N E M T J I N OV A provisatorisk kontrapunkt inom ramen av ett el. ett par ackord. Mest utmärkande är emellertid den högt utvecklade rytmiken med syn-kopen som viktigaste beståndsdel. Negrernas musiksinne är näml, i första hand rytmiskt inriktat; de känslostämningar de vita inlägga i melodier ger negern uttryck åt genom en mångfald av de finaste rytmiska nyanser. Det stora flertalet n. äro spridda och kända genom arr. och transkr. av senare tiders amer. negerkompositörer ss. H. Burleigh, N. Dett, J. R. Johnson, C. C. White m. fl. Litt.: L. M. Garrison, Slave songs of the United States (1867; omtr. 1927); H. W. Odum & G. B. Johnson, The negro and his songs (1925); Religious folksongs of the negro utg. av N. Dett (1926); The book of American negro spirituals utg. av J. R. Johnson (s. å.); J. Tiersot, Chansons nègres (1933); Dett collec-tion of negro spirituals utg. av N. Dett (4 bd, 1936); G. P. Jackson, White and negro spirituals (1943); B. Nettl, Die Negro-Spirituals (i M 1950). H.M-g Neidhart von Reuenthal (N i t h a r t) [na^thart fånn rå1'-], tysk minnesångare (d. trol. eftei’ 1245), en av de främsta, bördig från Bayern. N. deltog 1217—19 i hertig Leopolds korståg och var efter 1230 bosatt i Niederlengbach, Österrike. Av hans produktion (publ. i DTÖ 37: 1) ha 62 mel. bevarats, därav 17 till egen text, med förkärlek skildrande humoristiska bond-scener, varmed N. öppnar en ny väg inom minnesången. Vid sidan av dessa burlesker återfinnas lyriska och pastorala episoder i »sommar- och vintersångerna». N:s stil blev i viss mån skolbildande och gav upphov till en lång rad anonyma pastischer, ofta förvillande lika originalet. — Litt.: H. J. Moser, Geschichte der deutschen Musik 1 (1923). B.Hbs Neithardt [na^thart], August Heinrich, tysk tonsättare och sångpedagog (1793—1861), från 1843 sånglärare vid och 1845 ledare av domkyrkokören i Berlin, vars världsrykte han grundade. Som tonsättare lever N. alltjämt i sånger ss. lch bin ein Preusse... (1826) och manskvartetter, däribl. An die Freude (Fröjd i hjärtan och pokaler). Utg. bd 5—7 av F. Commers Musica sacra ... — LMA 1853. G. P. Ne'jedly, Z d e n è k, tjeckisk musikhistoriker (f. 1878 10/2), dr phil. 1900. N., som stud, musik för Fibich och musikvetenskap för Hostinsky vid univ. i Prag, blev 1909 bitr, och senare ord. prof, där; 1947 preses vid Konstakad. i samma stad. Skrifter: »Böhmens musikhistoria» (3 bd, 1904 —13), »Den moderna böhmiska operan fr. o. m. Smetana» (1911), biogr. över Smetana (ty. uppl. 1924; 4 bd, -T949, tj.), Mahler (1912), Wagner 1177 Karl Nef. Vera Nemtjinova. (1917) och Novåk (1921) m. m. Red. musiktidskr. Smétana och Hudebni slovanik. Biogr. av V. Pekårek 1948. N:s son, tonsättaren Vit N. (1912—45), har främst skrivit ork.-verk, däribl. 3 symf. G. M. Nelepp, Georgij, rysk operasångare, tenor, var under flera år engagerad vid Kirovoperan i Leningrad. Sedan 1944 anställd vid Stora operan i Moskva tillhör han där de främsta krafterna. Gästspelade 1949 i Praha. M. S. Ne'llius, Georg, tysk tonsättare och musikpedagog (f. 1891 29 / 3), har vunnit anseende främst genom en rad stora körverk. N., som stud. bl. a. vid MK i Köln, har verkat som musikdir. i Neheim och musiklärare i Herne (Ruhr). Verk: Deutsche Messe för manskör op. 43, Von deutscher Not för soli, kör, orgel och ork. op. 44, Stabat Mater för manskör och orgel op. 56, rekviem för soli, manskör och orgel op. 58, oratoriet Bergwerk muss blühen för soli, mans-och gosskör, orgel och ork. (1949); skolkörer; pianostycken; sånger o. a. — Litt.: H. J. Moser, Wer ist G. N.? (i ZfM 1932). H. M-g Nelson [ne'lsan], Louis (B i g Eye) Delisle, amerikansk jazzmusiker av negerhärkomst (1885—1949), klarinettist, brukar anses som en av de allra första jazzmusikerna. N. spelade redan före sekelskiftet och torde ha tillhört de flesta av New Orleans tidigare jazzork. O. H. Nemenov, Genia, -»Luboshutz. Nemtji'nova (Nemchino va), Vera, rysk dansös, från 1916 medl. av Djagilev-baletten (ballerina 1924), där hon framträdde i bl. a. Les biches, Les matelots, Soleil de nuit och Rosendrömmen. N. var åren 1930—35 prima ballerina vid operan i Kaunas och knöts därefter till Ryska Monte Carlo-baletten, med vilken hon uppträdde på bl. a. K. teatern i Sthlm 1937. Har 1178