RÉTHY Réthy(-Imre), Esther, nutida österrikisk operasångerska, sopran, av ungersk börd. R. deb. 1934 på operan i Budapest som Mi-caela i Carmen, och var eng. där till 1937, då hon anställdes vid Staatsoper i Wien. Medv. vid festspelen i Salzburg 1937; grammofon-insjungningar. Reti, Rudolf, serbisk tonsättare och musikskriftställare (f. 188 5 27/n), dr phil., till 1938 verksam i Wien, bl. a. som musikkritiker i Das Echo, därefter i USA. R., som stud, vid MK och univ. i Wien, har skrivit en opera o. a. scenmusik, ork.- och körverk, kammarmusik m. m. Utg. The the-matic process in music (1951). G. M. Rettig, Ing a-M a j a, violinist (f. 1900 9/-), sedan 1923 ledare av musikverk-samheten inom ABF:s Sthlmsavd., musikkonsulent där 1937. R., som stud, för bl. a. S. Kjellström och i Berlin, har framträtt som solist i sv. landsorten och i radio. Som ledare för ABF:s kammarork. 1935—50 har hon givit konserter i skand. radio. Initiativtagare till Sthlms kammarork. 1931. — Har utg. Handledning i musiklära (1940); red. ser. Hem- och skolmusik 7 h. ff.; 1944—52 ff. Reuchsel [röksä'l], Amédée, fransk tonsättare (1875—1931), efter stud, vid MK i Bryssel för bl. a. Tinel och för Fauré i Paris organist i kyrkan S:t De-nis i sistn. stad. Av hans verk uppskattades särsk. kammarmusiken. Hans broder, violinisten och tonsättaren Maurice R. (f. 1880 22/u), elev av bl. a. MK i Paris, har även verkat som org. i Lyon. Som violinist och viola d’amore-spelare har han med framgång turnerat på kontinenten och i England. Hans komp, omfatta främst violinverk; även bearb. av klassiska verk. Skrev La musique ä Lyon (1903), L’école classique du violon (1905), Un violiniste en voyage (1908) m. m.; utg. från 1903 en musiktidskr. i Lyon. A. R:s son, pianisten Eugene R. (f. 1900 21/?), elev av MK i Paris, Busoni m. fl., har framträtt som solist med ledande fr. orkestrar. Har skrivit piano- och orgelstycken samt utg. transkr. av Bachs orgelverk och komp, av Liszt. Reusner [rå^s-J, Esaias, tysk tonsättare (1636—79), en av sin tids främsta lutvirtuoser, 1655 vid hovet i Brieg och 1674 i Berlin. Verk: Delitiae testudinis (1667), Neue Lau-ten-Früchte (1676), 100 Geistliche Melodien evangelischer Lieder (1678), delvis i nytr. av H. Neemann i EDM 1:12; Musicalische Taffel-Erlustigung ... (1668) och Musicalische Gesell-schafts-Ergetzung... (1670); ex. av bägge i UUB. — Preludium för luta i HAM 2. Litt.: H. Riemann, Zur Geschichte der deut-schen Suite (i SIMG 1904/05; m. transkr. av en svit); G. Sparmann, E. R. und die Lauten-suite (diss. 1926). I. S. Reuss [rå^], August, tysk tonsättare (1871—1935), prof, vid MA i München 1929. R., som tillhörde den s. k. Münchenskolan, har skrivit en rad värdefulla sånger, vidare en opera o. a. scenmusik, ork.-verk, kammarmusik m. m. von Reuter [- rå1'-], Florizel, tyskamerikansk violinist och tonsättare (f. 1890 21/i), var 1932—34 violinlärare vid MA i Wien och blev 1939 lärare vid Klindworth-Scharwenka-Kons. i Berlin. R. stud, för Sauret, C. Thomson, Marteau m. fl. och har sedan 1900 framgångsrikt turnerat i Europa (Sverige ffg. 1901) o~h Amerika; bosatte sig 1934 i München. Har skrivit 4 operor, bl. a. Der Postmeister Wyrin (Berlin 1917), symf. Homo victor C-dur (1939), piano- och vl.-kons. (1942 resp. 34) o. a. ork.-verk, kammarmusik m. m., fullb. Regers sista violinverk samt utg. Führer durch die Solo-Violinmusik (1926) och Psychical experiences of a musician (1928; sv. uppl. 1930). Å. B. Reuter [rå1'-], Fritz, tysk tonsättare (f. 1896 9/u). Dr phil. 1922 vid univ. i Leipzig, blev R. 1949 prof, i musikpedagogik vid univ. i Halle. R., som stud, musikvetenskap för Riemann, Schering och Abert samt vid MK i Leipzig, var bl. a. lärare där 1921—33. Förutom operan Ein Funken Liebe (Dresden 1948) o. a. scenmusik, ork.-verk ss. 2 symf., en vlc.- och en orgelkons., kammarmusik och körverk m. m. har han utg. musikped. och teor. skriftei' (Mu-sikpädagoqik in Grundzüge. 1926, och Methodik des musiktheoretischen Unterrichts..., 1929) m. m. G. M. Reut(t)er [rå1'-], Georg d. ä., tysk tonsättare (1656—1738), lutspelare och organist vid kejsarhovet i Wien, från 1715 även kapellm. vid Stefansdomen. Av R:s verk har H. Botstiber i DTÖ 13:2 utg. stycken för klaver el. orgel. — R:s son, Johann Adam Karl Georg (von) R. (1708— 72), efterträdde fadern i Stefansdomen och knöts 1746 som kapellm. till kejsarhovet. Han skrev operor, kyrko- och instrumentalmusik, varav symf. Servizio di Tavola utg. i DTÖ 15: 2 av K. Horwitz och K. Riedel. l. S. Reuter & Reuter förlags ab. [rö1'-], musikförlag gr. i Sthlm 1926 av dir. Lennart Reuterskiöld (h 189 8 23/2). En konsertbyrå startades 1937. Förlaget har lagt huvudvikten vid sv. och amer. populärmusik och presenterat sv. schlagermusik i utlandet; introducerade 1951 i Sve- 375 376