RÉVÉSZ rige den ty. Henle-ser., upptagande seriös musik i original trogna utgåvor. Å. B. Reutter [rå1'-], Hermann, tysk tonsättare och pianist (f. 1900 17/6), en av sitt lands främsta kompositörer i våra dagar, spec. på operans och vokalmusikens områden. R. kallades 1952 till prof, i dramatisk komp, och »liedtolkning» vid MH i Stuttgart. Elev av bl. a. Cour-voisier och Dorfmüller i München var R. 1932 —36 lärare i komposition vid MH i Stuttgart och dir. för MH i Frankfurt a. M. 1936— 45. Han har även framträtt som ackompanja-tör, bl. a. till Sigrid Onegin i USA. R. fick sitt genombrott 1933 med oratoriet Der grosse Kalender (L. Andersen) op. 43, ett av hans främsta arbeten. Framgången befäste han med operan Dr Johannes Faust (Frankfurt a. M. 1936) och flera körverk ss. Gesang des Deutschen (Hölderlin) op. 49 (1937), Chorfantasie (Goethe) op. 52 (1939) och Hochzeitslieder (Herder) op. 53 (1941). De sistn. utgöra etapper mot R:s kanske mest personliga arbete, operan Odysseus (1942), där det körmässiga betonats så starkt, att verket framstår som ett oratorium. Även R:s sånger äro betydande, och bland verk för mindre besättningar märkas särsk; violin- och pianokomp. I sin musik har R. utgått från flera förebilder och hämtat impulser från både barocken och Reger samt efterromantikerna. En avancerad harmonik och kontrapunktik kombineras stundom med nationellt folkliga element, och det formella i hans verk är vanl. starkt framhävt. Den urspr. konstruktiva strängheten i utformningen har dock senare mildrats till förmån för en mera musikantisk inställning, som gjort R:s alster omedelbarare. Verk (u. n.): Operorna Saul (1928; omarb. Hamburg 1947), Der verlorene Sohn (efter A. Gide; 1929), Die Prinzessin und der Schweine-hirt, sagospel (1938), Der Totentanz och Der Weg nach Freudenstadt (Göttingen 1948), Don Juan und Faust (Stuttgart 1950), baletterna Die Kirmes von Delft (1937; härur även ork.-svit). Topsy och Montmartre (1952), radiospelet Der Silbervogel op. 30; körverken Gesang vom Tode op. 16, Der Lübecker Totentanz, radiokantat op. 35, Der neue Hiob op. 37 (1930; senare omarb. till kortopera), kantaterna Der glückliche Bauer op. 44 (M. Claudius; 1932) och Pandora op. 72 (1949), Der himmelische Vagant (1951), Monologe der Iphiqenie op. 74 (Goethe) för sopran och ork. (1949), kammar-ora+oriet Die Rückkehr des verlorenen Sohnes (1952), symf. för stråkork. (1950), sinfonietta för kammarork. op. 41, kons, för piano med 377 kammarork. op. 19 (1926), en trippelkons. för piano, vl. och vlc. med ork. op. 31, en vl.-kons. op. 39 (1933), Sinfonische Fantasie för piano och ork. op. 50 (1938), 4 pianokons. (Variationen über ein eigenes Thema) op. 62 (1946), Concertino för piano och stråkar op. 69 (1947), Lyrisches Konzert för sopran, flöjt, stråkar, piano och pukor op. 70 (1948), kons, för 2 pianon och ork. Ess op. 63 (1946; 1950) m. m.; kammarmusik, pianokomp, och sånger, däribl. Die Weise von Liebe und T od (R. M. Rilke) op. 24, solokantat efter M. Claudius op. 40 (1944), Gesänge nach Hölderlin op. 56 (1943) o. a. Litt.: A. Rodermann, H. R. (i Melos 1948); K. Laux, Musik und Musiker der Gegenwart 1 (1949); O. Riemer, Dokumentation des Schöp-ferischen ... (i M 1950). G. P. Rev, L i v i a, fransk pianist av ungersk börd (f. 1916 5/7), utbildad vid MK i Budapest och för Teichmüller i Leipzig och Weiner i Wien. Hon har med stor framgång uppträtt i Paris (ffg. 1948) och England; gästade Skandinavien 1952. Reval ->Tallinn. Revelj (av fr. réveil, uppvaknande), signal å jägarhorn, trumpet el. trumma vid militärförläggningar för att angiva att personalen om morgonen skall stiga upp. R. kan även utföras som musikstycke av hela musikkåren. The Revellers [Öa re'valaz], amerikansk sångensemble. Urspr. kallad The Shannon Quar'et blev den populär i New Yorks music-halls i början av 1920-t., ombildades till kvintett och har (på grammofon även under namnen The Singing Sophomores och The Merryma-kers) blivit världsbekant. R. voro de första som använde imitationen av olika musikinstr. som vokal effekt. I sin bästa sammansättning bestod ensemblen av Ed Smalle, piano, tenor och arrangör, Leslie James och Franklyn Bauer, tenor, Elliott Shaw, baryton, och Wilfred Glenn, bas. Paradnummer i deras repertoar ha varit bl. a. Dinah, Sweet Marie, Comin’ home och Ol’ man river. H. M-g Révész [re:'ve:s], G é z a, nederländsk psykolog av ungersk börd (f. 1878 ®/12), har i sin omfattande produktion särsk. ägnat sig åt musikpsykologiska frågor. Dr jur. i Budapest 1901 stud. R. därefter experimentell psykologi i Göttingen (dr phil. 1905); blev 1910 docent och 1918 prof, i psykologi i Budapest. Sedan 1921 är R. verksam i Amsterdam, där han förestår ett psykologiskt institut. R. har bl. a. gjort sig känd genom sin tvåkomponent-teori, enl. vilken tonhöjden i själva verket är sammansatt av två skilda egenskaper, en kontinuerligt stigande, linjär 378