NUMMEROPERA teoretiskt i sina Lettres sur la danse et sur les ballets (1760; fl. omtryck; eng. övers. 1930) samt Lettres sur les arts imitateurs en général et sur la danse en particulier (1807), och med dem påverkade han en rad yngre koreografer, ss. Antoine Bournonville (och genom honom även August B.), J. Dauberval, J. Aumer, C. Didelot m. fl. De principerna lågo givetvis också till grund för hans egna pantomimbaletter, bland vilka ss. särsk. uppmärksammade kunna nämnas La toilette de Vénus (Lyon 1758), Les caprices de Galathée (trol. s. å.), Renaud et Armide (trol. 1759), Psyché et 1’Amour (Stuttgart 1762), Medée et Jason (Stuttgart 1763), Adèle de Ponthieu (Wien 1773), Apelles et Campaspe (Wien 1774) och Annette et Lubin (Paris 1778). N. gjorde också koreografin till Mozarts Les petits riens (Paris 1778). Litt.: C. C. Noverre, Life and works of the Chevalier N. (1882); H. Niedecken, J. G. N. (1914); D. Lynham, The Chevalier N. (1950). K. R-n No'vikov, Anatolij Grigorjevitj, rysk tonsättare och kördirigent (f. 189 6 30/4), skapare av många av Sovjetunionens populäraste visor och soldatsånger, bl. a. »Världsungdomssången». Urspr. skollärare stud. N. senare vid MK i Moskva bl. a. för Glière. Hans komp, omfatta operan »Sägnen om Ilja Muromets» (1920), en rapsodi över gamla soldatvisor för blåsork., körverken Grigorij Kotovskij (1940) och »Leve Röda Armén» (1944), bearb. av ry. folkvisor m. m. M.S. No'vikov, L a u r e n t, amerikansk dansör och balettmästare av rysk börd (f. 1888), vann internat. rykte som partner åt Anna Pavlova och Tamara Karsavina. Utbildad vid Kejs. balettskolan i Moskva, blev N. 1909 premiärdansör och var 1914—18 balettm. vid operan där. Åren 1911—14 samt 1921—28 turnerade han med Pavlova, 1919 med Djagilev-baletten och 1920—21 med Karsavina. Som balettm. var han därefter engagerad vid Chicagooperan (1929—33) och vid Metropolitan (1941—45). — Amer. medb. 1929. K. R-n No'votnå, Jarmila, tjeckisk operasångerska, sopran (f. 190 9 23/b), bl. a. känd genom sin medverkan i Salzburgfestspe-len 1930—38. Efter stud, i Praha och Milano deb. N. 1926 som Violetta i La traviata på Nationalteatern i Praha. Hon vann snabbt internat. rykte och engagerades till Milano, Florens, Berlin, Wien, Warszawa, Paris etc. N. deb. 1939 i San Francisco som Madame Butterfly och har sedan 1940 uppträtt på Metropolitan; gästspelat på Teatro Colén i Buenos Aires och medv. i filmer. Roller: Cherubin i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten, Octavian i Rosenkavaljeren, 1285 Jarmila Novotna. Frasquita i Der Corregidor, Desdemona i Otel-lo, Mimi i Bohème, titelr. i Jenufa och Giu-ditta (vid urpremiären i Wien 1934) o. a. H. M-g Nowowie'jski, Felix (Feliks), polsk tonsättare och dirigent (1877—1946), var 1920—27 lärare vid MK i Poznah. N., som var elev till bl. a. Bruch, skrev scen-, ork.- och kyrkomusik, oratorier, bl. a. Quo vadis op. 30 (1907), orgelstycken och sånger m. m. NTO, förk. för Nationaltemplarorden -^-Musikaliskt folkbildningsarbete, avd. Sverige. Nuci(u)s, Johannes, tysk tonsättare (omkr. 1556—1620), abbot i klostret Him-melwitz, skrev utmärkta motetter o. a. kyrkomusik. — 3 stycken utg. av B. Wid-man 1933. — Litt.: B. Widman, J. N.... (1922); E. Kirsch, Von der persönlich-keit und dem Stil des ... J. N. (1926). Nummeropera, populär bet. för en operatyp, bestående av mer el. mindre fast hopfogade »nummer»; arior, duetter, ensembler, baletter etc., interfolierade av recitativ el. talade dialoger, vilkas främsta uppgift är att föra den dramatiska handlingen vidare. 1286