifrågavarande fest förbjöd rektor styckets uppförande. Silverstolpe och flera andra medl. av kapellet vägrade spela ersättningsstycket, en Haydn-symfoni, som därför utfördes med så få och oövade stämmor, att det hela blev »som de ohyggligaste läten, anbragta i form af musique». Åtal anställdes mot de medagerande, och efter långvariga rättegångsförhandlingar fälldes hårda domar mot de skyldiga. Silverstolpe avsattes och relegerades från univ., Leijel avsattes (denna dom gick dock ej i verkställighet), docenten och amatörcellisten, senare biskopen, M. Wallenberg avsattes på 1 år, och flera av studenterna fingo sitta i univ:s häkte. Litt.: Handlingar i... mål, rörande de oor-dentligheter, hwilka förefallit wid upförandet af musiken å Gustavianska lärosalen den 4. april 1800... (1800; bihang 1801); B. Schöld-ström, Förbiskymtande skuggor (1883); Några anteckningar om adliga ätten Silfverstolpe (1884; utg. av C. Silfverstolpe); G. Norlén, M. i Uppsala år 1800 (i SM 1912); D. Fryklund, Om Marseljäsen i Sverige (i STM 1935). C.-G. S. M. Musikpsykologi, den forskningsgren, som sysslar främst med människans beteende, hennes reaktioner och upplevelser i samband med de företeelser, som inordnats under begreppet musik (tonkonst). Även om iakttagelser över musikens djupgående inverkan på människan gjorts mycket tidigt och t. o. m. systematiserats (t. ex. i den antik-grek, etosläran el. i upplysningstidens affektlära), så växte dock m. som modernt vetensk. fack inte fram förrän under 1800-t:s sista årtionden. I full överensstämmelse med härskande riktningar inom den allm. psykologin skedde detta först ss. undersökningar av vårt sätt att reagera inför tonkonstens element, dvs. inför ur det mus.-konstnärliga sammanhanget lösryckta toner, tonföljder, tonsammanställningar och intervall. (Jfr Flerstämmighet.) Denna m:s deldisciplin, den 1110