Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ortmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORT M ANN
Anna Oscar.
Gina Oselio.
tionsformen. Han utgav bl. a. Tratado de
glosas sobre clausulas y otros generös de puntos
en la musica de violones (1553; it. uppl. s. å.;
nytr. av M. Schneider 1913; 21936; m. övers,
och kommentar). — Litt.: S. J. Subirå, La
musica en la casa de Alba (1927). I. S.
Ortmann, Otto Rudolph, amerikansk
musikpedagog och tonsättare (f. 1889
25/i), blev 1913 lärare vid Peabody Cons.
of Music i Baltimore; dess dir. 1928—42.
O. har skrivit ork.-, kammar- och
pianomusik samt sånger; Physical basis of piano
touch and tone (1925), Physiological mechanics
of piano technique (1929) m. m. B. Hbs
Ory [å'ri], Edward (Kid), amerikansk
jazzbasunist av negerhärkomst (f. 1889),
framträdde 1942 i B. Bigards orkester.
O., som några år tillhörde King Olivers ork.,
leder sedan 1944 en liten ensemble, vilken
spelar i New Orleans-stil; skrivit Savoy blues och
Muskat ramble. O. H.
OSA, förk. för ->Ochranny Svaz
Autorsky.
Osa, Sigbjörn Bernhoft, norsk
violinist (f. 1910 3/5), har, efter stud, för
Brustad samt i Berlin, genom föredrag
och konserter på hardingfele inom och
utom landet gjort en banbrytande insats
för kännedomen om detta instr. ö. G.
Osanna ^Hosianna.
Osborn [å'zbon], Franz, engelsk
pianist och pianopedagog av tysk börd (f.
1903 11/7), sedan 1934 bosatt i England.
O. deb. i Köln 1922 och har även besökt
Sverige (ffg. 1930).
O. stud. bl. a. för A. Schnabel och vid MH
i Berlin för L. Kreutzer och Schreker; har
ofta framträtt tills, m. violinisten M. Rostal
(på grammofon bl. a. Beethovens samtl.
violinsonater). Skrivit kammar- och pianomusik,
sånger m. m. A. B.
Osborne, Adrienne, ->Kraus, F. von.
Oscar I (Josef Frans Oscar),
svensk konung, tonsättare (1799—1859),
43
far till prins Gustaf och beskyddare av
tonkonsten. Han hyllades i verk av
framstående inhemska tonsättare; bl. a. skrev
O. Lindblad för trontillträdet musiken till
kungssången Ur svenska hjärtans djup.
— Förste led. av MA 1813.
Redan i barndomen framträdde hos O.
artistiska anlag, särsk. på det mus. området. Han
uppträdde i trängre kretsar både som sångare
och pianist (elev av Passy), bl. a. inom
Sällskapet för sångövningar. I Uppsala
stimulerades hans musikintresse genom kontakt med
E. G. Geijer, Malla Silfverstolpe och A. F.
Lindblad, som en tid var hans lärare och
hjälpte honom att på ett stilenl. sätt fullb.
musiken till den bortgångne E. Brendlers opera
Ryno. O. tonsatte även brottstycken av B.
von Beskows opera Trubaduren.
O:s verk (tr. o. i hdskr.) förvaras i MA:s
bibi, och omfatta drygt 20 olika komp.:
skå-despelsmusik, marscher (Sorgmarsch till Karl
XIII:s begravning, 1818), körstycken, sånger
m. m. — Litt.: F. Cronhamn, En furstlig
tonsättare (i SM 1885); A. Söderhjelm & C.-F.
Palmstierna, Oscar I (1944). C.-G. S. M.
Oscar, Anna Dorothea, f. Thulin,
1900—05 g. Hellström,
operasångerska, sopran (1875—1915), en
mångsidig, dramatiskt livfull och uppskattad
artist, anställd vid K. teatern i Sthlm
1896—1915. Litt. et art. 1903. LMA 1908.
O., som stud, för Signe Hebbe och
Dann-ström, framträdde redan 1891 på K. teatern
bl. a. som Papagena i Trollflöjten och deb. där
1895—96; även verksam som konsertsångerska,
bl. a. på framgångsrika turnéer i USA 1903,
06 och 09 samt i Sverige 1910.
Roller (u. n.): Titelr. i Salome, Marie i
Regementets dotter, Mimi i Bohème, titelr. i Tosca,
Vaino i Arnljot m. fl.
G. 2. ggn 1907 m. operasångaren, baryton,
Karl Martin O. (1879—1921), på sin tid en av
K. teaterns ledande artister, eng. där från 1904.
Åren 1909 och 10 företog han tills, m. sin maka
konsertturnéer i USA resp. Sverige. G. T-n
Oscarsteatern, Sthlm, den första för
operett byggda teatern i Sverige, invigd
i dec. 1906.
O., som till 1926 stod under A. Ranfts
ledning, hade redan från starten den måhända
främsta operettensemble landet ägt. Åren 1926
—32 driven som talscen i ab. Svensk teaters
regi (Brunius-Ekman) var O. från 1932 åter
operettscen under H. Lundholm.
Repertoaren tunnades efterhand ut med revy och
revyoperett, tills teatern 1937 åter blev talscen (dir.
Eklund). År 1942 drog G. Wally in på O.
med showoperetter och mus. utstyrselstycken,
och sedan 1947 har teatern drivits av A.
Sandrew med främst amer. operett på
repertoaren. Bland kapellm. märkas H. Meissner
(från 1906 i olika perioder), H. von Eichwald
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0036.html