REFICE musikteori vid Michigan State Coll., East Lansing. Verk: Baletten The masque of the red death (1936); symf. (1939), Symphonic dance (1942), uvertyr (1941) o. a. ork.-verk; kammarmusik ss. stråkkvart. 1937; pianostycken, sånger m. m. Reed [ri:d], William Leonard, engelsk tonsättare (f. 1910 16/io), Mus. D. vid univ. i Oxford 1939. R., som stud. bl. a. vid Royal Coll. of Music i London (komp, för Howells), har föreläst över eng. musik i Skandinavien och turnerat 1945 och 47 i USA. Han har skrivit filmmusik, smärre ork.-verk ss. 6 facets (1936), 3 dance movements (1938), körverk, kammarmusik m. m. Reel [ri:l], eng. (trol. av verbet reel, snurra runt), skotsk folkdans i mycket livligt tempo och vanl. 4/4-takt. Till en viss grad förbunden med den gamla svärdsdansen utfördes r. urspr. endast av män. Vanlig alltsedan 1500-t. har den efterhand fått en del varianter, bl. a. den kraftfulla fling el. Highland fling och den amer. Virginia-reel. På 1700-t. nådde r. även Skandinavien. K. R-n Reese [ri:z], G il b er t, amerikansk violoncellist av norsk börd (f. 1925 26/5), har efter stud, för bl. a. Alexanian och Casals samt Honegger (komp.) turnerat i Europa (Sverige 1950) och USA. Hans spel utmärkes av en vackert sjungande ton och förträfflig teknik. H. K. Reese [ri:z], G u s t a v e, amerikansk musikhistoriker (f. 1899 29/n), från 1945 prof, vid New York-univ., där han även föreläste 1927—37; en av gr. av The American Musicological Society. Skrifter: The first printed collection of part-music. The Odhecaton (i MQ 1934), Music in the Middle Ages (1940), The origin of the Eng-lish In nomine (i JAMS 1949) o. a. M. T. Reesen, Emil Edvard Johannes, dansk dirigent och tonsättare (f. 188 7 30/5), känd för sin skådespels- och balettmusik. R. har stud, för S. Langgaard (piano), V. Rosenberg (musikteori) samt i Italien och Paris. Han har varit kapellm. vid flera teatrar i Khmn, bl. a. Sca-lateatret 1921—25, samt vid Statsradiofonien 1927 —36; från 1950 vid Det kgl. teater, som han alltsedan 1931 ofta gästat. R. har även framträtt i utlandet (bl. a. K. teatern och Konsertfören. i Sthlm). Ordf, i Samfundet til Udgivelse af dansk Musik o. a. föreningar. Verk: Operan Historien om en moder (efter H. C. Andersen; Khmn 1941), operetterna Fari-nelli (1942), Gadeprinsessen (1948) m. fl., scenmusik till bl. a. Sct. Hans Aften Spil (Oehlen-schläger), Maria Stuart (Björnson) och Vor AEre og vor Magt (Nordahl Grieg), baletterna Gaucho (1931), Gudinnornas strid (1933; Sthlm 1934), Zaporogerne (1934), Det var en Aften (1935; samtl. i Khmn), åtsk. filmmusik; Him-merland-Rapsodi (1926), Variationer over et Tema af Franz Schubert (1928) o. a. ork.-verk; kantater, sånger, revy- och underhåll-ningsmusik m. m. Sch. Reeser [re/-], Eduard, holländsk musikhistoriker (f. 190 8 23 /3), dr phil. vid univ. i Utrecht, prof, där 1947. Skrifter: De klaviersonate met vioolbeleiding ... (diss. 1939), Een eeuw van nederlandse mu-ziek (1950) och arb. om A. Diepenbrock, vars saml. skrifter han utgav 1950, m. m. G. M. Reeves [ri:vz], John S i m s, engelsk sångare, tenor (1818—1900), en av sin tids främsta i England. R. deb. 1839 i Newcastle-on-Tyne som Ro-dolfo (baryton) i Sömngångerskan, stud, därefter i London (T. S. Cooke), Paris (Bordogni) och Milano (Mazzucato) och framträdde i England, på kontinenten och i Sydafrika (1896). Skrev My jubilee, or fifty years of artistic life (1889) och On art of singing (1909). — Litt.: E. Pearce, S. R. ... (1924). ReTardt [-fart], Ed gar, schweizisk musikhistoriker (f. 1877 8/8), med särsk. inriktning på Basels och Schweiz’ musikhistoria. Dr jur. 1901; hdr vid univ. i Basel 1937. R., som 1921—48 var ekonomidir. för Basels orkesterfören., har ordnat och katalogiserat musikalierna i Basels univ.-bibl. (Katalog der Musikabteilung ..., 1925) och föreläst om musik vid Basels folkhögskola. Skrifter: Biographische Beiträge zur Basler Musikgeschichte (i Basler Jahrbuch 1920—22, 24), Die Musik der Basler Volksschauspiele des 16. Jahrh:s (i AMW 1921), Historisch-biographi-sches Musikerlexikon der Schweiz (1928), Hun-dert Jahre Männerchorgesang (1935), Musikerlexikon (d. 2 av Schweizer Musikbuch, 1939; tills, m. W. Schuh), Hans Huber. Leben und Werk... (1944; m. verkfört.), Theodor Fröh-lich... (1947; m. verkfört.) och Johannes Brahms, Anton Bruckner, Hugo Wolf. Drei Wiener Meister... (1949). — Biogr. av H. Elinger i SchwM 1947. M. T. Reffce [-tje], Don Lic inio, italiensk tonsättare (f. 1885 12/2). Elev av Liceo S:ta Cecilia i Rom blev R. 1910 lärare vid Scuola Pontificia di Musica Sacra och 1911 även kapellm. vid S:ta Maria Maggiore. Verk: Mysteriespelet Santa Cecilia (Rom 337 338