Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reiner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÉVÉSZ
rige den ty. Henle-ser., upptagande seriös
musik i original trogna utgåvor. Å. B.
Reutter [rå1'-], Hermann, tysk
tonsättare och pianist (f. 1900 17/6), en av
sitt lands främsta kompositörer i våra
dagar, spec. på operans och
vokalmusikens områden. R. kallades 1952 till prof,
i dramatisk komp,
och »liedtolkning»
vid MH i Stuttgart.
Elev av bl. a.
Cour-voisier och Dorfmüller
i München var R. 1932
—36 lärare i
komposition vid MH i
Stuttgart och dir. för MH i
Frankfurt a. M. 1936—
45. Han har även
framträtt som
ackompanja-tör, bl. a. till Sigrid
Onegin i USA.
R. fick sitt genombrott 1933 med oratoriet Der
grosse Kalender (L. Andersen) op. 43, ett av hans
främsta arbeten. Framgången befäste han med
operan Dr Johannes Faust (Frankfurt a. M.
1936) och flera körverk ss. Gesang des Deutschen
(Hölderlin) op. 49 (1937), Chorfantasie (Goethe)
op. 52 (1939) och Hochzeitslieder (Herder) op.
53 (1941). De sistn. utgöra etapper mot R:s
kanske mest personliga arbete, operan Odysseus
(1942), där det körmässiga betonats så starkt,
att verket framstår som ett oratorium. Även
R:s sånger äro betydande, och bland verk för
mindre besättningar märkas särsk; violin- och
pianokomp. I sin musik har R. utgått från
flera förebilder och hämtat impulser från både
barocken och Reger samt efterromantikerna.
En avancerad harmonik och kontrapunktik
kombineras stundom med nationellt folkliga
element, och det formella i hans verk är vanl.
starkt framhävt. Den urspr. konstruktiva
strängheten i utformningen har dock senare
mildrats till förmån för en mera musikantisk
inställning, som gjort R:s alster omedelbarare.
Verk (u. n.): Operorna Saul (1928; omarb.
Hamburg 1947), Der verlorene Sohn (efter A.
Gide; 1929), Die Prinzessin und der
Schweine-hirt, sagospel (1938), Der Totentanz och Der
Weg nach Freudenstadt (Göttingen 1948), Don
Juan und Faust (Stuttgart 1950), baletterna
Die Kirmes von Delft (1937; härur även
ork.-svit). Topsy och Montmartre (1952),
radiospelet Der Silbervogel op. 30; körverken Gesang
vom Tode op. 16, Der Lübecker Totentanz,
radiokantat op. 35, Der neue Hiob op. 37 (1930;
senare omarb. till kortopera), kantaterna Der
glückliche Bauer op. 44 (M. Claudius; 1932)
och Pandora op. 72 (1949), Der himmelische
Vagant (1951), Monologe der Iphiqenie op. 74
(Goethe) för sopran och ork. (1949),
kammar-ora+oriet Die Rückkehr des verlorenen Sohnes
(1952), symf. för stråkork. (1950), sinfonietta
för kammarork. op. 41, kons, för piano med
377
kammarork. op. 19 (1926), en trippelkons. för
piano, vl. och vlc. med ork. op. 31, en
vl.-kons. op. 39 (1933), Sinfonische Fantasie för
piano och ork. op. 50 (1938), 4 pianokons.
(Variationen über ein eigenes Thema) op. 62
(1946), Concertino för piano och stråkar op. 69
(1947), Lyrisches Konzert för sopran, flöjt,
stråkar, piano och pukor op. 70 (1948), kons,
för 2 pianon och ork. Ess op. 63 (1946; 1950)
m. m.; kammarmusik, pianokomp, och sånger,
däribl. Die Weise von Liebe und T od (R. M.
Rilke) op. 24, solokantat efter M. Claudius op. 40
(1944), Gesänge nach Hölderlin op. 56 (1943) o. a.
Litt.: A. Rodermann, H. R. (i Melos 1948);
K. Laux, Musik und Musiker der Gegenwart 1
(1949); O. Riemer, Dokumentation des
Schöp-ferischen ... (i M 1950). G. P.
Rev, L i v i a, fransk pianist av ungersk
börd (f. 1916 5/7), utbildad vid MK i
Budapest och för Teichmüller i Leipzig
och Weiner i Wien. Hon har med stor
framgång uppträtt i Paris (ffg. 1948) och
England; gästade Skandinavien 1952.
Reval ->Tallinn.
Revelj (av fr. réveil, uppvaknande),
signal å jägarhorn, trumpet el. trumma
vid militärförläggningar för att angiva
att personalen om morgonen skall stiga
upp. R. kan även utföras som
musikstycke av hela musikkåren.
The Revellers [Öa re'valaz],
amerikansk sångensemble. Urspr. kallad The
Shannon Quar'et blev den populär i New
Yorks music-halls i början av 1920-t.,
ombildades till kvintett och har (på
grammofon även under namnen The
Singing Sophomores och The
Merryma-kers) blivit världsbekant.
R. voro de första som använde imitationen
av olika musikinstr. som vokal effekt. I sin
bästa sammansättning bestod ensemblen av Ed
Smalle, piano, tenor och arrangör, Leslie James
och Franklyn Bauer, tenor, Elliott Shaw,
baryton, och Wilfred Glenn, bas. Paradnummer
i deras repertoar ha varit bl. a. Dinah, Sweet
Marie, Comin’ home och Ol’ man river. H. M-g
Révész [re:'ve:s], G é z a, nederländsk
psykolog av ungersk börd (f. 1878 ®/12),
har i sin omfattande produktion särsk.
ägnat sig åt musikpsykologiska frågor.
Dr jur. i Budapest 1901 stud. R. därefter
experimentell psykologi i Göttingen (dr phil.
1905); blev 1910 docent och 1918 prof, i
psykologi i Budapest. Sedan 1921 är R. verksam i
Amsterdam, där han förestår ett psykologiskt
institut. R. har bl. a. gjort sig känd genom
sin tvåkomponent-teori, enl. vilken tonhöjden
i själva verket är sammansatt av två skilda
egenskaper, en kontinuerligt stigande, linjär
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0205.html