Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Revueltas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R1DDERSTOLPE
Robert Riefling.
Adamie, G. R., 1’amico dei musicisti (21945);
E. di S. M. Valperga, R. (1943). C.J.
Ridderstolpe, C ar ol in e Johanna
Lovisa, f. Kolbe, tonsättare och sångerska
(1793—1878), elev av C. M. von Weber.
R. medv. ofta vid musikaftnar i Sthlm på
1830-t. Bland hennes komp, märkas
sång-saml. Schwedische Lieder aus Axel und
Frithiof och Nya sånger. — LM A 1850.
RFddick, Clara Kathleen, engelsk
dirigent (f. 1907 17/?)> stud, dirig. för
Malko efter violoncellistutbildning.
R. bildade 1938 London Women’s String
Orch., numera Riddick String Orch., ansedd
som en av Englands bästa stråkensembler; gr.
1945 Surrey Philharm. Orchestra. Å. B.
Ridky [3/d-], Jar oslav, tjeckisk
tonsättare (f. 1897 25/8), räknas som en
av landets betydande inom sin generation.
R. har stud, för Kficka, Jiråk och Foerster
vid MK i Praha, där han 1929 blev lärare i
komp.; sedan 1946 vid MA. Bland hans verk
märkas främst 6 symf., vl.-kons., 2 vlc.-kons.,
sinfonietta för kammarork. (1949), 2 nonetter,
biåskvintett, 5 stråkkvartetter m. m. G. M.
Riede [ri/-], Erich, tysk dirigent och
tonsättare (f. 1903 3/5), blev 1950 1.
kapellm. vid operan i Dresden och 1952
GMD i Dessau.
Utbildad vid MK i Frankfurt a. M. och MH
i Berlin var R. 1929—33 verksam vid Metro -
391
politan, 1933—39 kapellm. vid operan i Köln
samt bl. a. musikdir. i Gablonz 1940—43. Medv.
1926—36 vid festspelen i Bayreuth och från
1945 anställd vid Nationaltheater i Mannheim.
R. har skrivit operor, däribl. Riccio (Coburg
1947) och König Lustig (Kassel 1952), sånger,
t. ex. Lieder fern der Zeit m. m. G. P.
Riedel [ri/-], Karl, tysk kördirigent
(1827—88), gr. 1854 i Leipzig en fören.
för uppf. av äldre kyrkomusik,
Riedel-V e r e i n. — Prof. 1868; hdr vid univ. i
Leipzig 1883.
R. gick även i bräschen för Wagner och var
ordf, i Wagnerfören. i Leipzig. År 1868 blev
han president för Allgemeiner deutscher
Mu-sikverein och 1884 hertiglig sachsisk kapellm.
Hans R.-Verein, från början en manskvartett,
växte hastigt ut till en stor bl. kör, som ännu
är livaktig. R. publ. en rad nyutgåvor av
äldre musik, däribl. H. Schütz’ Jesu sju ord på
korset och J. W. Francks Geistliche Melodien.
Han har även komp, sånger för solo och kör,
orgelstycken m. m. — Litt.: A. Göhler, Der
Riedelverein zu Leipzig (1904; m. biogr. över
K. R.). A.L-ll
Riefling [ri/f-], Albert Heinrich
Theodor, norsk musiker av tysk börd
(1868—1946), far till Reimar och
Robert R.
Skicklig fagottist var R. bl. a. anställd i
Christiania Theaters ork. 1890—99 samt
Natio-naltheatrets 1899—1935, där han även var
kör-repetitör. Organist i S:t Olavs kirke i Oslo
1904—33; framträdde som dirigent. H. K.
Riefling [ri/f-], Östen Gottlieb
Reimar, norsk pianist (f. 1898 4/i2), son till
A. R., har under senare tid särskilt gjort
sig gällande som pedagog och
musikkritiker.
Elev av bl. a. Sandra
Droucker, R.
Brandt-Rantzau och MK i
Oslo, Leimer, Gieseking
samt MK i Dresden,
deb. R. där 1922 och
har konserterat i
Tyskland och Skandinavien.
Han var lärare vid
Städtisches Kons, i
Hannover 1925—31, därefter
i Oslo, där han 1941
tills, m. brodern Robert gr. Rieflings K1
a-verinstitutt, som han från 1952 leder tills,
m. brodern. — Som kritiker har han verkat i
Norges Handels- og Sjöfartstidende 1935—42,
Arbeiderbladet 1945—49 och sedan 1949 i
Ver-dens Gang. R. har skr. art. om musik samt
utg. en rad instruktiva pianostycken i
nyrevision och Klaverpedalen i historisk og
praktisk belysning (1951). H.K.
Riefling [ri/f-], Robert Dankwart
Leo, norsk pianist (f. 1911 17/9), son till
392
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon May 4 21:07:31 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-4/0212.html