RIKSTEATERN framåt. Verket är skrivet med den tekniska säkerhet, som alltid varit betecknande för R. Under uppehållet i Paris fängslad av 1920-talets antiromantiska stämningar, nådde han fram till *sin egen stil, som i stort sett har fasthållits, dvs. en fint avvägd polytonalt präglad uttrycksform, där mästerlig behärskning av instrumentationen karakteriserar klangbilden. I flera komp, från 1940-t:s mitt har han på ett lyckligt sätt nått fram till en mera lyrisk ton. Den av Grönlands norrskensnätter inspirerade baletten Qarrtsiluni (Khmn 1942; urspr. ork.-verk) är i sin melodiskt och rytmiskt förtätade kraft ett av R:s allra mest betydande verk. — R. har skrivit talrika tidskr.-artiklar i bl. a. DM. Verk (u. n.): Operan Susanne (1948—49; Khmn 1950), baletterna Benzin (1928; Khmn 1930), Tolv med Posten (1939; Khmn 1942), Slaraffenland (1942; urspr. ork.-verk; även denna och följ, i Khmn), Fugl Fönix (1946), Etude (över motiv från Czernys etyder; 1948); skå-despelsmusik, bl. a. Darduse (J. V. Jensen; 1937) och Niels Ebbesen (K. Munk; 1945). — Symf. nr 1 (1925), 2 (1927), 3 (1935) och nr 4 Sinfonia gaia (1940), Sinfonietta op. 46 (1947), uvertyrer, Partita (1937), Chaconne op. 50 (1949), Archae-opteryx (s. å.) o. a. ork.-verk, Sinfonia concertante (1937) och Sinfonia serena (1949—50) för stråkork. o. pukor, Con-certino för trumpet och stråkork. (1933). — Körverk (bl. a. Sang til Solen 1947; Tegnér). — Stråkkvart, nr 1 (1918), 2 (1920), 3 (1922), 4 (1926), 5 (1932), 6 (1942—43), 2 vl.-sona-ter (1917 resp. 23), 2 biåskvint. (1921 resp. 27) o. a. kammarmusik. — Sonat (1931), sona-tin (1950), En glad Trompet (stycken för barn; 1937) m. m. för piano. — Sånger, bl. a. Mor Danmark (M. Lorentzen) och Danmarks Fri-hedssang (S. Möller Kristensen; 1945). — Filmmusik. Sch. Riis-Magnussen, Adolf, dansk tonsättare och organist (1883—1950), org. och kantor i S:t Thomas i Khmn 1920. R., som stud, för Rosenhoff, E. Henrichsen och Carl Nielsen, anknyter särsk. till de lyriska sidorna i den sistn:s stil. Han har skrivit ork.-verket Symfonisk Suite (1915), Colum-bus för solo, kör och ork. (1922; rev. 1939) samt kammarmusik, körverk, sånger med piano m. m. — Erhöll 1924 det Anckerske legat. H. G. Rfkisütvarpiö, isl., Islands statsradio, gr. 1930 och med centrum i Reykjavik, har sedan dess bildande såväl direkt som Knudåge Riisager. indirekt starkt influerat musikutvecklingen och samtidigt bidragit till en växande musikförståelse i landet. Vid sidan av förmedling av klassisk musik på grammofonskivor till de isl. hemmen, vilka därmed ffg. trädde i kontakt med denna repertoar, har R. genom sin musikchef P. Isolfs-sons initiativ och genom intresset hos dess dir., J. Thorbergsson, tagit en aktiv del i uppbyggnaden av landets mus. liv. Härvid har man understött bildandet av ork., körer och kammarmusikensembler (Jfr art. Island o. Reykjavik) samt gått i spetsen för inspelandet av isl. musik på grammofon, såväl för kommersiellt bruk som för eget behov. J. Th. Riksförbundet Sveriges amatörmusikkårer ->Sveriges amatörmusikkårer. Riksteatern, en teaterorganisation, framsprungen 1933 ur den av dåv. ecklesiastikministern A. Engberg s. å. tillsatta teaterutredningen. År 1934 konstituerades den ss. Riksteaterns publikorganisation. För att skapa en bred och fast bas för publikintresset bildades ute i landet lokalavd. av 401 402