PESOLA Pe'sola, V ä i n ö Johannes, finländsk tonsättare (f. 188 6 28/s), fil. rnag. vid Hfors univ. 1919, 1926—47 ledare av den bl. kören Kilven Kuoro i Hfors, musikkritiker i Suomen Sosialidemokraatti sedan 1918 och från 1936 sekr. i statens expertnämnd för tonkonst. Verk: Operan Ulkosaarelaisia (»Utskärsbor»), 3 symf., 6 ork.-sviter, en symf. dikt, en stråkkvartett, 4 kantater, omkr. 200 körsånger, solosånger m. m. — Litt.: Självbiogr. art. i Suomen Säveltäjiä 1945. J. R-s Personen, Olavi Samuel, finländsk tonsättare (f. 1909 8/«), fil. mag. vid Hfors univ. 1932, sedan 1945 musikkritiker i Uusi Suomi och sedan 1947 lärare i sångpedagogik vid Sibeliusakademin. P. har stud, vid nämnda akad. (diplomorganist 1939) och utomlands; har även framträtt som dirigent och organist. Han har skrivit ork.-verk (bl. a. en symf. 1950), en stråkkvartett, en melodram, kantater, omkr. 150 körsånger, 125 barnsånger och 100 solosånger, piano- och orgelstycken m. m. — Sibeliusstip. 1946. — Litt.: Självbiogr. art. i Suomen Säveltäjiä 1945. P:s bror, violinisten Ur po P. (f. 1915 s/g), har framträtt med egna konserter och är sedan 1944 verksam i Uleåborg som ork.-dirigent, pedagog och musikkritiker. J. R-s Pestalo'zzi, Heinrich, schweizisk tonsättare (1878—1940), från 1917 sånglärare vid MK i Zürich. , Efter stud, vid MH i Berlin var P. 1902—12 sångpedagog där och till 1917 pastor i Arosa. Skrev ork.-verk, rekviem (1917), Kosmisches Mysterium för soli, kör, ork. och orgel o. a. körverk, kammarmusik, sånger, Individuelle Stimmbildung, Kehlkopfgymnastik, Geheim-nisse der Stimmbildung m. m. H. M-g Peter, Hans A., pseud. för Adolf Fl e i sc h n e r, svensk tonsättare av österrikisk börd (f. 1904 10/n), sedan 1944 bosatt i Borås, musikanmälare i Väst-göta-Demokraten där. — Sv. medb. 1951. P. har stud, för F. Schmidt och Gal vid MA i Wien, där han verkade som klarinettist och operarepetitör till 1938, då han begav sig till Finland. Verk: Operan Der Ruterhof (Bern 1931); 2 symf., pianokons. (1933), orkesterserenad (1936); motetter, manskörer; 3 stycken för klarinett och piano' (1948); sånger m. m. H. M-g Peter [pi/ta], Johann Friedrich, amerikansk organist och tonsättare av tysk-holländsk härkomst (1746—1813), verksam huvudsaki. i Betlehem, USA, dit han invandrade 1770. Verk: Ett 80-tal anthems för kör m. stråkar och orgel el. m. träblåsare, stråkar och orgel; 6 stråkkvintetter (1779—89), trol. de äldsta bevarade i Amerika komp, kammarmusikverken. — Litt.: A. G. Rau, J. F. P. (i MQ 1937). Peter Grimes [pi/ta grahnz], opera i prolog och 3 akter efter G. Crabbes diktcykel The borough. Musik av B. Britten till text av M. Slater. Uppförd ffg.: London 1945; Sthlm 1946; Khmn 1947; Hfors 1949; Oslo 1950. — Huvudroller: Peter Grimes (tenor), Ellen Orford (sopran), Balstrode (baryton), Mrs Sed-ley (mezzosopran). C. F. Peters, tyskt musikförlag, gr. 1800 i Leipzig av F. A. Hoffmeister och A. Kühnel med firmanamnet B u r e a u de Musique, Hoffmeister & Kühnel. År 1806 blev Kühnel ensam ägare till företaget. Efter hans död såldes rörelsen 1814 till Carl Friedrich Peters (d. 1827), varvid förlaget erhöll namnet Bureau de Musique von C. F. Peters. Vid Peters’ död övergick förlaget till hans dotter Anna, som 1828 sålde det till Gotthelf Siegmund Böhme (d. 1855). År 1860 övergick firman genom köp till Julius Friedländer. Max Abraham (1831—1900) inträdde 1863 i företaget (från 1880 ensam innehavare). År 1894 upptog Abraham sin systerson Henri Hinrichsen (1868—194?) i företaget, och vid morbroderns död blev denne ensam ägare. Han efterträddes av sin son Max Hinrichsen. Efter andra världskriget har förlaget företag även i London och New York. Dessas nuv. ledare äro ovannämnde Max Hinrichsen i London (Hinrichsen Ed.) och dennes bror Walter Hinrichsen i New York (C. F. Peters Corporation). C. F. Peters och hans efterträdare ha fortsatt traditionerna från Hoffmeisters och Küh-nels tid med att publ. de klassiska mästarnas verk. År 1867 började förlaget utge Edition Peters, prisbilliga uppl. av klassisk musik. Bland tonsättare från senare tid, vilkas verk utkommit hos P., kunna nämnas Grieg, Sin-ding, Wolf, Reger, R. Strauss m. fl. År 1893 öppnade Abraham Musikbibi i o t h e k Peters i Leipzig, ett offentligt bibi, för främjande av musik-vetensk. studier. Dess förste chef blev Emil Vogel (1859—1908), som 1901 efter - 144 143