PALMSTEDT Selim Palmgren. och 1939 prof, i komp, vid Sibeliusakad. P. har blivit internationellt känd främst tack vare sina pianoverk. — LMA 1937. Hdr vid univ. i Hfors 1950. P. stud, vid MK i Hfors 1895—99, för Ansorge och Busoni (piano) 1899—1901, Klatte och W. Berger (komp.) samt i Italien 1906—09. Han ledde 1909—12 Musikaliska sällskapets i Äbo ork., var 1921—26 lärare i musikteori vid Eastman School of Music i Rochester och blev 1930 musikkritiker i Hufvudstadsbladet, Hfors. Grundtonen i P:s musik är nordiskt ljus. Harmoniken och stämföringen uppvisa starkt egenartade drag. Som en utpräglad lyriker har han mestadels skrivit i mindre former. Av pianokonserterna har endast nr 5 traditionell form. Tungt vägande äro hans körverk, av vilka särsk. kvartettsångerna höra till det förnämligare som skapats i Norden. — G. 1. ggn 1910—29 m. sångerskan Maikki Jämefelt-P.; 2. ggn 1930 m. sångerskan, sopran, Minna T a 1-wik-P. (f. 1902 28/2), som stud, för bl. a. Ro-isina Tengén, Anna Hagelstam, H. Gura och Maikki Järnefelt; deb. i Hfors 1927 och har framträtt i Skandinavien, Polen och Baltikum. Verk: Operan Daniel Hjort (J. J. Wecksell; Äbo 1910; delvis omarb. uppf. i Hfors 1938) och skådespelsmusik; sviterna Årstiderna, Pasto-rale och Liten lyrisk svit, Ballad, Intermezzo marziale, Lustspelsuvertyr, pianokons, nr 1 g-moll (1904), nr 2 Floden (1913), nr 3 Metamorfoser (1916), nr 4 April (1928), nr 5 A-dur (1940) o. a. ork.-verk; Turun lilja (»Åboliljan»; kantat till Äbo stads 700-årsjubileum, 1927), kantaten Armonlaakson laulu (»Nådendalsång- en»; 1944), Vanhojen messujen aikaan (»På de gamla mässornas tid»), Torpflickan (J. L. Runeberg), Julkvällen (Runeberg), Dvärgens hämnd (Wecksell), Det skönaste landet (B. Gripenberg) o. a. körverk m. ork., sånger för bl. kör el. manskör (bl. a. Sjöfararen vid milan, Hiiden orjien laulu, Säv, säv susa, Pai-menen ilo, Darthulas gravsång, Friseglarens sång); balladerna Pakkanen (»Köld»), En sällsam fågel m. fl. sånger för en röst och ork.; över 100 pianostycken, violinkomp.; sånger; folkvisearr. och -bearb. m. m. — Litt.: S. P., Minusta tuli muusikko (»Jag blev musiker»; 1948). J. R-s Palmstedt, Erik, stadsarkitekt (1741 —1803), organist i Riddarholmskyrkan 1763—83. — LMA 1781. Prof:s tit. 1791. P:s far, Johan P. (eg. Palm), var 1737— 71 violinist i K. hovkapellet. Själv var P. en god orgel- och klaverspelare. Hans hustru Gustava hade en välklingande sopran och hyllades av C. M. Bellman bl. a. i pastoraler-na »Fiskarstugan» och »Häckningen». Under sin utländska resa 1778—80 gjorde P. intressanta dagboksanteckningar bl. a. om olika länders musikkultur. Flera berömda orgelfasader ha ritats av P., t. ex. den i Storkyrkan, Sthlm. I MA:s bibi, förvaras i hdskr. en koralbok (1770) med försök till stark rytmisk utjämning. Litt.: E. Palmstedt, Resedagbok 1778—80... (1927; utg. av M. Olsson); Ä. Setterwall, E. P. 1741—1803... (diss. 1945); C.-G. S. Mömer, Något om Johan Wikmanson, E. P. och Olof Schwan... (i STM 1946). P:s son, teknikern Carl P. (1785—1870), var en synnerligen mångsidig och effektiv vetenskapsman, inom musiken främst känd för sina forskningar rörande olika akustiska fenomen. — Prof:>s tit. 1830. LMA 1856. Han valde först musikerbanan, bedrev senare naturvetensk. stud, och var 1829—52 föreståndare för Chalmerska skolan i Gbg; 1857—61 direktionsled. vid MA i Sthlm, där han 1859— 61 höll instruktiva föreläsningar i akustik. Väckte 1856 förslag om normalstämgaffielns införande och examinerade orgelbyggare vid MA. Hans föredrag över flera mus. specialproblem äro bevarade i MA:s handlingar. C.-G. S. M. van der Pals (eg. van Gilse van der Pals), Nicolai Ferdinand, finländsk kapellmästare av holländsk börd (f. 1891 20/5), dr phil. i musikvetenskap vid Leipzigs univ. 1914; numera bosatt i Sthlm. P. var 1921—41 med ett par avbrott dirig. vid Hfors orkesterfören. och 1920—39 musikkritiker i Hufvudstadsbladet. Han har gästdirigerat flerstädes i Europa samt skrivit en omfattande studie över Rimskij-Korsakovs operor (1929) och Tjajkovskij (1939). Hans broder Leopold (f. 1884 4/7), sedan 1915 bosatt i Schweiz, har skrivit flera operor, 3 symf. o. a. ork.-verk, kammarmusik, 100-tals sånger m. m. G. D. 79 80